I skollagens 10 kap 4-5 §§ medges ett skolpliktigt barn att fullgöra skolplikten på annat sätt än som i övrigt anges i skollagen. Förutsättningen är att detta andra sätt skall framstå som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter.
Dessa paragrafer tillämpas bland annat när föräldrar vill bedriva hemundervisning, d.v.s. själva ta hand om undervisningen i hemmet.
I flera aktuella fall har det hänt att kommuner prövat sådana framställningar. Oavsett hur kommunen bedömt det - bifallit eller avslagit sådan framställan - är det angeläget att en eventuell rättslig prövning av besluten sker så snabbt som möjligt. Med hänsyn såväl till barnet som till kommunens skyldighet att se till att alla skolpliktiga barn får undervisning är det oacceptabelt att rättsliga prövningar av dessa ärenden i första instans kan ta mer än ett år.
Kommunens beslut får enligt skollagen bara fattas för ett år i sänder. I praktiken innebär detta att kommunens medgivande eller avslag är en nullitet. Familjerna kan efter ansökan de facto göra som de vill medan rättslig prövning pågår. Även om det handlar om ett fåtal ärenden per år är det inte acceptabelt att skolplikten kan kringgås på detta sätt.
Det är nödvändigt att i berörd lagstiftning antingen skriva in att dessa ärenden skall handläggas så skyndsamt som möjligt av såväl kommuner som domstolar eller att kommunens medgivande får avse längre tid än ett år. Ett annat alternativ är att i skollagens 10 kap 4 § slå fast att under pågående rättslig prövning enligt denna paragraf gäller skolplikt enligt skollagen 3 kap 2 §.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar beträffande fullgörande av skolplikt på annat sätt i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 30 september 1996
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)