med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation
Utbildning och forskning hör till de prioriterade områdena
inom det nordiska samarbetet. Utbildnings- och
forskningssektorn är resursmässigt sett det största
samarbetsområdet. År 1996 disponerade utbildning och
forskning i runda tal nära 204 miljoner danska kronor, d.v.s.
mer än en fjärdedel av Nordiska rådets totala budget. Sektorn
har under 1990-talet setts över ett flertal gånger, senast i
samband med institutionsöversynen 1995-1996. Det
övergripande målet är att utveckla och stärka den nordiska
utbildnings- och forskningsgemenskapen. Detta framförs i
regeringens skrivelse 1996/97:149 om nordiskt samarbete.
Mot denna bakgrund är det förvånande att regeringen i sin proposition om
högskolans ledning, lärare och organisation (1996/97:141) föreslår att
lärarkategorierna nordisk respektive utländsk lektor bör avskaffas.
Under lång tid har det funnits tidsbegränsade anställningar som utländsk
respektive nordisk lektor. I propositionen anför regeringen att det är
angeläget att högskolorna även i fortsättningen skall kunna få impulser från
andra länder och språkområden genom att rekrytera lärare därifrån. Motiven
för tidsbegränsningen - att man härigenom försäkrar sig om personer med
helt aktuell kunskap i det berörda språket - har emellertid försvagats med
dagens kommunikationsmöjligheter. Som ett led i en strävan att förenkla
lärarorganisationen bör därför de ovannämnda anställningarna avskaffas och
samma regler gälla för nordiska och andra utländska lärare som för övriga
lärare i högskolan. Ett ytterligare skäl som anförs för denna förändring är de
krav som EG-rätten ställer. EG-domstolen har i tre rättsfall slagit fast att en
regel som ger generell möjlighet att tidsbegränsa anställningsavtal för
utländska lärare, när en sådan möjlighet inte finns för andra lärarkategorier,
är att anse som otillåten diskriminering.
Vid Nordiska rådets session i Reykjavik 1990 tillstyrkte Nordiska rådet ett
ministerrådsförslag om handlingsprogram för språkligt samarbete i Norden
(B 103/k). Handlingsprogrammet fastställdes slutgiltigt av ministerrådet den
8 maj i överensstämmelse med ministerrådsförslaget och med beaktande av
de synpunkter på genomförandet som Nordiska rådet anfört.
I detta program anförs att "Faste lektorater er en forutsetning for å
opprettholde et faglig forsvarlig tilbud i grannespråk ved universiteter" och i
själva rekommendationstexten anförs att ministerrådet vid genomförandet av
handlingsprogrammet särskilt skall arbeta för att snarast stärka nordiska
lektoratstjänster inom Norden.
Mot denna bakgrund är det djupt otillfredsställande att lektoraten vid våra
universitet nedprioriteras eller läggs ned. De nordiska lektorerna spelar en
viktig roll som förmedlare av kunskaper om språk, kultur och
samhällsförhållanden i de nordiska länderna. Särskilt vill jag understryka de
nordiska språklektorernas centrala ställning i arbetet för en nordisk
språkförståelse, ett av fundamenten i den nordiska samhörigheten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att stärka och säkra nordiska lektoratstjänster i Norden.