Samstämmiga forskningsresultat visar den fysiska
aktivitetens betydelse för individens välbefinnande såväl
fysiskt som psykiskt. Regelbunden och rätt utförd motion
minskar dramatiskt risken för exempelvis hjärt- och
kärlsjukdomar, belastningsskador m.m. De företag som satsat
på friskvård bland de anställda har också noterat en klar
minskning av antalet korttidssjukskrivningar.
Vi vet också att regelbundna motionsvanor grundläggs redan i unga år.
Barn och ungdomar som får en positiv upplevelse av fysisk aktivitet och
idrott har en betydligt större benägenhet att vara fysiskt aktiva som vuxna än
andra. Fysisk aktivitet i unga år minskar dessutom risken för tidig ohälsa.
Fysisk aktivitet bland unga människor är viktig också för att det finns ett
klart
samband mellan denna och den intellektuella utvecklingen. Regelbunden
fysisk aktivitet gör att ungdomarna orkar med skolan på ett bättre sätt.
Studier (Engström 1986, 1984, 1992, 1994) visar att det under 1990-talet
tydligt har utkristalliserats ett A- och ett B-lag när det gäller ungdomars
fysiska aktivitet. De ungdomar som inte är aktiva inom idrottsrörelsen
tenderar i allt högre grad att vara fysiskt helt passiva, bland annat på grund
av
att det spontana idrottandet på fritiden tyvärr har minskat kraftigt. Andra
studier visar att svenska femtonåringar har blivit tre till fyra kilo tyngre det
senaste decenniet. Skolan är genom sitt allomfattande obligatorium den enda
möjligheten att aktivera dessa elever som står utanför idrotten och samtidigt
skapa ett livslångt intresse för motion hos dem. Därför är det mycket
allvarligt att inslagen av idrott och motion har minskat i skolan.
Det är framför allt i gymnasiet som ämnet tappar mark. Många skolor går
ned till en lektion per vecka. Den vanligaste lektionstiden är 60 eller 80
minuter. Lägg därtill att antalet friluftsdagar också minskar och att tiden till
dessa numera tas från antalet idrottstimmar.
Tanken bakom den gällande läroplanen är att det står eleverna fritt att välja
mer idrott än den obligatoriska. Riksidrottsförbundets studie visar emellertid
att de som bäst behöver skolidrotten väljer bort den. De som väljer extra
idrott (12-15 procent av eleverna) är de som redan är aktiva i
idrottsföreningar. Mycket tyder på att det som nu händer i ämnet idrott och
hälsa i skolan på lång sikt med största sannolikhet får mycket allvarliga
konsekvenser ur ett folkhälsoperspektiv.
Med anledning av ovanstående anser jag att Skolverket skall få i uppdrag
att utvärdera hur ämnet i idrott och hälsa utvecklats efter det att nya
läroplanen börjat gälla i skolan.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utvärdering av ämnet i idrott och hälsa i skolan.