Ett modernt lärlingssystem - en av broarna till arbete
Idag står många ungdomar utanför arbetslivet efter gymnasieskolan, mycket beroende på att de valt fel utbildning eller inte fått den kontakt med arbetslivet som är nödvändig för att kunna göra sig känd och få visa vad man duger till. En väl upplagd och planerad lärlingsutbildning är en effektiv bro mellan ungdomen och näringslivet. Inom ramen för det individuella programmet inryms möjligheten att gå som lärling på ett företag. Programmet kan formas efter elevens önskemål och förutsättningar men den flexibilitet, som är nödvändig för de enskilda företagen har försvunnit när skolsystemet tog över huvudansvaret för lärlingsutbildningen och programmet. Utbildningen utnyttjas varken av skolan eller företagen och är oftast en okänd utbildningsvariant för elever och föräldrar. Vid Skolverkets genomgång av hur många som registrerats som lärlingar 1995 visade det sig att endast 10 elever valt denna utbildningsväg trots att det individuella programmet har många elever och trots att så många ungdomar förklarar att de vill skaffa sig ett yrke som de kan försörja sig på.
Om man studerar hur lärlingsutbildningen organiseras i andra länder kan man finna några förklaringar till varför inte en svensk lärlingsutbildning fungerar. I t.ex. Norge, Danmark, Tyskland och Österrike är utbildningen officiellt accepterad och är ett naturligt led i landets utbildningsväsende. Skolorna ansvarar för att eleverna får den teoriutbildning som ingår i den aktuella yrkesutbildningen och företagen tar regelbundet emot lärlingar och utbildar dem fram till det obligatoriska yrkesprov som branschen/yrkes- föreningen fastställt. Skolan tar även aktiv del i provavläggelsen som oftast är av såväl praktisk som teoretisk natur. Det finns också en "marknadsplats för utbildningen" där företagen och ungdomarna kan mötas. Företagen anmäler sina lärlingsplatser till särskilda förmedlingar dit ungdomar kan vända sig för att få information om olika yrken och vilka lärlingsplatser som är lediga att söka. Företagen annonserar även i ortstidningarna efter lärlingar.
Trots att det är möjligt att få sin yrkesutbildning som lärling idag inom ramen för programskolan fungerar inte detta i praktiken. När skolbyråkratin fick huvudansvaret trängdes näringslivets branschansvar ut ur systemet. Näringslivet, som skall ta emot lärlingarna, har inte fått tillräckligt stort inflytande på lärlingsutbildningen. De två världarna, skolan och näringslivet, fungerar inte bra tillsammans, när den ena parten har kunnat ge direktiv till den andra. Förändringar i hela systemet måste införas snabbt för att skapa en fungerande lärlingsutbildning.
Regeringens förslag till en ny typ av lärlingsutbildning är ett steg i rätt riktning, men den skiljer sig inte i någon större utsträckning ifrån en förlängd APU/arbetsplatsförlagd gymnasieutbildning. Enligt regeringens förslag skall utbildningen inledas inom nuvarande nationella program, och den blir därmed innehållsmässigt inte heller något konkret alternativ till den nuvarande gymnasieutbildningen. Den blir inte anpassad till olika branschers behov av yrkesutbildning utan beroende av programmens kurser. Skolan skall också enligt förslaget ta ansvar för att skaffa platser.
Grunder för nytt system
Lärlingsutbildningen måste brytas ut ur gymnasieskolans system. Vissa inslag av yrkesutbildning eller lärlingsutbildning kan fortfarande rymmas inom gymnasieskolan, men den riktiga lärlingsutbildningen måste fungera fritt från gymnasieskolan och med ett starkt inflytande från branschorganen inom näringslivet. Följande grunder måste vara utgångspunkten:
Lärlingsutbildning skall vara utbildning - inte arbete eller anställning.
Utbildningen skall till största delen vara företagsförlagd.
Näringslivets branschinflytande över utbildningens utformning skall vara betydande.
Efter årskurs 9 i grundskolan skall elev kunna välja mellan utbildnings- vägarna gymnasieskola och lärlingsutbildning.
Lärlingsutbildningen skall vara 3 till 4 år lång.
Lärlingsutbildningen skall kombineras med vissa kärnämnen.
Undervisningen inom kärnämnena skall kunna förläggas till folkhögskola, komvux eller gymnasieskola samt i förekommande fall till särskild branschskola/yrkesskola.
Utbildningsmålen i lärlingsutbildningen skall vara tydligt definierade.
För lärlingsutbildningen skrivs utbildningskontrakt mellan företag och elev/föräldrar.
Elev i lärlingsutbildning över 18 år skriver själv utbildningskontrakt.
Lärlingsutbildningen skall leda till yrkesexamen/yrkesbevis/gesällbrev.
Utbildningsersättning skall utgå till eleven. Den bör vara något högre än studiebidrag men betydligt lägre än lägsta lön i branschen.
Företaget står för elevens försäkring, s.k. elevförsäkring.
Eleven har sommarlov etc. som i annan utbildning, minst lika med eller längre än branschens semester.
Kärnämnesundervisning kan ske på dagtid i lärlingsklass, på kvällstid i komvux eller på lämplig tid i folkhögskola, den senare sannolikt den ideala platsen för den teoretiska utbildningen.
Utbildningsstöd utgår ej till företaget.
Företag med lärlingsutbildning befrias från sociala avgifter och arbets- givaravgifter för lärlingar.
I mästarbrevsutbildningen införs en pedagogisk del för att underlätta för lärlingsutbildningen i företagen.
Krav på handledarutbildning införs för viss personal inom företag med lärlingsutbildning.
Systemet skall administreras utanför skolan i samverkan med representanter för arbetslivet (se den finska modellen för lärlingskontor).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett modernt lärlingssystem.
Stockholm den 3 april 1997
Sten Svensson (m)
Inga Berggren (m) Bengt Harding Olson (fp) Kenth Skårvik (fp) Michael Stjernström (kd)
Gotab, Stockholm 1997