I dagens samhälle blir det allt viktigare att kunna läsa och
skriva funktionellt. Ny teknik gör att kraven på läs- och
skrivförmågan ökar. På flera områden och i flera yrken krävs
att anställda kan hantera datorer. Detta leder till att arbeten
för människor med begränsad läs- och skrivförmåga blir allt
färre. Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter blir därför ett än mer
drabbande handikapp.
Under 1996/97 äger Dyslexikampanjen rum. Det främsta syftet med
kampanjen är att öka medvetenheten om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter och
att dessa problem går att göra någonting åt.
För människor med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är den tekniska
utvecklingen både positiv och negativ. Å ena sidan leder utvecklingen till att
många riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Å andra sidan kan datorn
användas av människor med dyslexi/läs och skrivsvårigheter både som ett
kompensatoriskt hjälpmedel och som ett hjälpmedel att träna upp läs- och
skrivfärdigheter.
Arbetsmarknadsinstitutet har funnit att människor med läs- och skrivsvårig-
heter är överrepresenterade inom kriminalvård och bland unga arbetssökande.
Svenska och internationella läsundersökningar visar att skolelever i Sverige
generellt i ett internationellt perspektiv läser mycket bra. Dock visar gjorda
undersökningar en anmärkningsvärd variationsbredd. De tio procent som
läser sämst har allvarliga brister vad gäller läs- och skrivförmåga. Detta tyder
på att man inom skolan inte har gett tillräckligt med stöd och hjälp till
exempelvis elever som har dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.
På skolans område har dyslexi/läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats
den senaste tiden. Bland annat har en kommitté tillsatts som skall redovisa
viktiga utgångspunkter i arbetet med att stödja elever med stora läs- och
skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i förebyggande syfte. Uppdraget skall
vara slutfört den 1 september 1997.
Vidare har en kommitté tillsatts som skall utarbeta ett gemensamt
måldokument för förskola, skola och barnomsorg. I direktiven anges att det är
viktigt att förskolan tar intryck av skolans pedagogik när det gäller att läsa
och skriva.
Även tidigare tillsatta kommitteér som Skolkommittén och Utredningen om
funktionshindrade elever i skolan kommer att belysa dyslexi/läs- och
skrivsvårigheter med utgångspunkt i respektive uppdrag. Skolkommittén skall
belysa det inre arbetet i skolan bland annat ur perspektivet funktionshinder.
"Funkisutredningen" skall främst belysa ansvarsfördelningen mellan stat,
landsting och kommun när det gäller stöd till elever med funktionshinder. I
direktiven till utredningen lyfts hjälpmedelsförsörjningen fram som ett
exempel på att ansvarsfördelningen är oklar.
När det gäller hjälpmedel till elever med dyslexi är dessa ingalunda någon
självklarhet.
För vuxna är situationen likartad. Forskning och gjorda erfarenheter visar
att det är pedagogiska metoder och pedagogiskt stöd som skall användas för
att komma tillrätta med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Ett annat sätt är att
använda kompensatoriska hjälpmedel.
För många vuxna med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är det svårt att få
finansiering av hjälpmedel och läs- och skrivträning. Det har förekommit och
kan tänkas förekomma fortfarande att personer med dyslexi/läs- och skriv-
svårigheter tvingas långtidssjukskriva sig av andra skäl för att kunna finan-
siera studier eller läs- och skrivträning eller tvingas skuldsätta sig för att
erövra en kunskap vars inhämtande hör hemma i grundskolan.
Det finns således två sätt att komma tillrätta med dyslexi/läs- och skriv-
svårigheter: dels genom läs- och skrivträning, dels genom kompensatoriska
hjälpmedel. Inget av sätten utesluter det andra. Snarare krävs inslag av båda
för att nå det bästa resultatet. Detta arbetssätt förekommer på flera ställen i
Sverige idag och visar på goda resultat.
På skolområdet utreds frågorna. På vuxenområdet finns det ingen utredning
som belyser frågan. I stället talas det om kunskapslyft och livslångt lärande.
Vägen dit kan vara svår för människor med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.
Det skall dock påpekas att Arbetsmarknadsverket med arbetsmarknads-
instituten varit aktiva och gjort ett bra arbete.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd för vuxna med dyslexi/läs- och
skrivsvårigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansieringen av läs- och skrivträning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hjälpmedelsförsörjningen.