Ungdomstiden har förlängts i det moderna samhället. I stället
för att se ungdomar som en tillgång ses de ofta som ett
problem. Vuxenvärlden sviker i dag ungdomarna genom
arbetslöshet och nedskärningar på skola och
fritidsverksamheter. Sådana besparingar är endast
kortsiktiga. Investeringar i ungdomars utbildning och fritid
är investeringar i framtiden, och besparingar leder till
framtida problem i form av utslagning och drogmissbruk.
Vänsterpartiet arbetar för ett samhälle där unga människor skall ha samma
självklara rättigheter som vuxna, rätt till ett arbete med full lön, rätt till
bostad, rätt till meningsfull fritid och rätt till integritet och respekt från
vuxenvärlden. Det gör vi genom att bekämpa kommunernas dåliga ekonomi
och ökade klassklyftor och segregation, och vi gör det genom att försvara den
generella välfärden.
Men det finns många punkter där ungdomars rättigheter har fått stå tillbaka
de senaste åren på grund av massarbetslösheten, och det finns många
områden där man skulle kunna förbättra ungdomars situation i dag genom
ekonomiska ersättningar som möjliggör ett drägligt liv och ökat inflytande på
de områden där ungdomar finns och verkar, i skolan, på arbetsmarknaden och
i värnplikten.
Vi vill också i denna motion särskilt lyfta fram de särskilt diskriminerade
ungdomarna, invandrare, handikappade och homosexuella. Vi vill också
särskilt peka på unga tjejers speciellt utsatta situation.
En skola för alla
Det är i skolan de flesta ungdomar finns, och det är i skolan
ungdomar utvecklas och lägger grunden till sitt framtida
yrkesliv och roll i samhället. För många är skolan
sammanknippad med vantrivsel; ett nödvändigt ont som
måste genomgås för att få en chans på arbetsmarknaden. Det
sker alltför ofta att skolan misslyckas med att ta tillvara det
intresse och den vilja att lära som från början finns hos alla
barn. Ett exempel på hur skolan skjuter ifrån sig ansvaret är
det som kallas anpassad studiegång, som innebär att eleven
skickas hem eller till fritidshem hela eller delar av
skolgången men ofta också att man placeras på en arbetsplats
där man tvingas jobba utan ersättning. Eleven får väldigt lite
undervisning, och blir dåligt förberedd på att klara sig i
samhället. Dessa lösningar måste, även om det kan finnas
situationer där det kan vara en sista utväg, tillämpas mycket
restriktivt. Det måste höra till skolans grundläggande ansvar
att möta elevernas behov i skolan.
Handikappade elever drabbas när skolan inte förmår anpassa lokaler och
undervisning till den handikappades förutsättningar. Elever som skulle kunna
gå i den vanliga skolan får ingen möjlighet till det. När kommunerna drabbas
av nedskärningar försvinner ofta de personliga assistenterna först. Utan
resurser blir läroplanens skrivningar om en skola för alla bara tomma ord.
Handikappade elever måste få plats i den vanliga skolan. Vänsterpartiet
avvisar i sin budgetmotion utgiftsområde 16 regeringens förslag till
nedskärningar på det här området.
Tjejer och killar i skolan
Ett av de mest rotade missförhållandena i dagens samhälle är
kvinnoförtrycket. En av de viktigaste institutionerna för
bevarandet av genussystemet, segregering efter kön, är
skolan. Även om läroplanen ger oss en bild av en jämställd
skola är verkligheten en annan. Killar får det mesta av
uppmärksamheten, och genom hur skolan fungerar får
eleverna en världsbild full av fördomar. På de långa
utbildningarna som leder till högstatusyrken och högre lön
finns långt fler män än kvinnor. SYO-konsulenterna måste ha
som uppgift att bryta de könsbundna valen till högre studier.
Det är viktigt att man redan i tidig ålder diskuterar könsskillnader och
kvinnoförtryck. Lärarna måste vidareutbildas på studiedagar för att bättre
kunna sätta sig in i problemet. På lärarutbildningen måste manssamhället och
dess avigsidor uppmärksammas i högre grad än i dag.
Nedskärningar i skolan
Nedskärningar i skolan har de senaste åren ökat drastiskt,
framförallt på grund av bristande kommunala resurser. Det
har inneburit besparingar på lokaler, läromedel, skolskjutsar,
skolmåltider, stödundervisning, skolhälsovård (med
psykologer, kuratorer och skolläkare), rastverksamhet,
hemspråksundervisning, kulturverksamhet (såsom teater- och
museibesök), särskilda prövningar, syo-verksamhet,
fritidsledare, studiebesök, pengar till personliga assistenter
och annat. På vissa håll försöker man avgiftsbelägga
undervisningen i smyg genom att elever får betala
exempelvis kopiering och måltider. Klasserna blir allt större
som en följd av minskade resurser till lärartjänster och
lokaler. Nedskärningar får långt större konsekvenser än man
kan tro. Se vidare Vänsterpartiets motion om barnomsorg,
skola och vuxenutbildning.
Genom att den enskilde eleven bereds mindre tid och utrymme på grund av
allt större klasser ökar också utslagningen då man inte förmår fånga upp barn
i riskzon tidigt nog för att motverka sociala problem. Kommunerna lägger i
dag en alltför stor del av nedskärningarna på skolan. Också den högre
utbildningen har på sista tiden drabbats av nedskärningar, vilket resulterat
bland annat i större undervisningsgrupper, färre seminarier och grupparbeten
samt sämre handledning vid uppsatsskrivande.
En bra skola kostar pengar, och måste få göra det, men en bra skola skall
ses som en investering för framtiden.
Elevernas arbetsmiljö
Skolan är Sveriges största arbetsplats, och samtidigt den
sämsta. Elever och skolpersonal arbetar i en miljö som få
andra yrkesgrupper skulle acceptera. Mögel, damm och dålig
luftkonditionering är ett stort problem, särskilt för människor
med allergier. Dålig belysning och hög bullernivå leder
också till sämre hälsa.
Elevernas inflytande över sin arbetsmiljö måste öka. I dag har eleverna rätt
att utse sina egna skyddsombud vilket är ett steg i rätt riktning. Det är
väsentligt att skyddsombuden också får utbildning. Arbetstiden är också en
aspekt av arbetsmiljön. I arbetstiden ingår också läxläsningen.
En demokratisk skola
De nationella styrdokumenten för skolan uppmanar till
praktisk elevdemokrati, men verkligheten i skolan är ofta en
annan. Det händer att elever som kämpar för förbättringar i
skolan betraktas som bråkstakar och bestraffas i skolans
lokala straffsystem med prickar, hemanmärkningar och
kvarsittningar.
Skolan grundlägger en del av de värderingar som sedan återges i samhället.
Skolan måste därför lägga grunden till ett demokratiskt samhälle, vilket
förutsätter att eleverna får ett faktiskt inflytande över hur undervisningen
bedrivs. Utbildning i demokrati och möjligheter till inflytande skall finnas
under hela skoltiden. Att få en inblick i folkrörelsers, partiers,
ungdomsförbunds och föreningars arbete måste bli en viktig del av skolans
demokratiska fostran.
Studieekonomi
Alla skall ha ekonomiska möjligheter att studera. Ett av de
vanligaste skälen till att arbetarungdomar i dag inte studerar
vidare är tanken på skuldbördan. Regeringen kommer under
våren 1997 att lämna förslag till riksdagen om ett nytt
studiestödssystem.
Arbetsmarknad
Ofta sätts ett motsatsförhållande mellan ungdomars rätt till
arbete och försörjning och vuxnas, vilket leder till en märklig
syn på ekonomi och arbetsmarknad. Målet och lösningen på
problemet med ungdomsarbetslöshet måste vara en
arbetsmarknad med plats för alla. Inte en arbetsmarknad där
man delvis turas om. Av samma anledning är de förslag som
florerar om friår och sänkt pensionsålder ibland missriktade.
Samtidigt som ungdomar slussas in i kortsiktiga arbetsmarknadspolitiska
åtgärder finns ett enormt behov av personal i vård-, omsorgs-, skol- och
fritidssektorn.
De viktigaste åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten är nyanställningar i
offentlig sektor och satsningar på miljöomställning och andra framåtsyftande
jobb. De problem som finns för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden
liksom för långtidsarbetslösa att ta sig tillbaka motverkas i första hand av
minskning av arbetslösheten som sådan.
Fritid
Fritiden är en viktig del av ungdomars liv i en tid då mycket
av identitetssökandet sker. Ungdomar måste få skapa och
delta i alla former av kultur. Föreningar måste kunna få
lokaler för sin verksamhet och ekonomiska bidrag som
möjliggör verksamhet. Fritidsgårdar måste få resurser så att
de kan bli viktiga i utvecklandet av ungdomens rätt att ta
ansvar och känna delaktighet.
De minskade anslagen till kommunerna har drabbat fritidsverksamheten
mycket hårt. Konsekvenserna av detta är oöverskådliga, men risken är att det
leder till ökat våld och utslagning.
Invandrarungdomar
Invandrarungdomar omnämns ofta i negativa sammanhang,
till exempel brottslighet och invandrartjejer är nästan helt
osynliga i samhällsdebatten. Precis som i samhället i övrigt
satsas det mer på invandrarkillar än invandrartjejers
fritidsverksamhet. Invandrarungdomar drabbas också hårdare
än svenska ungdomar av arbetslöshet, de ses helt enkelt inte
som lika attraktiva på arbetsmarknaden. Det kan lösas på sikt
bl.a. genom en ökad integrering och satsningar på
utbildningar i svenska samt genom en minskning av
arbetslösheten i stort.
Droger
Droger är återigen ett växande problem bland ungdomar. Det
skapar ett enormt mänskligt lidande och stora utgifter för
samhället. Drogproblemen är en konsekvens av ett inhumant
samhälle, arbetslöshet och ökade klassklyftor. Kamp för
rättvisa och jämlikhet är också en kamp mot drogmissbruk.
För att motverka drogmissbruket är det viktigt att ha en fungerande och
utbyggd fritidsverksamhet i enlighet med vad som tidigare anförts i motionen.
Alkohol är i dag den mest utbredda drogen. Det finns mycket som talar för
att alkoholkonsumtionen går ner i åldrarna. Risken för alkoholproblem ökar
ju tidigare alkoholdebuten sker. För att motverka detta måste Sverige hålla
fast vid en restriktiv alkoholpolitik.
Anslutningen till EU gör att Sverige på olika sätt kommer närmare den
debatt om drogliberalisering som förs i Europa. Det är oerhört viktigt att vi i
Sverige inte dras med i drogliberaliseringen.
Sexualitet, kommersialism
och könsidentitet
Ungdomstiden är den period då man på allvar upptäcker
känslor som rör förälskelser, relationer och sex. Ungdomar är
på många sätt särskilt påverkbara av reklamens och
samhällets idealbild av könen och av vår sexualitet. När man
söker efter en kvinnlig eller en manlig identitet möts man
dagligen av budskap som talar om att man är ful, osexig eller
på annat sätt inte duger. Överallt möts vi av bilder på ideala
kroppar och ansikten som talar om för oss hur vi borde vara
för att bli lyckliga. Resultatet kan bli matproblem i form av
anorexia eller hetsätning. Missbruk av dopingpreparat är en
annan konsekvens. De här problemen får inte ses som i första
hand individuella, utan som delar och konsekvenser av ett
mycket större komplex.
Ungdomars utveckling av sexualitet är något spännande, men skapar också
osäkerhet och oro. Därför är ungdomsmottagningarna oerhört viktiga för
många ungdomar, och det är ett stort problem att många lagts ner på grund av
nedskärningar. Vi vill ha en heltäckande verksamhet som ger ungdomar i alla
kommuner tillgång till en ungdomsmottagning. Ungdomsmottagningen fyller
ett brett behov av hjälp och rådgivning när det gäller sex och samlevnad,
preventivmedel, könssjukdomar, matstörningar och brist på självsäkerhet,
särskilt för de ungdomar som saknar kontakter med vuxna människor i
relationer som går att lita på.
Det är viktigt att inte hela ansvaret för preventivmedel ligger på tjejerna,
och att inte p-piller ses som en heltäckande lösning. Kondom är ett viktigt
skydd mot könssjukdomar, och unga killar måste lära sig att det är lika
mycket deras ansvar att förhindra oönskade graviditeter. Här ligger ett
särskilt ansvar på ungdomsmottagningarna. Kondomer måste också vara
lättillgängliga för ungdomar under 25.
Under denna ungdomstid, när man tillsammans med kompisarna pratar om
vem man är intresserad av och hur man skall få kontakt med henne eller
honom, förutsätts att denna person är av ett annat kön än en själv.
Inställningen till homosexuella är till och med öppet negativ i många fall.
Det leder till att många homosexuella väljer att dölja sin homosexualitet,
rädda för att kompisarna skall vända sig ifrån en och ibland försöker man till
och med bevisa sin heterosexualitet med sexuella relationer med det andra
könet. Ett problem i detta sammanhang är bristen på förebilder, ett annat är
skolundervisningen.
När man pratar om känslor i sex- och samlevnadsundervisningen blir
homosexuella ungdomar än mer osynliggjorda. Man pratar ofta bara om
heterosexuella relationer och känslor, och bortförklarar homosexualitet med
att "det finns också", eller i värsta fall att det går över när man blir äldre.
Rätt till ett eget liv
Flera nya undersökningar visar att ungdomar över 20 i allt
större utsträckning bor kvar hemma hos föräldrarna (så
kallade mambor). Arbetslöshet är den vanligaste orsaken till
detta, många ungdomar har i dag en så låg ekonomisk
ersättning under sin arbetslöshet eller
arbetsmarknadspolitiska åtgärd att den är omöjlig att klara ett
eget uppehälle på. Detta är ofta ungdomar från
arbetarklassen, och deras boende påfrestar också föräldrarnas
redan dåliga ekonomi hårt.
Att ungdomar tvingas bo hos sina föräldrar längre än de själva vill är
naturligtvis hämmande för utvecklingen, och förlänger ungdomstiden och
beroendet av föräldrarna ännu mer. För att skapa sig en positiv identitet och
självständighet krävs att ungdomar ges rätt och möjlighet att skapa sig ett
eget liv. Det förutsätter att ersättningsnivåerna även för arbetslösa ungdomar
som inte är anslutna till a-kassan går att försörja sig på. Vi behöver ett
ersättningssystem som också tar hänsyn till de ungdomar som aldrig kommit
in på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet föreslår att att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppdrag att se över ersättningarna till ungdomar utan
arbete och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, med syfte att ta fram ett
system som garanterar alla ungdomar rätt till egen försörjning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att handikappade elever integreras i det ordinarie skolväsendet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevdemokrati och demokratisk fostran,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fritidsverksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om droger,1
5. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning enligt
vad i motionen anförts om ungdomars rätt till egen försörjning.2
Stockholm den 3 oktober 1996
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Owe Hellberg (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)