Social integration syftar till att skapa ett samhälle där
innanförskap och gemenskap råder. Där människor inte är
likadana, men har jämlika chanser till växande, ansvar och
utveckling i det enskilda, delaktighet och påverkan i det
gemensamma.
Grundbulten är makten över sin egen tillvaro, det aktiva medborgarskapet.
Makten över det egna livet kräver tillgång till ett gemensamt språk. Att ha
makt över sin egen tillvaro innebär att kunna ta vara på de olika
valmöjligheter som står till buds, välja vilken väg man ska gå. Vägarna är
inte stängda beroende på bakgrund, etnisk tillhörighet eller bostadsort. En
viktig del i makten över sitt eget liv är också känslan av att bli respekterad
för
den jag är, det jag står för och det jag kan åstadkomma.
Egen försörjning
Grundinställningen måste vara att människor är kapabla att
såväl försörja sig som ta ansvar för sina egna liv. Bidrags-
och stödsystem måste vara just stödjande och vara delar i att
skapa livschanser och mänsklig växt. Passivitet och
utanförskap ska motverkas, inte underblåsas.
Bidragssystemens utformning får inte hindra människor från
att ta makten över sina egna liv och ansvaret för sin och sina
närmastes framtid. Därför behöver konkreta förändringar
göras i reglerna för starta-eget bidrag så att de som idag står
utanför arbetsmarknadsåtgärderna kan komma på fråga för
sådant. De lokala tillämpningarna är minst lika viktiga, det
måste alltid vara bättre att försöka göra något åt sin situation
genom studier, praktik etc jämfört med att vara passiv. I
riktlinjerna för socialbidrag bör detta ingå.
Tillgänglighet till utbildning är ett bra sätt att locka människor att utbilda
sig. Där högre utbildning och forskning finns, där sker avknoppningar,
företagsetableringar och lokal utveckling, som ringar på vattnet. Vid beslut
om platsantal och lokalisering av högre utbildning bör den sociala
integrationen väga tyngre.
När människor med goda idéer vill starta en verksamhet, ett företag,
behöver man ofta stöd. Riskkapital, rådgivning, administrativ support styrs i
hög grad av politiska riktlinjer till ALMI, NUTEK med flera. Det nuvarande
stödsystemet fungerar knappast alls för invandrare eller för människor i
storstädernas förorter. Riktlinjerna för denna verksamhet bör därför ändras.
Uppväxtvillkor
Barn och ungdomar som växer upp måste ges likvärdiga
livschanser oavsett bakgrund och omgivning. Att sätta
barnens behov främst i de gemensamma insatserna innebär t
ex att förskolor och skolor i utsatta områden måste få de
bästa möjligheterna. Skolan måste kunna kompensera för
exempelvis bristande svenska språkkunskaper i hemmiljön.
Skolan måste kunna ta tillvara och utveckla de andra unika
kunskaper och erfarenheter eleverna bär med sig. Friskolor
spelar en viktig roll för att skapa en skola där barnens
personliga utveckling bejakas och föräldrarnas engagemang
tas på allvar. Skolor i sådana områden ska vara så bra att de
lockar andra elever dit; vi kallar det magnetskolor. Det krävs
ett resursfördelningssystem som kan styra inte bara inom
kommunerna utan mellan kommuner så att de skolor som har
ett stort antal elever med behov av särskilt stöd kan få mer
pengar. Det kommunala inkomst- och
kostnadsutjämningssystemet måste ta en större hänsyn till
dessa behov, vilket krävs i vår partimotion om den
ekonomiska politiken.
Mångkulturell utveckling
Integration och innanförskap leder till ett mer mångkulturellt
samhälle där olika etniska, kulturella, idéburna eller andra
grupperingar lever sida vid sida, i relation till varandra och i
ömsesidigt beroende. Där grupptillhörigheten inte fyller hela
tillvaron, men där utövandet av makt över sin egen tillvaro
leder till byggande av etniskt eller kulturellt styrda nätverk
och institutioner. Där kittet mellan människor blir starkare. I
det mångkulturella samhället tillåts olikheten bli styrkan.
Gemensamma grundläggande värderingar såsom demokrati,
jämställdhet och tolerans, och ett gemensamt språk är
nödvändigt för att bygga bryggor mellan människor.
Den nuvarande ogina politiken för enskilt driven barnomsorg, skola och
sjukvård drabbar därför särskilt hårt i storstädernas segregerade
förortsområden. Istället bör möjligheterna för makt och inflytande över de
viktiga delarna av vardagen stärkas. Skolpeng för grundskola och gymnasiet,
rätt till stöd för enskilda alternativ i barnomsorgen, husläkarsystem med
valfrihet för patienterna är några viktiga delar.
För att den mångkulturella utvecklingen ska bli en positiv kraft krävs
samtidigt ökade satsningar på vårt gemensamma språk - svenskan. Många
elever i grundskolan har ett annat modersmål än svenska och en annan
kulturbakgrund. En del har just börjat lära sig språket medan andra talar bra
svenska, men saknar kulturell förståelse eller saknar ännu möjlighet att
använda svenska språket som ett redskap för att bearbeta information och
självständigt skaffa sig mera och nya kunskaper. Kunskaper i det svenska
språket har en central roll för elevens möjligheter att klara sig bra i
grundskolan. Därför är det beklagligt att riksdagen nyligen beslutat att även
godkänt betyg i svenska som andra språk skall ge tillträde till
gymnasieskolans program.
När den nya läroplanen för grundskolan infördes stärktes skolans och
kommunens ansvar för att alla elever i grundskolan skall föras fram till
godkända kunskaper i svenska. Enligt grundskoleförordningen har
invandrarelever rätt till undervisning i svenska som andra språk. Det är en
samstämmig uppfattning bland lärare och språkpedagoger att elever med
annat modersmål behöver en annan pedagogik i svenska än den som övriga
elever får. Målet för undervisningen i svenska som andraspråk bör sättas lika
högt för invandrarelever som för svenska elever. Målet är att alla elever skall
kunna använda språket som verktyg för en nyansrik kommunikation och eget
lärande. Syftet med undervisningen i svenska som andraspråk är att eleven
skall kunna gå över till den ordinarie undervisningen i svenska.
Även för vuxna invandrare måste givetvis krav på svenskundervisning
ställas, precis som dessa ska ha rätt att ställa krav på undervisningens
kvalitet. Dessa frågor behandlas i vår partimotion med anledning av
propositionen om flyktingpolitiken.
En absolut avgörande betydelse för att uppnå makten över sin egen vardag
är arbetet, antingen som anställda eller som företagare i någon form. Att
kunna försörja sig själv och sina nära med det egna arbetet ger självrespekt
och kontroll över situationen. Arbetet ger inte bara försörjning, det ger ett
kontaktnät, ett sammanhang och en identitet. Därför måste en politik för
social integration fokuseras på arbetet, att skapa förutsättningar för fler
jobb,
för att människor ska kunna bli anställda eller företagare och att bekämpa
diskriminering i arbetslivet.
Att skapa en hembygd av ett bostadsområde är möjligt. Det är den lokala
utvecklingskraften, kraften hos de enskilda människorna som måste sättas
främst. Utveckling kommer inte uppifrån eller utifrån. Självstyrande skolor,
lokalt företagande, ansvar och makt i bostadsområdena, offentlig service i
samklang med lokala behov, ett levande föreningsliv och civila nätverk
däremot skapar utveckling. Därför måste lagstiftning, myndighetskultur,
politiska församlingar, tjänstemän, regelverk, skattesystem etc. utgå från de
enskilda människorna och deras frivilliga sammanslutningars inneboende
kraft och förmåga.
För att skapa en levande förort krävs att den kommersiella och offentliga
servicen finns närvarande. Utan post, apotek, systembolag, polis, vårdcentral
eller medborgarkontor är det svårt att få banker eller affärer att gå ihop. När
statliga bolag och verk tillsammans med landstinget och kommunen överger
förortscentra, då är det svårt för att inte säga omöjligt för andra aktörer att
hålla den kommersiella servicen igång. Staten bör ta initiativ till ett samlat
agerande från de statliga bolagen och verken för en överenskommelse med
banker och stora affärskedjor att gemensamt upprätthålla en basservice i
några mer utsatta förortscentra.
För att detta ska vara genomförbart krävs också en ändring i riktlinjerna till
Systembolaget, så att kravet på en butik per kommun inte är överordnat
kravet på rimlig basservice i olika delar av de större storstadskommunerna.
Möjlighet till boendeinflytande är avgörande för att de hyresboende ska få
makt över sin vardag. Det förslag till tillägg i hyresförhandlingslagen som
väckts av Storstadskommitten bör behandlas med förtur av regeringen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av riktlinjerna för socialbidrag mot aktiva åtgärder,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgänglighet till högre utbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer till ALMI och NUTEK,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det kommunala skatteutjämningssystemet,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om friskolors betydelse för integration,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska språket,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetet som integrationsfaktor,4
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samlat statligt initiativ för service i utsatta förorter,4
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer till Systembolaget,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring i hyresförhandlingslagen för möjlighet till
självförvaltning.5