Samstämmiga forskningsresultat visar att den fysiska
aktiviteten har stor betydelse för individens välbefinnade
såväl fysiskt som psykiskt. Regelbunden motion minskar
riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar, belastningsskador
m.m.
Regelbunda motionsvanor grundläggs i unga år. Barn och ungdomar som
börjar motionera i skolåldern har en större benägenhet att vara fysiskt aktiva
som vuxna än andra. Fysisk aktivitet i unga år minskar dessutom riskerna för
tidig ohälsa. Regelbunden fysisk aktivitet medför också att ungdomar orkar
med skolarbetet bättre, vilket i sin tur ger ökad trivsel i skolan.
Studier visar att under 1990-talet har två typer av ungdomar utkristalliserats
när det gäller fysisk aktivitet. Ungdomar som är aktiva inom idrottsrörelsen
ägnar stor tid åt fysisk aktivitet medan de andra ungdomarna blir allt mer
fysiskt passiva. Detta beror bl.a. på att det spontana idrottandet på fritiden
har
minskat. Andra studier visar att svenska femtonåringar har blivit tre kilo
tyngre de senaste tre åren. Det är därför mycket viktigt att skolan får alla
elever att aktivera sig i gymnastiken och skapa ett intresse för motion hos
eleverna. Det är därför med oro man kan konstatera att många elever har
alltför få timmar gymnastik och idrott i skolan. De elever som är intresserade
av idrott väljer mer än den obligatoriska tiden, medan de som är i störst
behov av skolidrott och gymnastik väljer bort den.
När därtill antalet friluftsdagar minskar ges allt sämre möjligheter till
motion för dessa elever. Ur ett längre perspektiv kan detta ge allvarliga
konsekvenser för den framtida hälsan. Med anledning av dessa fakta anser vi
att en översyn av läroplanen snarast bör ske för att ur folkhälsosynpunkt
undersöka om mer tid i skolan kan ges åt ämnet idrott och hälsa.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrott och hälsa i skolan.