Respekt för, acceptans, erkännande och användning av
människors olika anlag, intressen och förutsättningar är en
självklarhet och en nödvändighet i ett samhälle för alla. Det
är också en nödvändighet för att allas resurser skall tas
tillvara i ett brett och flexibelt arbets- och näringsliv.
Olikheter kompletterar varandra och bildar en stark helhet.
Barn, ungdomar och även vuxna utvecklas i olika takt och i olika
riktningar. Differensen mellan eleverna i årskurs nio i grundskolan är
betydande och rör sig oftast om ett flertal årskurser. Anlagen,
förutsättningarna och intressena är lika skiftande. Somliga har intresse för
mer teoretiska studier, andra har intresse för mer praktiska studier.
Det betyder att utbildningssysemet efter grundskolan bör kunna erbjuda
alla en möjlighet till adekvat utbildning. Så är idag inte fallet.
Alltsedan tidigt 1970-tal har teoretiska studier övervärderats medan de
praktiska studierna har nedvärderats. Detta har medfört att det från början har
byggt in problem för många unga människor.
En varvad utbildning där teori och praktik förutsätter och kompletterar
varandra är oftast den bästa grunden i ett livslångt lärande och för en plats i
arbetslivet.
I flera länder såsom Australien, Österrike, Danmark, Frankrike, Tyskland,
Norge m.fl. finns olika former av lärlingsutbildningssystem. Uppbyggnaden
av dessa ser något olika ut men gemensamt för alla är:
- att teori och praktik varvas,
- att utbildningen börjar efter eller i anslutning till fullgjord
"grundskole-
utbildning",
- att utbildningsanordnaren och näringsliv samverkar,
- att utbildningen som regel är fyraårig,
- att eleverna kan välja mellan ett mycket stort antal
yrken/inriktningar
(exempelvis i Tyskland 380 st, i Norge 200 st),
- att omfattningen på lärlingsutbildningen är relativt stor,
exempelvis är den i
Norge 17 000 platser /år.
- att lärlingsutbildningen skall medverka till att ge eleverna
en väg in i yr-
keslivet.
Mycket talar för att det även i vårt land nu bör vara dags att satsa på en
bred och mångfasetterad lärlingsutbildning, för individens skull och för
arbetsmarknadens skull.
En sådan lärlingsutbildning bör vila på vissa grundstenar, varav följande är
de viktigaste:
- teori och praktik skall varvas,
- utbildningen får inte begränsa vare sig individens
möjlighet till vidare
studier eller rörlighet i arbetslivet,
- utbildningen skall ske i samarbete och samverkan mellan
utbildningsan-
ordnare och arbetsliv (mellan kommun, gymnasieskola och
arbetsgivare),
- utbildningstiden bör vara fyra år, där teoretisk och
arbetsplatsförlagd yrkes-
och hantverksutbildning varvas,
- utbildningen skall vara ett komplement till, inte en
ersättning för nuvarande
APU (arbetsplatsförlagd utbildning).
Med ovanstående inriktning på lärlingsutbildningen skapas
möjligheter att tillgodose, utveckla och ta till vara fler
människors olika begåvningar och möjligheter. Utbildningen
bör också kunna medverka till att fler ungdomar får kontakt
med och anställning i arbetslivet.
Regeringen bör med förtur och i samverkan med kommuner, näringsliv och
speciellt de små och medelstora företagen ta fram ett brett program för en
lärlingsutbildning enligt ovannämnda skissering, till gagn för såväl individen
som för samhället.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett program för en bred och mångfasetterad
lärlingsutbildning.