De så kallade estetiska ämnena har för litet utrymme i skolan. Det finns många tecken som pekar på att skolan är alltför teoretiserad. För att eleverna ska kunna ta till sig de teoretiska kunskaperna måste de också omsättas i praktiken. Likaså behöver barnen få utlopp för sin egen skaparförmåga. De praktiska ämnena, som slöjd, hemkunskap, idrott och hälsa, har också stor betydelse för hur eleverna ska klara sitt vardagsliv, sin ekonomi och sin hälsa i framtiden. Man kan säga att de ämnena handlar om att lära sig leva. Därför är det mycket positivt att ämnena slöjd och idrott nu aviseras få ökat utrymme i skolan. Däremot nämns inte ämnet hemkunskap i sammanhanget vilket jag ser som en stor brist.
I dagens läge där allt fler har en mycket trängd ekonomi är förmågan att vara en kritisk konsument, att kunna hushålla och laga sin egen näringsriktiga mat av mycket stor betydelse. Sambandet kost och hälsa har klarlagts genom flera undersökningar. Allt färre barn och ungdomar får den kunskapen med sig hemifrån idag. Skolans roll som förmedlare av dessa kunskaper är av största betydelse. Hemkunskapen är också ett utmärkt exempel på hur teori och praktik kan förenas, hur man kan omsätta teoretiska kunskaper i praktisk verklighet. Det handlar om såväl matematik som svenska och ekonomi. Dessutom är det ett sätt att föra traditioner vidare. Genom en mer ämnesövergripande syn på skolundervisningen bör det vara möjligt att öka antalet timmar för hemkunskapen. Det är angeläget att hemkunskapsundervisningen bedrivs av behöriga lärare och att undervisningen förläggs så att det blir möjligt att laga billig, näringsriktig mat, t ex göra långkok.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka hemkunskapsämnet i skolan.
Stockholm den 3 april 1997
Marianne Andersson (c)