Efter avslutad gymnasieskola står idag många ungdomar
utanför arbetsmarknaden. Det finns självfallet en rad orsaker
till detta. I många fall beror det på att de har valt fel
utbildning eller inte fått den kontakt med arbetslivet som är
nödvändig för att göra sig känd och även få visa vad man
duger till. En rätt avvägd lärlingsutbildning kan medverka till
att avhjälpa ungdomars svårigheter att komma in på
arbetsmarknaden.
En effektiv yrkesutbildning måste ske i nära samarbete mellan skolan och
arbetslivet. I t.ex. Norge, Danmark, Tyskland och Österrike så har lärlings-
utbildningen en stor betydelse. Lärlingsutbildningen är där officiellt
accepterad och ingår som en naturlig del i utbildningsväsendet. Det vore
önskvärt att finna bra vägar för lärlingsutbildningen även i Sverige.
Projekt "Värmlandslärling"
Det pågår ett antal projekt runt omkring i vårt land med
lärlingsutbildning. Ett sådant projekt är "Värmlandslärling" i
Sunne. Där har länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen,
Företagarnas Riksorganisation och facket tillsamman bildat
en projektgrupp.
De har startat en yrkesutbildning i form av lärlingsutbildning med syfte att
bidra till utveckling av verksamheten och öka antalet anställda i småföretag. I
uppdraget ingår också att ge företagarna och redan anställda möjlighet till
kompetenshöjning inom arbetsrätt, arbetsmiljö och företagande.
Urvalet av företag sker genom att företagarna och facket gemensamt tar
fram förslag på intresserade/lämpliga företag att medverka i utbildningen.
Ansökan till utbildningen sker genom anmälan av intresse för visst företag
och yrkesinriktning. Urval av kursdeltagarna sker när deltagande företag och
utbildningsanordnare är klara. Val av kursdeltagare görs av projektgruppen i
samråd med utbildningsanordnare och företag.
Utbildningen skall därefter bedrivas i nära samverkan mellan utbildnings-
anordnaren och medverkande företag. Utbildningsanordnaren är ansvarig för
utbildningens uppläggning och genomförande gentemot länsarbetsnämnden.
Länsarbetsnämnden står för kurskostnader och deltagarnas utbildnings-
bidrag.
Målet med utbildningen är att deltagarna efter genomgången kurs skall ha
fått en yrkesutbildning som är anpassad till ortens näringsliv. Kursen är
upplagd så att teori och praktik varvas under utbildningstiden. Teorin skall
vara individuellt anpassad och uppgå till högst 15 v.
Resterande del av de 40 kursveckorna skall vara företagsförlagd. Vid
behov kan 1-3 veckor förläggas utanför företaget. Utbildningensanordnaren
är ansvarig för utbildningens genomförande under både teori och praktik,
vilket innebär att individuell kursplan skall finnas för hela kurstiden. I
utbildningsanordnarens ansvar ingår också att dokumentera utbildningens
genomförande.
I teoretiska ämnen ingår svenska, engelska och matematik anpassat till
yrkesinriktning samt ADB-kunskap anpassat till yrkesområdet.
I ämnet företagande ingår arbetsrätt och arbetsmiljö, företagsekonomi,
marknadsföring, produktionsekonomi, produktions- och materialteknik,
ritningsläsning, mätteknik, kvalitet, arbetsmiljöteknik, miljö, gruppsam-
verkan, presentations- och mötesteknik.
Detta projekt söker sig i första hand till arbetslösa som saknar
yrkesutbildning eller vill byta yrkesinriktning. Det är dock så upplagt att det
kan stå som förebild även för andra lärlingsutbildningar.
Projektet har fått ett mycket positivt bemötande från alla inblandade.
Samarbetet mellan näringsliv och utbildningsanordnare gör det också mycket
lättare för kursdeltagaren att få jobb efter avslutad utbildning.
En satsning på ytterligare lärlingsutbildningar i vårt land är helt
nödvändigt.
Projektet "Värmlandslärling" är ett exempel på hur detta kan gå till. Det är
dock väsentligt att det sker ett officiellt erkännande av lärlingsutbildningen
som ett alternativ de befintliga gymnasieprogrammen. Utbildningen bör
också byggas upp i nära samverkan med näringslivet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare lärlingsutbildningar.