I dag står många ungdomar utanför arbetslivet efter
gymnasieskolan. Mycket beroende på att de valt fel
utbildning eller inte fått den kontakt med arbetslivet som är
nödvändig för att kunna göra sig känd och visa vad man
duger till. En väl upplagd och planerad lärlingsutbildning är
en effektiv bro mellan ungdomen och näringslivet.
Utbildningen utnyttjas inte av skolan och är oftast för elever
och föräldrar en okänd utbildningsvariant.
För att en yrkesutbildning skall vara effektiv krävs ett nära samarbete
mellan skolan och arbetsliv. Gymnasieskolans reformering innebär att alla
elever skall få minst 40 veckor av sin utbildning förlagd ute på arbetsplatser.
Detta är till fördel för såväl företag som elever. Programskolan är emellertid
endast yrkesförberedande varför karaktärsämnet minskat drastiskt på
bekostnad av de s.k. kärnämnena. Detta för att utbildningen skall ge tillträde
direkt till högskolan. För elever som ännu ej bestämt sin yrkesinriktning eller
inte vill fortsätta att läsa finns det Individuella programmet där utbildningen
kan formas efter elevens önskemål och förutsättningar. Inom ramen för detta
program finns också möjlighet att gå som lärling på ett företag. Vid en
genomgång av hur många som 1995 registrerats som lärlingar visar det sig att
endast 10 elever valt denna utbildningsväg. Detta trots att Individuella
programmet har flest elever och trots att så många ungdomar förklarar att de
vill ha ett yrke som de kan försörja sig på.
Någon närmare utredning varför det förhåller sig på detta sätt har inte
gjorts. Ser man hur lärlingsutbildningen organiseras i andra länder t.ex.
Norge, Danmark, Tyskland och Österrike kan man emellertid finna delar av
en förklaring. Lärlingsutbildning är där officiellt accepterad och ingår som ett
naturligt led i landets utbildningsväsende. Skolorna ansvarar för att eleverna
får den teoriutbildning som ingår i den aktuella yrkesutbildningen och
företagen tar regelbundet emot lärlingar och utbildar dom fram till det
obligatoriska yrkesprov som branschen/yrkesföreningen fastställt. Skolan tar
även aktiv del i provavläggelsen som oftast är av såväl praktisk som teoretisk
natur. Det finns också en "marknadsplats för utbildningen" där företagen och
ungdomarna kan mötas. Det finns särskilda yrkesvägledar- och
utbildningsplatsförmedlingar dit företagen anmäler sina lärlingsplatser och dit
ungdomar vänder sig för att få en lämplig plats. Företagen annonserar även i
ortstidningarna efter lärlingar.
I Sverige saknas information om och organisation på skolorna för lärlings-
utbildningen. Det saknas också ett officiellt erkännande av lärlings-
utbildningen som ett alternativ till gymnasieprogrammen och det behövs ett
"marknadstorg" lokalt i kommunerna där aktuella platser kan förmedlas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en organisation för anordnande av
lärlingsutbildning.
Stockholm den 7 oktober 1996
Sten Svensson (m)
Inga Berggren (m)
Marianne Andersson (c)
Kjell Ericsson (c)
Bengt Harding Olson (fp)
Kenth Skårvik (fp)
Inger Davidson (kd)
Michael Stjernström (kd)