Idrottsämnet syftar till att stimulera skolungdomen till fysiskt aktivitet, motorisk utveckling och hälsosam livsföring. Ämnet är viktigt för den unga generationens framtida hälsa och därmed även för den framtida samhällsekonomin. Det bör observeras att färska data beträffande den fysiska konditionen samt motståndskraften mot belastnings- och förslitningsskador i unga år talar för att antalet idrottslektioner redan i dagens timplan är helt otillräckligt.
Det är vetskapligt bevisat att fysiskt inaktiva förhållningssätt utgör en av de största riskfaktorerna för skilda slag av tidig ohälsa.
Den unga människan behöver rätt stimulans vid rätt tillfälle för att utvecklas. Ett barns motoriska utveckling är avgörande för dess möjligheter att ta tillvara undervisningen i de teoretiska ämnerna. Ett flertal forskare har visat på ett klart samband mellan barnens läsinlärning och den motoriska utvecklingen.
I ett modernt samhälle med bland annat ökad automatisering och goda kommunikationer är fysisk aktivitet inte längre en naturlig del i den dagliga livsföringen eller i det dagliga arbetet. Fysisk aktivitet har en rad väldokumenterade positiva effekter. Det är också för många en naturlig del för att i förebyggande syfte undgå ett sjukdomstillstånd. I arbetslivet har problemen med belastningsskador ökat mycket kraftigt, ett problem för både den enskilde, företag och samhälle. På många arbetsplatser har man därför infört organiserad fysisk träning på betald arbetstid, för att minska sjukfrånvaron och besvär från rörelseorgan.
Vi tror därför att en ökning av ämnet idrott i skolan är motiverad så att vi på sikt kan förbättra den svenska folkhälsan. Det är också viktigt att kunskap om kost och matvanor tas med i undervisningen. Vikten av att ha en allsidig och variationsrik motion i framför allt tidig ålder är betydelsefull, där dans och rytmik kan vara ett instrument för att öka intresset för ämnet.
Men det är också viktigt för samhället att de som inte har skött de fysiska aktiviteterna under ungdomsåren, får möjligheter och insikt att senare i livet påbörja dessa. Samhällets utveckling har gjort att de fysiska aktiviteter som tidigare varit naturliga idag ersatts med bilar och maskiner.
Att använda kroppen till det den är skapad för har minskat under en lång följd av år. Arbetsuppgifter som utförs i statiska ställningar har ökat successivt, först genom industrialismen och sedan med den ökade teknik- utvecklingen. Förr gick man eller cyklade till jobbet, till fritidsaktiviteten. Nu använder vi bilen. Att släpa tunga matkassar försöker vi idag undvika genom att använda bilen. Kort sagt vi anstränger oss verkligen för att göra det så enkelt och så lite ansträngade som möjligt för oss när vi skall förflytta oss själva och det vi har med oss.
Det är positivt att människan inte sliter på kroppen i onödan. Men att vi inte använder och stärker kroppen har också negativa konsekvenser. Kroppen förslits fortare och konsekvenserna blir värre.
Både rent mänskligt och samhällsekonomiskt skulle mycket vara vunnet om vi människor i gemen i större utsträckning stärker och underhåller kroppens egen förmåga att förebygga och läka både fysiska och psykiska skador.
Det är aldrig för sent att påbörja ett restaureringsarbete. Men jag måste veta och vilka fördelar ett måttligt motionerande har för mig själv - och för samhället. Nackdelarna känner jag troligen redan.
En rad kampanjer i hälsofrågor har genomförts under årens lopp. En del har varit mycket lyckade, andra har inte uppnått samma positiva effekter. Alla kommer vi ihåg Socialstyrelsens 6-8 brödskivor om dagen, eller Arne Tammers budskap: Ge mig 10 minuter om dagen... eller mjölk som motverkade benskörhet. En angelägen uppgift för Folkhälsoinstitutet borde vara att initiera en bred hälsokampanj om sambandet mellan ohälsa och brist på motion. Det handlar inte om att vi alla skall bli elitidrottsmän. Informationen bör inriktas på att det är den lilla men dagliga ansträngningen av vår kropp som på sikt gör att vi klarar påfrestningar bättre.
Kampanj som syftar till att öka kunskaperna om sambandet mellan motion och minskade kroppsliga skador.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ytterligare veckotimmar för ämnet idrott och hälsa införs i läroplanen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att öka kunskaperna om sambandet mellan motion och minskade kroppsliga skador.
Stockholm den 3 oktober 1996
Mats Lindberg (s) Lars Lilja (s)