Motion till riksdagen
1996/97:Ub241
av Dan Ericsson (kd)

Mobbning och våld i skolan


Under 1996 har det kommit flera larmrapporter om barn som
far illa. Rapporterna handlar om övergivenhetsdepressioner,
koncentrations- och personlighetsstörningar och
aggressivitet. En ökning av sökande till de barnpsykiatriska
klinikerna kan nu också noteras. Mobbning i form av
kränkande behandling och våld inom skolans ram kan ha
bidragit till denna situation eftersom detta dessvärre inte är
ovanligt. Arbetsmiljön i skolan kan i vissa fall vara mycket
påfrestande. Många elever och lärare mår dåligt av den
skolsituation de befinner sig i. Skolresultaten blir också
lidande av en stökig skolmiljö.
Orsakssambanden bakom denna utveckling är säkerligen komplexa.
Arbetslöshet, dålig familjeekonomi, nedskärningarna för barnfamiljer och
inom skola och barnomsorg har säkert sin betydelse. Familjerna har i en
stressad tillvaro där många lever på den ekonomiska marginalen svårt att
fungera som trygghetsskapande och normgivande miljö. Det handlar som jag
ser det om att de nära relationerna människor emellan inte får den tid som
krävs. Det finns också en rad exempel på destruktiva krafter som verkar
tvärsemot den trygghetsskapande kravlösa kärleken mellan barn och
föräldrar. Det brutala videovåldet, den omfattande våldspåverkan via TV:n
och drogglorifiering i olika former är några exempel.
I andra motioner och i många andra sammanhang tar kristdemokrater upp
förslag som kan motverka tendenser som påverkar barn och ungdom
destruktivt. I denna motion vill jag koncentrera mig på förslag som kan
förhindra mobbning och annan kränkande behandling.
Skolan måste leva upp till den nya läroplanen som slår fast varje elevs och
vuxens unika människovärde och se till att det skapas respekt för denna
värdering såväl på lektioner som på raster. Såväl verbalt som fysiskt våld
måste bannlysas inom skolans arbetstid. Skolan måste vara en våldsfri zon.
Det ska såväl elever som lärare och övrig skolpersonal ha som självklar
rättighet. När någon kränker denna rättighet måste ingripande ske och
skolledningen skall ansvara för detta.
Respekt för lag och rätt och förståelse för vad ett rättssamhälle är och vad
det kräver också av unga medborgare skall man kontinuerligt informera om
från 1:a klass och uppåt under hela grundskoletiden.
För skapandet av en harmonisk arbetsmiljö i skolan har givetvis
skolledare, lärare, övrig skolpersonal, föräldrar och givetvis eleverna ett
gemensamt ansvar. Om etiska normer ska accepteras av eleverna på ett
naturligt sätt fordras också att lärare och annan skolpersonal följer dessa
normer i det vardagliga skolarbetet. Alla vuxna i skolan måste vara förebilder
genom att tidigt sätta gränser och genom att bidra till att skapa en bra
skolmiljö. Var och en måste känna ett personligt ansvar för att skapa ett
positivt arbetsklimat. Detta är en grundläggande förutsättning för att
inlärningen ska fungera på ett bra sätt. Särskilt viktigt är att antydan om
eller
tendenser till mobbning i form av verbalt eller fysiskt våld omedelbart blir
föremål för snabba motåtgärder. Tydliga handlingsprogram skall finnas på
varje skola innebärande anvisningar för hur man skall gå till väga för att
åtgärda mobbning och annan kränkande behandling. Skolverket ska ansvara
för att detta finns och används.
Dessvärre kan inte skolan vare sig med eller utan föräldrars stöd alla
gånger lösa de problem som uppstår när elever inte kan sätta gränser för sitt
handlande. Om handlingsprogram mot mobbning och andra elevvårdande
insatser inte ger resultat mot mobbare som utsätter andra för kränkningar
måste skolan kunna agera.
Den lagstiftning som gäller i övriga samhället skall tillämpas inom skolans
område. Brott i form av kränkande behandling eller våld skall beivras. Det
skall vara skolledarens skyldighet att till sociala myndigheter och när så är
påkallat till polismyndigheten anmäla denna typ av brott. Tydliga anvisningar
om detta bör utfärdas av Skolverket.
Vidare skall skolledningen kunna omplacera elever som inte tar rättelse till
särskild skolgång där de inte kan utsätta elever eller lärare och annan
skolpersonal för kränkande handlingar. Det måste klargöras mycket tydligt
att det inte är den mobbade eller den som blivit kränkt som skall behöva
flytta från en skola där han/hon utsätts för mobbning. Det är mobbaren som
skall lyftas bort från skolan. Kommunerna ska vara skyldiga att anordna
särskild undervisning utanför skolan för dem som omplacerats p g a att de
mobbat eller kränkt de rättigheter var och en skall ha som befinner sig i
skolmiljön. Denna åtgärd kan i sig vara en signal till kommunerna att arbeta
aktivt med att förebygga mobbning för att på så sätt undvika kostnader för
kommunen.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten till en våldsfri zon i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolledningens ansvar för att denna rättighet ej kränks,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att information om lag och rätt bör ges kontinuerligt i samtliga
årskurser i grundskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättande av obligatoriska handlingsprogram mot mobbning på
varje grundskola,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den lagstiftning som gäller i övriga samhället angående
kränkningar och våld bör tillämpas inom skolområdet, vilket innebär att brott
skall beivras,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolledare måste få rätt att omplacera mobbande och
kränkande elever till särskild skolgång utanför skolans område,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommunerna bör bli skyldiga att svara för upprättandet av
sådan särskild skolgång.

Stockholm den 7 oktober 1996
Dan Ericsson (kd)