I dag står många ungdomar utanför arbetslivet efter gymnasieskolan. Mycket beroende på att de valt fel utbildning eller inte fått den kontakt med arbetslivet som är nödvändig för att kunna göra sig känd och visa vad man duger till. En väl upplagd och planerad lärlingsutbildning är en effektiv bro mellan ungdomen och näringslivet. Utbildningen utnyttjas inte av skolan och är oftast för elever och föräldrar en okänd utbildningsvariant.
För att en yrkesutbildning skall vara effektiv krävs ett nära samarbete mellan skolan och arbetsliv. Gymnasieskolans reformering innebär att alla elever skall få minst 40 veckor av sin utbildning förlagd ute på arbetsplatser. Detta är till fördel för såväl företag som elever. Programskolan är emellertid endast yrkesförberedande varför karaktärsämnet minskat drastiskt på bekostnad av de s.k. kärnämnena. Detta för att utbildningen skall ge tillträde direkt till högskolan. För elever som ännu ej bestämt sin yrkesinriktning eller inte vill fortsätta att läsa finns det Individuella programmet där utbildningen kan formas efter elevens önskemål och förutsättningar. Inom ramen för detta program finns också möjlighet att gå som lärling på ett företag. Vid en genomgång av hur många som 1995 registrerats som lärlingar visar det sig att endast 10 elever valt denna utbildningsväg. Detta trots att Individuella programmet har flest elever och trots att så många ungdomar förklarar att de vill ha ett yrke som de kan försörja sig på.
Någon närmare utredning varför det förhåller sig på detta sätt har inte gjorts. Ser man hur lärlingsutbildningen organiseras i andra länder t.ex. Norge, Danmark, Tyskland och Österrike kan man emellertid finna delar av en förklaring. Lärlingsutbildning är där officiellt accepterad och ingår som ett naturligt led i landets utbildningsväsende. Skolorna ansvarar för att eleverna får den teoriutbildning som ingår i den aktuella yrkesutbildningen och företagen tar regelbundet emot lärlingar och utbildar dom fram till det obligatoriska yrkesprov som branschen/yrkesföreningen fastställt. Skolan tar även aktiv del i provavläggelsen som oftast är av såväl praktisk som teoretisk natur. Det finns också en "marknadsplats för utbildningen" där företagen och ungdomarna kan mötas. Det finns särskilda yrkesvägledar- och utbildningsplatsförmedlingar dit företagen anmäler sina lärlingsplatser och dit ungdomar vänder sig för att få en lämplig plats. Företagen annonserar även i ortstidningarna efter lärlingar.
I Sverige saknas information om och organisation på skolorna för lärlings- utbildningen. Det saknas också ett officiellt erkännande av lärlings- utbildningen som ett alternativ till gymnasieprogrammen och det behövs ett "marknadstorg" lokalt i kommunerna där aktuella platser kan förmedlas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en organisation för anordnande av lärlingsutbildning.
Stockholm den 7 oktober 1996
Sten Svensson (m)
Inga Berggren (m) Marianne Andersson (c) Kjell Ericsson (c) Bengt Harding Olson (fp) Kenth Skårvik (fp) Inger Davidson (kd) Michael Stjernström (kd)