Hemspråksundervisningen har en klar roll och en tydlig
målsättning i den svenska skollagen. Riksdagens beslut är i
linje med de internationella överenskommelser som
garanterar minoriteters rätt till sitt språk och sin kultur.
Exempel på sådana överenskommelser är FNs konventioner
om de mänskliga rättigheterna och FNs barnkonvention
(artikel 28 och 29 behandlar särskilt barnets rätt till
utbildning).
Den svenska lagstiftningen bygger på insikten att undervisningen i
hemspråk är en investering för landets framtid kulturellt, socialt och
ekonomiskt. Människor som behärskar flera språk och har dubbel
kulturkompetens är en tillgång för ett land.
Hemspråkselever, deras föräldrar och hemspråkslärare är en värdefull
resurs i skolans internationalisering och i strävanden att skapa förståelse och
utveckla solidaritet. Om man inte får utveckla sin grundläggande identitet
kommer man alltid att känna sig osäker. Möjligheten att få utveckla både sitt
modersmål och svenskan ökar individens chanser till trygghet och
självförtroende. Forskningen om hemspråksundervisning visar entydigt på
dess betydelse för elever med invandrarbakgrund: Ett väl fungerande
hemspråk underlättar och påskyndar inlärning av det nya språket, dvs
svenska. Aktivt tvåspråkiga personer är definitivt en tillgång i det svenska
samhället.
1990-talets ekonomiska nedskärningar har hårt drabbat hemspråket. I vissa
kommuner har nedskärningen varit så stor som 72 %, men varierar från
kommun till kommun. Resursfördelningen för hemspråk styrs orättvist
mellan olika skolor. Hemspråket för en ojämn och hopplös kamp på de flesta
skolor då resurserna ska fördelas till elever med särskilda behov. Hemspråks-
lärare fungerar inte längre som stödpersoner till invandrareleverna, eftersom
undervisningen dels ligger utanför elevernas normala skoldag dels i mycket
ringa omfattning förekommer som studiehandledare.
Problemen finns alltså inte i den svenska lagstiftningen, utan hos de
politiker och skolrektorer som i ett besvärligt ekonomiskt läge väljer att
blunda för invandrarnas lagliga rättigheter.
Att i tal och skrift kunna använda det svenska språket är en förutsättning
för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Det är därför skolans viktigaste
uppgift att skapa goda möjligheter för språkutveckling hos elever med ett
annat modersmål än svenska. Skolans undervisning skall ge eleverna
möjligheter att använda språket i olika situationer och att utveckla sina
färdigheter i att tala, lyssna, läsa och skriva.
Genom undervisningen i svenska som andraspråk måste eleverna få så
goda kunskaper i svenska att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig
undervisningen i andra ämnen, få tillträde till kamratgemenskapen och i
förlängningen till det svenska samhället. Inlärning av ett nytt språk är en
långsiktig process som fortsätter även efter det att eleverna har avslutat sina
studier. Det primära syftet med undervisningen i svenska som andraspråk är
att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av språket som är i nivå
med den som elever med svenska som modersmål har.
Goda kunskaper i svenska är grundläggande för att uppnå lika villkor i
samhället. Det är en förutsättning för att få fotfäste på arbetsmarknaden och
för att bli delaktig i föreningsliv och politik.
Det är viktigt att kommunerna formulerar en tydlig politisk ambitionsnivå
för invandrarelevernas rätt till likvärdig utbildning i hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk. Studiehandledningen på hemspråk ska
ha samma funktion som annan stödundervisning i grundskolan och
gymnasiet. Dataundervisning bör finnas på hemspråk för eleverna. Ökade
resurser och ständig utvärdering måste sättas in för att ge invandrare gedigna
kunskaper i svenska. I undervisningen i svenska ska också ingå fördjupad
förståelse av den svenska kulturen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråkets roll i den svenska skolan samt att även
dataundervisningen sker på hemspråket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undervisningen i svenska för invandrare också bör rymma
kulturell förståelse för det svenska samhället.