Det blir allt viktigare att kunna läsa och skriva funktionellt i
dagens samhälle. Ny teknik gör att kraven på läs- och
skrivförmågan ökar. På flera områden och i flera yrken krävs
att anställda kan hantera datorer. Detta leder till att arbeten
för människor med begränsad läs- och skrivförmåga blir allt
färre. Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter blir därför ett än mer
drabbande handikapp. Under 1996/97 äger dyslexikampanjen
rum. Det främsta syftet med kampanjen är att öka
medvetenheten om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter och att
dessa problem går att göra någonting åt.
För människor med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är den tekniska
utvecklingen både positiv och negativ. Å ena sidan leder utvecklingen till att
många riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Å andra sidan kan datorn
användas av människor med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter både som ett
kompensatoriskt hjälpmedel och som ett hjälpmedel för att träna upp läs- och
skrivfärdigheter.
Arbetsmarknadsinstitutet har funnit att människor med läs- och skriv-
svårigheter är överrepresenterade inom kriminalvård och bland unga arbets-
sökande. Svenska och internationella läsundersökningar visar att skolelever i
Sverige generellt i ett internationellt perspektiv läser mycket bra. Dock visar
gjorda undersökningar en anmärkningsvärd variationsbredd. De tio procent
som läser sämst har allvarliga brister vad gäller läs- och skrivförmåga. Detta
tyder på att man inom skolan inte har gett tillräckligt med stöd och hjälp till
exempelvis elever som har dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.
På skolans område har dyslexi/läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats
den senaste tiden. Bland annat har en kommitté tillsatts som skall redovisa
viktiga utgångspunkter i arbetet med att stödja elever med stora läs- och
skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i förebyggande syfte. Uppdraget skall
vara slutfört den 1 september 1997.
Vidare har en kommitté tillsatts som skall utarbeta ett gemensamt
måldokument för förskola, skola och barnomsorg. I direktiven anges att det är
viktigt att förskolan tar intryck av skolans pedagogik när det gäller att läsa
och skriva.
Även tidigare tillsatta kommittéer som Skolkommittén och Utredningen om
funktionshindrade elever i skolan (Funkisutredningen) kommer att belysa
dyslexi/läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i respektive uppdrag.
Skolkommittén skall belysa det inre arbetet i skolan bland annat ur
perspektivet funktionshinder. Funkisutredningen skall främst belysa ansvars-
fördelningen mellan stat, landsting och kommun när det gäller stöd till elever
med funktionshinder. I direktiven till utredningen lyfts hjälpmedels-
försörjningen fram som ett exempel på att ansvarsfördelningen är oklar.
När det gäller hjälpmedel till elever med dyslexi är dessa ingalunda någon
självklarhet.
För vuxna är situationen likartad. Forskning och gjorda erfarenheter visar
att det är pedagogiska metoder och pedagogiskt stöd som skall användas för
att komma tillrätta med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Ett annat sätt är att
använda kompensatoriska hjälpmedel.
För många vuxna med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är det svårt att få
finansiering av hjälpmedel och läs- och skrivträning. Det har förekommit och
kan tänkas förekomma fortfarande att personer med dyslexi/läs- och
skrivsvårigheter tvingas långtidssjukskriva sig av andra skäl för att kunna
finansiera studier eller läs- och skrivträning eller tvingas skuldsätta sig för
att
erövra en kunskap som hör hemma i grundskolan.
Det finns således två sätt att komma tillrätta med dyslexi/läs- och
skrivsvårigheter, dels genom läs- och skrivträning, dels genom kompensa-
toriska hjälpmedel. Inget av sätten utesluter det andra. Snarare krävs inslag av
båda för att nå det bästa resultatet.
På skolområdet utreds frågorna. På vuxenområdet finns det ingen utredning
som belyser frågan. I stället talas det om kunskapslyft och livslångt lärande.
Vägen dit kan vara svår för människor med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.
Det skall dock påpekas att Arbetsmarknadsverket med arbetsmarknads-
instituten varit aktiva och gjort ett bra arbete.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för vuxna med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter dels när det
gäller finansiering av läs- och skrivträning, dels när det gäller
hjälpmedelsförsörjningen.