Läsåret 1994/95 fanns det nästan 5 000 grundskolor i
Sverige. De rymde drygt 900 000 elever. Antalet sexåringar
som var inskrivna i skolan var höstterminen 1994 7 582.
Detta skall jämföras med 1991 då endast 3 598 var inskrivna.
I många kommuner pågår idag ett mycket intressant arbete med att
integrera skola, sexårsverksamhet och barnomsorg för att göra övergången till
skolan så trygg som möjligt för det enskilda barnet. Mötet mellan förskola
och skola leder till en helhetssyn på barn som gynnar deras utveckling under
de första viktiga åren i skolan.
Dagens samhälle ställer högre krav på medborgarna. Man ska kunna så
mycket mer än för bara tio år sedan. Pedagogiken i skolorna har också
förändrats och nu är det mer ett sökande efter kunskap än ett rent pluggande.
Man talar om Det forskande barnet och den forskande pedagogen. Det sägs
att för trettio år sedan fördubblades kunskapsmängden i industrivärlden vart
fyrtiofemte år. I dag fördubblas den på sju år.
För att komma in i den sökande pedagogiken och kunna utnyttja skolans
alla möjligheter borde barnen få bli inskrivna i skolan redan vid sex års ålder.
Tanken är inte att vi ska sätta barnen direkt i skolbänken, utan att vi ska
använda oss av dagens pedagogik och leka in ett lärande. Barnen skulle då
börja i årsklass 0 och fortsätta i grundskolan i 10 år. Detta ger möjligheter
till
några att mogna och stanna kvar i de lägre klasserna en längre tid. Till andra
kan det bli en sporre att lära sig ännu mer. Framför allt möjliggör en tioårig
skolgång bättre förutsättningar för eleverna att nå de mål som är uppsatta i
grundskolans läroplan. Det ger också lärare, fritidsledare, fritidspedagoger,
förskolelärare och barnskötare en större flexibilitet att arbeta målinriktat
utifrån barnets behov.
En tidigare skolstart får inte innebära att den nuvarande skolan förs ned i
åldrarna. En tidigare skolstart är motiverad endast om den utnyttjas för att ge
varje barn bekräftelse på att det kan lära. Det handlar ytterst om hur vi bäst
främjar barns och ungdomars utveckling och lärande till kunniga,
självständiga och ansvarstagande medborgare.
Barns utveckling passerar ingen markerad tröskel i augusti det år barnet
fyller sju år, som skulle göra det "moget" att börja skolan oavsett vad denna
skola innebär. Tvärtom vet vi att den sociala miljö och den stimulans som
barnet mött under åren fram till skolstarten på ett avgörande sätt påverkat
dess förutsättningar t.ex. för läs- och skrivinlärning.
Att man över huvud taget har en fiktiv åldersgräns för skolstarten beror på
1. pliktlagstiftningen. Den är knuten till det enskilda barnet och
bestämmer skolgång mellan sju och sexton år.
2. historiska skäl. Kommunerna är skyldiga att ordna skola från
höstterminen det år barnen fyller sju. Numera finns också en rättighet för barn
att delta från höstterminen det år de fyller sex år.
Det är inte längre tidsenligt med sjuårsgränsen. Barnen måste sättas i
centrum, arbetssätt och arbetsformer måste anpassas till behov och lärande.
Det kan först åstadkommas genom att skolans, förskolans och skolbarns-
omsorgens pedagogik förenas så att vi kan åstadkomma en barnmogen skola.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolstart vid sex års ålder och tioårig skolplikt.