med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet
Ökat elevinflytande över
den egna utbildningen
Det finns i dag en stor kunskap om människans
inlärningsförmåga. Bland annat vet vi att intresse och
motivation har stor betydelse för studieresultatet. Trots detta
visar flera utredningar att elevinflytandet är lågt, inte minst i
gymnasieskolan. Folkpartiet liberalerna anser därför att
elevernas möjlighet att påverka undervisningen och det egna
valet inom utbildningen måste öka.
Regeringen föreslår nu att lokala styrelser med elevmajoritet på
gymnasieskolan och komvux införs på försök. Det är positivt att regeringen
uppmärksammar problemet med att eleverna har för litet inflytande men vi
anser inte att lokala styrelser med elevmajoritet är rätt modell.
Våra invändningar är flera. Bland annat är vi kritiska till att eleverna skall
ha majoritet i de lokala styrelserna. Riksdagen har genom en rad beslut ökat
målstyrningen i skolan och delegerat beslutsbefogenheter till de
professionella - lärarna och rektor. Att nu ge eleverna majoritet i styrelserna
för skolan innebär att den professionella skolledningen fråntas vissa
instrument för att kunna uppnå målen. Lärarna och rektor skall ha det
professionella och pedagogiska ansvaret för hur undervisningen skall
bedrivas. Vi menar att det är viktigt att det politiska målstyrningssystemet
inte sätts ur spel. Vi kan inte å ena sidan kräva bättre måluppfyllelse och å
andra sidan beskära den professionella skolledningen dess verktyg för att
möta dessa krav.
För att en reform som syftar till ökad demokratisering ska kunna göra skäl
för namnet bör ansvars- och valfrågor noga belysas. Detta görs inte i
propositionen.
En mycket viktig fråga rör den valprocess som skall garantera att elever
väljs demokratiskt. Det är ett grundläggande krav att det finns tydliga regler
för den process som skall utse ledamöter i den lokala styrelsen. Vi anser inte
att regeringens förslag är tillräckligt tydligt på denna punkt. Risken finns att
en liten grupp elever som redan i dag har en stark ställning på skolan kommer
att förstärka sina positioner, medan flertalet lämnas utan något reellt
inflytande. Dessutom är ansvarsfrågan otydlig. Hur ska det politiska ansvaret
kunna utkrävas när ansvarig nämnd i praktiken delegerat beslutande
befogenheter till en grupp elever vars ansvar inte finns tydliggjort? Detta är
en avgörande demokratisk brist, särskilt med tanke på att det fortfarande är
meningen att det politiska ansvaret skall kunna utkrävas genom val till
kommunfullmäktige.
Ökat elevinflytande
Folkpartiet liberalerna anser att den obligatoriska
skolkonferensen är ett bra sätt att ge eleverna inflytande.
Skolkonferensen består av rektor som vanligtvis är
ordförande, lärare och annan skolpersonal samt elever. Vi ser
gärna att denna krets kan utökas ytterligare. Personal- och
elevgruppen skall ha lika många representanter.
Skolkonferensens uppgift är att behandla vissa frågor som är
av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte,
samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor,
personal och elever. Det finns redan i dag möjlighet för
kommunens utbildningsnämnd att genom villkorad
delegering låta skolkonferensen med elevrepresentanter
besluta i frågor som rör skolan. På flera håll i landet har
skolkonferenser med brukarinflytande införts.
Folkpartiet liberalerna anser att ett ökat elevinflytande kräver en rad
ytterligare åtgärder.
En viktig möjlighet till inflytande ligger i rätten att välja mellan olika
skolor. För att ytterligare öka mångfalden av skolor krävs att de fristående
skolorna ges rimliga villkor som inte ständigt ändras. Långsiktiga villkor är
nödvändiga om människor skall våga satsa på att starta fristående skolor eller
satsa på profilering av de kommunala. Konkurrens mellan olika skolor kan
även fungera som en katalysator för att släppa loss personalen inom de
kommunala skolorna och ge föräldrar och elever mer inflytande i skolan.
Dessutom måste gymnasiet förändras. Eleverna kan och bör ta mycket
större ansvar för sina studier än de i dag i allmänhet tillåts göra. Vi vill se
ett
mycket mer flexibelt gymnasium som ger eleverna större frihet. De tre åren,
inte minst i de yrkesförberedande programmen, måste kunna utnyttjas mera
flexibelt. Studier och yrkespraktik skall kunna varvas och utbildningen
organiseras i etapper. Eleverna skall då kunna avbryta sina studier efter ett
eller två år och ta med sig avslutade kurser ut i arbetslivet. Den som av olika
anledningar föredrar kortare studietid i tonåren kan komma tillbaka och läsa
vidare inom ramen för de tre åren vid t ex komvux. En sådan "gymnasiebank"
skulle gynna både skoltrötta tonåringar och de som vill göra en paus för att
arbeta.
Hur eleverna lyckas med sina gymnasiestudier varierar. Det har flera
rapporter den senaste tiden visat. Ur statistiken kan man även utläsa att elever
som fått sitt förstahandsval tillgodosett i större utsträckning trivs och lyckas
med sina studier än de som inte fått det. Och det kanske inte är så märkligt att
elever lyckas bättre om de får läsa det som de är intresserade av. För att öka
motivationen och minska avhoppen måste kommunerna anstränga sig extra
för att tillgodose elevernas förstahandsval.
Vi önskar att eleverna dessutom skall få större möjlighet att välja vilka
kurser de vill läsa. Ett ökat inflytande ökar motivationen. Likaså borde de
återfå rätten att pröva för högre betyg under gymnasietiden. Det är inte
rimligt att de måste vänta till efter gymnasietiden för att komplettera ett
betyg.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår propositionens begäran om godkännande av
försöksverksamhet med lokala skolstyrelser med elevmajoritet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna till elevinflytande i skolkonferensen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförts om ökat elevinflytande.