Finansieringen av skolan lider av ett systemfel. Skolor får
olika stor ersättning per elev beroende på vilken huvudman
som driver dem. Ersättningen styrs alltså inte av om skolorna
håller tillräckligt hög utbildningskvalitet, utan av om
huvudmannen är offentlig eller enskild. Friskolor och
framförallt eleverna i friskolor diskrimineras.
Det borde rimligen vara irrelevant vem som äger eller driver en skola, så
länge som verksamheten uppfyller de uppställda kvalitetskraven såsom de
uttrycks i skollag, läroplan och kursplaner. Det är ett samhällsintresse att
grundläggande kvalitetskrav är lika för alla skolor, oavsett huvudman.
I flera år har en omfattande debatt pågått om de fria skolornas kvalitet. Den
debatten är viktig. Det är dock förvånande att samma debatt om kvalitetskrav
inte förs om den offentligt drivna skolan, där en helt dominerande del av
landets barn går. Det faktum att en skola ägs och drivs offentligt innebär inte
att den per definition är en skola med godtagbar kvalitet.
Alla skolor som omfattas av skolplikten bör omfattas av samma
kvalitetskrav och samma krav på granskning. Därtill kommer att ersättningen
per elev inte bör vara beroende av huvudman, utan lika för alla elever oavsett
vilken skola de väljer att gå i.
Det nyligen antagna förslaget till finansiering av friskolorna har allvarliga
brister. Att golvet för ersättning till de fristående skolorna ("skolpengen")
tas
bort och att det lämnas till varje kommun att bestämma ersättningen till de
fria skolorna öppnar för godtycke. Risken är att kostnader för de kommunala
skolorna döljs, när basen för friskolornas ersättning skall beräknas. Risken är
vidare att de kommunala skolornas möjligheter till anpassning av sina
faktiska kostnader försvinner när kostnader flyttas runt inom den kommunala
ekonomin.
Ett exempel på detta kan vara höga kommunala lokalkostnader, som ibland
anges av socialdemokrater som ett skäl till varför ersättningen till friskolorna
bör vara lägre än till den offentliga skolan. Det är bra att friskolornas
exempel
sätter tryck på den offentliga verksamhetens kostnader.
Friskoleutredningens och sedermera regeringens förslag gav kommunerna
möjlighet att stoppa fria skolor med hänvisning till den
kommunalekonomiska situationen. Detta är anmärkningsvärt då friskolorna
genomgående har lägre elevkostnad än den offentliga skolan. Att kommunen
dragit på sig höga fasta kostnader för skolan vittnar om ett systemfel, som
friskolorna knappast skall behöva lida för.
Sammantaget är det mycket tveksamt om de fria skolorna kommer att få de
lika villkor som den socialdemokratiska retoriken talat om.
För att premiera kvalitet i utbildningen och lika villkor för alla skolor,
oberoende av huvudman, bör ett nationellt skolpengssystem skapas. Vi
moderater har tidigare i år och nu även i vår partimotion om skolan föreslagit
principer för ett sådant system.
Ersättningens grundprincip bör vara att ersättningen skall vara lika för alla
elever, med möjlighet till extra ersättning för barn med särskilda behov. En
skolas möjlighet till skolpeng bör följa av om den uppfyller objektivt ställda
kriterier för kvalitet och vara oberoende av dess huvudman.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla skolor som omfattas av skolplikten bör omfattas av samma
kvalitetskrav och samma krav på granskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett nationellt skolpengssystem, där eleversättning för
de skolor som uppfyller grundläggande kvalitetskrav är oberoende av skolans
huvudman.