Idrottsämnet syftar till att stimulera skolungdomen till fysiskt
aktivitet, motorisk utveckling och hälsosam livsföring.
Ämnet är viktigt för den unga generationens framtida hälsa
och därmed även för den framtida samhällsekonomin. Det
bör observeras att färska data beträffande den fysiska
konditionen samt motståndskraften mot belastnings- och
förslitningsskador i unga år talar för att antalet
idrottslektioner redan i dagens timplan är helt otillräckligt.
Det är vetskapligt bevisat att fysiskt inaktiva förhållningssätt utgör en av de
största riskfaktorerna för skilda slag av tidig ohälsa.
Den unga människan behöver rätt stimulans vid rätt tillfälle för att
utvecklas. Ett barns motoriska utveckling är avgörande för dess möjligheter
att ta tillvara undervisningen i de teoretiska ämnerna. Ett flertal forskare har
visat på ett klart samband mellan barnens läsinlärning och den motoriska
utvecklingen.
I ett modernt samhälle med bland annat ökad automatisering och goda
kommunikationer är fysisk aktivitet inte längre en naturlig del i den dagliga
livsföringen eller i det dagliga arbetet. Fysisk aktivitet har en rad
väldokumenterade positiva effekter. Det är också för många en naturlig del
för att i förebyggande syfte undgå ett sjukdomstillstånd. I arbetslivet har
problemen med belastningsskador ökat mycket kraftigt, ett problem för både
den enskilde, företag och samhälle. På många arbetsplatser har man därför
infört organiserad fysisk träning på betald arbetstid, för att minska
sjukfrånvaron och besvär från rörelseorgan.
Vi tror därför att en ökning av ämnet idrott i skolan är motiverad så att vi
på sikt kan förbättra den svenska folkhälsan. Det är också viktigt att kunskap
om kost och matvanor tas med i undervisningen. Vikten av att ha en allsidig
och variationsrik motion i framför allt tidig ålder är betydelsefull, där dans
och rytmik kan vara ett instrument för att öka intresset för ämnet.
Men det är också viktigt för samhället att de som inte har skött de fysiska
aktiviteterna under ungdomsåren, får möjligheter och insikt att senare i livet
påbörja dessa. Samhällets utveckling har gjort att de fysiska aktiviteter som
tidigare varit naturliga idag ersatts med bilar och maskiner.
Att använda kroppen till det den är skapad för har minskat under en lång
följd av år. Arbetsuppgifter som utförs i statiska ställningar har ökat
successivt, först genom industrialismen och sedan med den ökade teknik-
utvecklingen. Förr gick man eller cyklade till jobbet, till fritidsaktiviteten.
Nu
använder vi bilen. Att släpa tunga matkassar försöker vi idag undvika genom
att använda bilen. Kort sagt vi anstränger oss verkligen för att göra det så
enkelt och så lite ansträngade som möjligt för oss när vi skall förflytta oss
själva och det vi har med oss.
Det är positivt att människan inte sliter på kroppen i onödan. Men att vi
inte använder och stärker kroppen har också negativa konsekvenser. Kroppen
förslits fortare och konsekvenserna blir värre.
Både rent mänskligt och samhällsekonomiskt skulle mycket vara vunnet
om vi människor i gemen i större utsträckning stärker och underhåller
kroppens egen förmåga att förebygga och läka både fysiska och psykiska
skador.
Det är aldrig för sent att påbörja ett restaureringsarbete. Men jag måste veta
och vilka fördelar ett måttligt motionerande har för mig själv - och för
samhället. Nackdelarna känner jag troligen redan.
En rad kampanjer i hälsofrågor har genomförts under årens lopp. En del har
varit mycket lyckade, andra har inte uppnått samma positiva effekter. Alla
kommer vi ihåg Socialstyrelsens 6-8 brödskivor om dagen, eller Arne
Tammers budskap: Ge mig 10 minuter om dagen... eller mjölk som
motverkade benskörhet. En angelägen uppgift för Folkhälsoinstitutet borde
vara att initiera en bred hälsokampanj om sambandet mellan ohälsa och brist
på motion. Det handlar inte om att vi alla skall bli elitidrottsmän.
Informationen bör inriktas på att det är den lilla men dagliga ansträngningen
av vår kropp som på sikt gör att vi klarar påfrestningar bättre.
Kampanj som syftar till att öka kunskaperna om sambandet mellan motion
och minskade kroppsliga skador.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ytterligare veckotimmar för ämnet idrott och hälsa
införs i läroplanen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att öka kunskaperna om sambandet mellan motion och
minskade kroppsliga skador.