Ämnet idrott och hälsa har fått allt mindre utrymme på
skolschemat. Många elever har endast en timme per vecka
för idrott.
Förutom fler gymnastiktimmar hade skolan dessutom 4-6 friluftsdagar
varje läsår i slutet av 1980-talet. Idag finns inga krav på att organisera
friluftsdagar. Flera undersökningar har visat att eleverna rör på kroppen
betydligt mindre idag än tidigare. Andra studier visar att medelvikten för
tonåringar under den senaste 10-årsperioden ökat med 4-5 kg. Siffror som
redovisas från värnpliktsmönstringen bekräftar denna utveckling. På sikt
innebär denna försämring av elevernas fysiska kondition risker för folkhälsan.
Samtidigt kan konstateras att fysisk aktivitet ger eleverna bättre
koncentrationsförmåga och bättre uthållighet, d.v.s. faktorer som underlättar
för eleverna att klara studierna med bra resultat.
Enligt Riksidrottsförbundets rapport "En beskrivning av idrotten i skolan
1996" har eleverna alltmer indelats i ett A- och ett B-lag. En grupp ungdomar
som aktivt idrottar på sin fritid och en grupp som inte rör på sig över huvud
taget. Anslagen till idrotten kommer att minska, vilket förmodligen innebär
stora svårigheter för idrottsrörelsen att engagera de ungdomar som idag är
fysiskt inaktiva. Många idrottslärare hävdar dessutom att det är svårt att få de
fysiskt inaktiva att välja idrott som "eget val".
Många idrottsföreningar menar dessutom att skolan ej är intresserad av
samverkan, när idrottsföreningen erbjuder sina tjänster.
Mot bakgrund av de senaste årens utveckling finns det anledning att stärka
skolans roll som hälsofostrare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolämnet idrott och hälsa.