med anledning av prop. 1996/97:141 Högskolans ledning, lärare och organisation
Inledning
Kunskap utgör grunden för kunskapssamhället och för ett
samhälle, som vill konkurrera med hög kompetens och
kvalificerade produkter i stället för med låga löner.
Centerpartiet har sedan länge drivit kravet på en mer
decentraliserad utbildnings- och forskningsstruktur.
Centerpartiet vill skapa ett "decentraliserat
kunskapssamhälle". En förutsättning för en mångfald av
forskningsmiljöer är att högskolan själv, i så stor
utsträckning som möjligt, får bestämma vad som
organisatoriskt passar för utbildningen och forskningen.
Under 1990-talet har en stor satsning skett på att bygga ut den högre
utbildningen. Särskilt stor blir satsningen 1997-2000, inte minst tack vare
insatser av Centerpartiet. Den stora utbyggnaden av antalet platser på
högskolans grundutbildning sker framför allt vid de nya högskolorna.
Därmed har vi tagit ett kvantitativt språng på väg mot kunskapssamhället.
Men det räcker inte. Kvaliteten riskeras om utbildningssatsningen stannar vid
en kvantitativ reform. Högskolesatsningen måste kopplas till en
kvalitetsreform, det kvalitativa språnget, där utbildningens kvalitet
garanteras var helst den ges. Behovet av universitetslärare kommer att öka
kraftigt de kommande åren. Förändringar av högskolans struktur är en annan
viktig byggsten för att skapa goda förutsättningar för utvecklande av
kvaliteten i utbildningen. Parallellt med utökningen av antalet
utbildningsplatser måste också en motsvarande utveckling av
forskningsverksamheten ske. Detta för att kvalitetssäkra utbildningen genom
en förstärkt koppling mellan utbildning och forskning och fler lärare som
själva bedriver aktiv forskning.
För att skapa förutsättningar för god utbildningskvalitet för studenten
oavsett var denne väljer att studera men också för att utveckla
forskningsmiljön och säkra tillgången till nya kompetenta forskare, krävs ett
nära samband mellan utbildning och forskning. I gällande högskolelag
stadgas att all högskoleutbildning skall vila på "vetenskaplig eller konstnärlig
grund samt på beprövad erfarenhet". De bästa förutsättningarna för att nå
detta skapas av en infrastruktur, som underlättar nära samverkan mellan
utbildning och forskning. En forskningsanknuten utbildning behöver
förutom tillgång till aktuell forskning via bibliotek, bokhandel och IT också
forskande lärare. I den goda högskolan verkar den undervisande forskaren
och den forskande läraren. Forskningsanknytning innebär också att studenter
får tillfälle att komma i kontakt med en levande forskningsmiljö.
Högskolans ledning
Ordförande i styrelsen
Centerpartiet välkomnar initiativet att särskilja rektors- och
ordföranderollerna i högskolestyrelserna. Så fungerar det
sedan länge på Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges
lantbruksuniversitet och nyligen har denna ordning inrättats
vid Jönköpings och Chalmers högskolor och erfarenheterna
är mycket goda. Tjänsten som rektor bör innefatta ett ansvar
för högskolans direkta verksamhet, medan styrelsen åläggs
ansvaret att handha långsiktiga frågor rörande högskolans
utveckling och infrastruktur.
I och med att man skiljer rektor och ordförandeskapet åt finns möjlighet att
till exempel ta in en ordförande som har erfarenhet från närings- och
samhällsliv, vilket kan öka högskolans kontaktyta och säkra ett nära
samarbete med näringslivet.
Sammansättning av styrelsen
Centerpartiet anser att det är viktigt att studenterna får ett
ökat inflytande över utbildningens utformning. I likhet med
vad som gjorts på andra områden, där man ökar elevers och
studenters inflytande i skolan, bör även studenternas
inflytande inom högskolan öka. Det är ett sätt både att höja
studenternas engagemang i undervisningen, vilket ökar
kvaliteten, och öka studenternas ansvarsmedvetande.
Som motargument mot en ökad studentrepresentation anges ofta att
studenterna inte sitter i styrelsen under en tillräckligt lång tid och därför
inte
ser långsiktigt på sitt engagemang. Centerpartiet anser att de representanter
som studentkåren väljer till styrelsen är tillräckligt kvalificerade för att
fatta
långsiktiga beslut om den egna högskolan. Därför bör student-
representationen i styrelsen nu öka. På sikt bör en tredjedel av styrelsens
ledamöter utgöras av studenter. Detta bör ges regeringen till känna.
Lärarna i högskolan
Pedagogisk utbildning
Centerpartiet anser att förslaget om att i lagen skriva in att en
lektor skall ha pedagogisk skicklighet är bra. Det är ett steg i
rätt riktning. Lärarens pedagogiska kompetens är av
betydelse för utbildningens kvalitet.
Centerpartiet anser att pedagogisk utbildning för lärare är en viktig aspekt.
Dels med tanke på att högskolan nu står inför sin mest expansiva fas i
modern tid, dels på det kunskapslyft Sverige behöver. Den möjlighet som
finns idag med frivillig pedagogisk utbildning för högskolelärare har dock
inte fått det genomslag den borde. Därför bör ett obligatorium för
pedagogiska studier för lärare i högskolan övervägas. En möjlighet är en
utbildning som omfattar 20 veckor och som kan genomföras i omgångar
under de två första tjänstgöringsåren då läraren är fast anställd. Utbildningen
bör innefatta studier kring alternativa inlärningsmetoder och examinations-
former, samtalsmetodik och ämnesdidaktik. Detta bör ges regeringen till
känna.
Lärarkategorier
Professorskompetens
Regeringen föreslår i propositionen att lektorer ska kunna
befordras till professorer.
Regeringens förslag om att lektorer ska bedriva forskning gör att skillnader
mellan lektorer och professorer kommer att minska. Centerpartiet anser det
därför rimligt att lektorer ska kunna befordras till professorer, när de uppnått
professorskompetens.
Den oro som framförts av vissa att det på sikt kommer att bli lägre
kompetens för professorer är inte motiverad med hänsyn till att
professorskompetens kommer att bedömas i varje enskilt fall. Centerpartiet
anser att ett system med individuell befordran medför ett
effektivitetstillskott. Detta eftersom lektorerna kan användas som professorer
istället för att behöva vänta tills en professur blir ledig. Liknande system
finns bl.a. i USA och Norge. Det är dock ingen som hävdar att forskningen i
dessa länder, på grund av möjligheter till individuell befordran, håller en
lägre kvalitet än i Sverige.
Centerpartiet har sedan tidigare tagit upp möjligheten att professor ska
vara en kompetenstitel och inte en livstidsutnämning. Förslaget skulle
innebära en rad med fördelar såsom:
- Individuell befordran ger ett kompetenserkännande som annars bara ett
fåtal får, trots små och svåravgörbara skillnader i kompetens.
-
- På institutionell nivå "avslöjas" den samlade kompetensen och vittnar om
framgångsrika och starka högskolor.
-
- Uppdrag som kräver professors grad kan delas på flera och avlasta de
idag ofta tungt arbetsbelastade professorerna.
-
Lektorer
Regeringen vill på ett antal punkter luckra upp lektorsrollen.
I utredningen "Lärare för högskolan och utveckling" (SOU
1996:166) diskuteras både behovet av att ge lärare med
annan bakgrund en högre status samtidigt som utredningen
pekar på nödvändigheten av att ha lärare som är forskande.
Detta för att på rätt sätt kunna ifrågasätta teoribildningar.
Centerpartiet tycker det är principiellt riktigt att lektorer ska kunna
rekryteras efter att ha nått höga kvalifikationer på andra vägar än
traditionellt
akademiska. Därför tillstyrker vi i princip regeringens förslag om att införa
"annan yrkesskicklighet" som en ny behörighetsgrund för anställning som
lektor, liksom att en adjunkt som visat särskild pedagogisk skicklighet eller
särskild skicklighet avseende ledning, utveckling eller samverkan ska kunna
anställas som lektor. Det bör dock påpekas att kvaliteten på utbildningen är
högskolans främsta konkurrensvapen, och en viss akademisk meritering bör
gälla som krav även för de lektorer som rekryteras på behörighetsgrunden
"annan yrkesskicklighet". Detta bör ges regeringen till känna.
Forskarassistenter
Centerpartiet anser att forskarassistenttjänsten är en viktig
byggsten för att utöka antalet disputerade lektorer. I och med
den stora expansionen av grundutbildningen så finns ett stort
behov av fler forskarassistenter, då dessa även undervisar.
Forskarassistent är en form av post-doc-tjänst som måste
byggas ut för att en doktorand skall veta att det finns
möjligheter att vidare meritera sig. Tjänsten skall dock vara
en möjlighet till vidare meritering och det kan därför vara
rimligt att antalet år minskas. Syftet är att den disputerade
sedan snabbare skall befordras inom högskolan eller ha
möjlighet att övergå till näringslivet. Regeringen vill i sitt
förslag fördela de platser som finns genom att minska antalet
år från sex till fyra.
Rekrytering och nyanställning
Jämställdhet
Centerpartiet anser att det behövs fler kvinnliga
handledare/förebilder och en strävan efter större jämlikhet i
högskolans tjänstestruktur. Styrelser och nämnder bör
uppvisa en jämn könsfördelning. En snabb ökning av
andelen kvinnor i forskarsamhällets olika organ bör
eftersträvas.
Regeringens proposition föreslår att riktade insatser bör göras för att
främja jämställdheten i forskarvärlden. Det föreslås bland annat att under en
treårsperiod nå en jämnare könsfördelning bland professorer och övriga
lärarkategorier genom att utfärda särskilda jämställdhetsmål för högskolorna.
De lärosäten som inte uppfyller dessa mål efter periodens slut skall få viss
del av sina anslag för forskning reserverade av regeringen.
Centerpartiet känner mycket väl till de jämställdhetsproblem som
förekommer inom högskolväsendet. Att utfärda särskilda jämställdhetsmål
från regeringens sida bra och det kan, för att snabbare komma till rätta med
jämställdhetsproblematiken, vara nödvändigt att på kort sikt använda sig av
de metoder som regeringen föreslår.
Arbetet med att förbättra jämställdheten måste också ske långsiktigt. De
senaste årens satsningar på genusforskning bör utvecklas. Samtidigt måste
styrelser och nämnder som utser kandidater till forskarutbildning och
lärartjänster vid högskolorna ses över så att det blir en jämn fördelning av
antal ledamöter från bägge könen. Detta bör ges regeringen till känna.
En annan viktig förutsättning för att få kvinnor att satsa på den akademiska
karriären är att det finns möjligheter till att arbeta under ekonomiskt trygga
omständigheter, vilket naturligtvis även gäller män. Därför är genomförandet
av doktorandtjänster och en satsning på mellantjänster de kanske två enskilt
viktigaste åtgärderna för att stimulera kvinnor att påbörja den akademiska
karriären. Ökade möjligheter för disputerade att stanna kvar och fortsätta sin
forskarkarriär kan åstadkommas genom att fler tjänster som forskarassistent
inrättas.
Bisysslor
Regeringen vill skärpa redovisningen av bisysslor. Det är en
förbättring att göra reglerna kring vilka bisysslor som ska
rapporteras så klara så möjligt. Det får dock inte innebära att
reglerna blir så begränsande att en anställd vid högskolan
inte kan delta i arbeten utanför högskolan. Det är angeläget
att på många sätt främja kontakterna mellan högskolan och
näringslivet. Centerpartiet motsätter sig en lagstiftning som
innebär försämrade möjligheter för lärare att aktivt ta del i
samhälls- och näringsliv.
Vetenskapsområden
Indelning i fyra vetenskapsområden som propositionen
föreslår är ett långtgående steg för att luckra upp den
stelbenta fakultetsstrukturen. Inte minst för att uppmuntra
uppbyggandet av tvärvetenskapliga forskningsmiljöer.
Idag är det svårt att vinna acceptans för tvärvetenskap i forskarsamhället
och att finna resurser för att bedriva den. Fakultetsorganisationen, som idag
är en förutsättning för fasta forskningsresurser, gynnar inte tvärvetenskap
eftersom pengarna delas ut till väl avgränsade sektorer. De små och medel-
stora högskolorna har ofta en fördel genom sin annorlunda organisations-
form.
Centerpartiet är medvetet om att det finns en risk med att låta
naturvetenskap och teknik tilldelas var sitt vetenskapsområde, medan
samhällsvetenskap och humaniora slås samman till ett. Det kan innebära att
de olika inriktningarna blir allt mer åtskilda än vad som är fallet idag.
Humaniora och samhällsvetenskap i sig innehåller en mängd olika
vetenskaper med lika många forskningsinriktningar och det kan vara
olyckligt att låta dem få konkurrera om samma anslagsdel.
En ny struktur får inte präglas av en allt för snäv avgränsning mellan de
olika vetenskaperna. Centerpartiet anser att den nya fakultetsorganisationen i
så stor utsträckning som möjligt bör utvecklas utifrån lokala önskemål och
bestämmas i en dialog mellan högskolan och regeringen.
Kvalificeringstrappa
Frågan om vetenskapsområden och de mindre och
medelstora högskolornas möjlighet att bedriva
forskningsutbildning är nära sammanknippade. Centerpartiet
lade i sin motion "Högre utbildning och forskning" ett
förslag om kvalificeringstrappa som vi här åter vill
aktualisera även om vissa av förslagen som vi förespråkat i
vår kvalificeringstrappa är tillgodosedda.
Kvalificeringstrappan bygger på följande steg:
Genom ett enhetligt anslagssystem skulle förutsättningar skapas för ett
höjt och sammanhållet basanslag för forskning, som helt enkelt följer av
det utbildningsuppdrag lärosätet tilldelats. Det första trappsteget
omfattar således all högskoleutbildning och alla högskolor. Detta medger
ökade möjligheter för samtliga högskolor att bedriva forskning. Därmed
uppnås högskolelagens krav om nära samband mellan utbildning och
forskning.
I det andra trappsteget kompletteras basanslaget med ett tilläggsanslag.
De högskolor som erhållit rätten att utfärda magisterexamen i ett ämne
skall även ha fasta forskningsanslag för det ämnesområdet. Examensrätt i
fråga om magisterexamen åtföljs med automatik av resurser för forskning
och forskarutbildning. För de ämnen där högskolorna idag saknar rätt till
magisterexamen skall dessa även fortsättningsvis efter prövning kunna
erhålla magisterexamen och därmed tilläggsanslag. Resurserna ska ha
sådan omfattning att de ger möjlighet att bygga upp kvalitet som ger
underlag för professorer. Vi anser att resurser kopplade till magisternivå
skall vara så tilltagna, att högskolan kan bygga upp en
forskningsorganisation med sådan bredd och djup att det tredje
trappsteget vartefter kan uppnås.
Det tredje steget i vår kvalificeringstrappa innebär att de högskolor, som
uppnått bredd och djup i utbildning och forskning, efter prövning av
Högskoleverket, skall kunna erhålla examensrättigheter för licentiat- och
doktorsexamina. Närmare kvalitativa och kvantitativa kriterier för detta
bör fastställas av Högskoleverket. Kriterierna skall vara kända enligt
samma princip som gäller för magisterexamen. Examina i
forskarutbildningen kräver handledare på professorsnivå, vilket efter
professorsreformen kommer att finnas. En högskola bör kunna tilldelas
examinationsrätt för licentiat- och doktorsexamina efter prövning av
Högskoleverket.
Det första trappsteget i vår kvalificeringstrappa är i och med
1997 års budgetproposition, som Centerpartiet medverkade
till, uppfyllt. Där har alla de mindre och medelstora
högskolorna tilldelats permanenta och ökade resurser för
forskning.
Regeringen föreslår nu i propositionen att när en högskola vars forskning
och utbildning inom ett vetenskapsområde har nått en tillräcklig kvalitet och
omfattning bör den kunna få anordna forskarutbildning i detta vetenskaps-
område. Efter beslut av Högskoleverket ska en högskola alltså kunna
anordna forskarutbildning och utfärda doktorsexamen. Detta innebär att vissa
delar i steg nummer tre i vår kvalificeringstrappa är uppfyllt.
Det vi saknar är dock en starkare koppling mellan resurser och examens-
rättigheter. Det måste finnas resurser i sådan omfattning att det ger möjlighet
att bygga upp kvalitet som ger underlag för att kvalificera sig vidare. Med
förslaget om kvalificeringstrappa skapas förutsättningar för högskolan att
successivt utveckla bredd och djup. Centerpartiet anser att detta bör bli en
huvudfråga inför framtida beslut om forskningsfinansiering. Det bör leda till
att riksdagens beslut om fördelning av forskningsanslag i framtiden ska ha
ett ännu starkare samband med den akademiska kvalificeringsgrad respektive
högskola uppnått framförallt genom erhållna examensrättigheter. Det är
angeläget att ett klart system ska kunna ligga till grund för en sådan
fördelning. Ett sådant system bör utredas. En möjlighet är att regeringen ger
Högskoleverket i uppdrag att göra detta. Detta bör ges regeringen till
känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studentrepresentationen i högskolestyrelserna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogisk utbildning för lärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behörighetsgrunden "annan yrkesskicklighet",
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om representationen av kvinnor och män i styrelser och nämnder
samt genusforskning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredningsuppdrag till Högskoleverket.
Stockholm den 11 juni 1997
Andreas Carlgren (c)
Marie Wilén (c)
Sivert Carlsson (c)
Marianne Andersson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Margareta Andersson (c)