Sverige är en del av världen och världen är en del av Sverige
på ett mer påtagligt sätt än bara för tiotalet år sedan.
Ökade internationella beroenden och kontaktytor är av stor betydelse i så
väl människors privatliv och yrkesliv som för nationen i dessa helhet. De ger
nya utvecklingsmöjligheter men ställer oss också inför nya svårigheter. Det är
en nationell angelägenhet att medborgarna kan rustas för att fånga dessa
möjligheter och hantera problemen. Den ökande kulturella mångfalden skapar
behov av en egen kulturell identitet för att förstå andras. Samhället står
alltså
här inför en uppgift av dubbel karaktär. Förankringen i det egna kulturarvet är
en förutsättning för, och skall inte ses i motsättning till, internationell
solidaritet, förståelse och respekt för andra folk och kulturer. Därför måste
ständigt skolans roll och uppgifter prövas i relation till samhällsförändringar.
Varje tid måste ge sina svar på frågor om stabilitet och förändring i skolan.
Integrationspolitiken avgörs till stor del av invandrarnas möjligheter att lära
sig det svenska språket. Därför behövs en förbättrad svenskundervisning, inte
bara för nyanlända invandrare utan även för dem som kommit till Sverige för
flera år sedan och som har bristfälliga språkkunskaper. Kvaliteten i
svenskundervisningen måste höjas, praktik införas och utbildningen anpassas
till olika gruppers behov.
Utgångspunkten för en lyckosam integrering är inlemmandet i ett normalt
svenskt liv, inklusive att gå i den sammanhållna svenska skolan. De flesta
invandrare förhåller sig positiva till en gemensam skola som mötesplats för
olika traditioner, kulturer och religioner och ser att det leder till en bättre
integration. Detta måste också i fortsättningen vara det normala.
Om man tar det mångkulturella samhällets existens på allvar, så är det ett
faktum att vissa grupper efterfrågar egna skolor eller sammanhållna klasser,
där undervisningen bedrivs på ett annat språk än svenska eller ges på etnisk
eller religiös grund. Motiveringen är ofta att detta är nödvändigt för att hävda
den egna gruppen i samhället mot mobbning eller identitetslöshet.
Skolan bör på olika stadier och i olika typer av utbildning främja studiet av
skilda kulturer, deras ömsesidiga inflytande, framtidsutsikter och levnadsvill-
kor för att befordra ömsesidig förståelse av skillnaderna mellan dem. Sådana
studier bör bl.a. lägga tillbörlig vikt vid undervisning i främmande språk,
civilisationer och kulturarv som medel att främja internationell och
interkulturell förståelse.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om starkare inslag av interkulturell profil i svenska skolor, särskilt i
miljonprogramsområden.