Det kursrelaterade betygssystemet, med icke godkänt, godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt, har använts i gymnasieskolan i två år. Trots detta faktum är inte kriterierna fastställda för hur beräkningen av de olika betygsnivåerna skall göras. Olika skolor har sina egna kriterier, vilket innebär att betygen varierar mycket mellan olika, men likvärda skolor. Eleverna har under året läst för att uppfylla de krav som läraren har satt upp för just den kursen. Flera av kurserna har avslutats under terminstid, med olika poäng- nivåer. Slutbetyg kan alltså sättas mitt under terminstid. När vårterminen 1996 var slut, visade det sig, att betygssystemet inte var synkroniserat med högskolan. I efterhand ändrades därför betygen tillbaka till den femgradiga betygsskalan med siffror, vilken inte alls är kursrelaterad, utan relaterad till landsomfattande centralprov och med fördelning enligt den s.k. gausskurvan. Detta medförde att i olika skolor kunde därför betygen sjunka drastiskt, trots insatser under pågående kurs med bra studieresutat. Bytet från en betygsskala till en annan gjordes också i lägre klasser än avgångsklasserna, i vilka slutbetyg också kunde förekomma i t.ex. engelska. Eleverna upplevde naturligtvis detta handlingssätt som djupt orättvist och det inverkar naturligtvis också menligt på framtida studieresultat. Regeringen bör därför se över betygssystemet, så att intagningen till högskolor grundar sig på lika normer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av nuvarande betygssystem i gymnasieskolan.
Stockholm den 3 oktober 1996
Barbro Johansson (mp)