med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet
Inledning
Vänsterpartiet är positivt till huvuddragen i regeringens
förslag om försöksverksamhet med lokala styrelser med
elevmajoritet men vi vill föreslå skärpningar på vissa
punkter. Regeringens förslag innebär att kommunerna under
en fyraårig försöksperiod får överlåta vissa ansvars- och
beslutsfunktioner till en lokal styrelse med elevmajoritet.
Förslaget om försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldra-
majoritet ligger väl i linje med barnkonventionens artikel 12 där unga
människors rätt till delaktighet i frågor som rör närmiljön och samhället
betonas. Skolan som institution har mycket stor betydelse för barns och
ungas syn på demokrati och spelar därför en avgörande roll i utvecklingen av
det demokratiska samhället. Vi menar därför att arbetet med att utveckla
elevdemokratin och elevinflytandet i våra skolor måste prioriteras.
I dag används inte elevernas egen förmåga i tillräcklig utsträckning i
skolan, och det finns många undersökningar som visar på bristande
elevinflytande. Skolan som institution har visat sig svår att förändra bl.a. på
grund av de traditioner som finns i skolmiljön, men också för att
förändringar kräver skolans personals engagemang, vilja och kunskap att
medverka.
Vänsterpartiets syn på
elevinflytande
Vi delar regeringens uppfattning att rektor bör ges ett särskilt
ansvar för utvecklingen av arbetsformer i skolan som gynnar
ett aktivt elevinflytande. Det är viktigt att eleverna ges
möjlighet att påverka även undervisningens innehåll och
arbetsformer. Vi ser därför detta förslag om elevmajoritet
som endast en del i arbetet att förbättra och stärka
elevinflytandet i skolan. Men vi tror att det formella
inflytandet kan göra det lättare för eleverna att kräva
inflytande även över själva undervisningssituationen. Vi ser
fram emot ett arbetssätt som ger eleverna makt över sitt eget
lärande med en utvecklad ämnesintegration och omfattande
kontakter med det omgivande samhället och där de kreativa
ämnena har stort inflytande. Ett sådant arbetssätt får
naturligtvis konsekvenser för skolans organisation och kräver
också ett förändrat förhållningssätt hos skolans personal. I
dag har elevernas självbestämmande som moralisk princip
enligt forskningen mycket liten relevans för lärarna i deras
relation till eleverna. Många av de traditionella
arbetsformerna hindrar också ett aktivt elevinflytande och
medverkar till att stärka lärarnas auktoritet. Betygssättningen
är en sådan faktor som ensidigt stärker lärarnas auktoritet och
utgör ett hinder för en jämlik relation mellan elever och
lärare. Vi menar att elevinflytandet skall betraktas som en
kvalitetsaspekt vid utvärderingar. Vi föreslår att elever skall
ges en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen utbildning.
Representativitet och
skolning i demokrati
I ansträngningarna är det viktigt att lärarnas och
skolledningens professionella ansvar beaktas. Personalens
ställning på det arbetsrättsliga området får naturligtvis inte
inskränkas. Det är också viktigt att elever som utses att
representera sina kamrater får utbildning i olika skolfrågor
och möjlighet att sätta sig in i och förstå skolans olika
styrdokument. Ansvaret för detta bör ligga på respektive
skola och central skolenhet inom varje kommun. Vi anser att
det är viktigt att skolorna redovisar hur man avser att arbeta
för att försöksverksamheten skall bli en angelägenhet för så
många elever som möjligt. För att garantera en allsidig
representation är det viktigt att alla program finns
representerade. Elevernas kollektiva kraft -
elevorganisationen - måste stöttas och ges större inflytande
och tyngd som facklig organisation. Vi anser även att
inflytandefrågorna måste få större tyngd i grundutbildningen
för lärare och i fortbildningen av lärare.
Regeringen föreslår att kommunerna, på samma sätt som sker med
styrelser med föräldramajoritet, skall anmäla beslut om att delta i
försöksverksamheten till Skolverket. Vänsterpartiet anser att det i anmälan
till Skolverket också bör ingå en redogörelse för hur försöksverksamheten
skall göras till en angelägenhet för så många elever som möjligt.
Rättslig reglering
Regeringen och majoriteten i utbildningsutskottet ansåg
våren 1996 att "ställningstagande om ledamotskap för
omyndiga elever bör avvaktas". Vi är glada att tiden nu är
mogen för förslag om elevinflytande och vill därför upprepa
vårt yrkande om att en regel bör införas i
grundskoleförordningen som garanterar elever rätt att fr.o.m.
årskurs 7 delta som ledamöter i lokala styrelser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elevinflytande skall betraktas som en kvalitetsaspekt vid
utvärderingar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elever skall ges en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen
utbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en redogörelse för hur försöksverksamheten skall göras till en
angelägenhet för så många elever som möjligt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en regel som garanterar elever fr.o.m. årskurs 7 rätt att delta som
ledamöter i lokala styrelser.
Stockholm den 18 mars 1997
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Lars Bäckström (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Marie Engström (v)
Ulla Hoffmann (v)
Tanja Linderborg (v)
Johan Lönnroth (v)
Stig Sandström (v)
Alice Åström (v)