med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet
Regeringen föreslår i propositionen att kommunerna under
en fyraårig försöksperiod får överlåta vissa ansvars- och
beslutsfunktioner till en lokal styrelse med elevmajoritet.
Funktionerna ligger i dag på styrelsen för utbildningen eller
rektorn för en skola. Försöksverksamheten skall omfatta
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
Försöksperioden skall börja den 1 juli 1997.
Skolan har många viktiga uppgifter. Barn och ungdomar tar här de första
nödvändiga stegen i det livslånga lärandet. Skolan har också ett ansvar för att
föra vårt kulturarv vidare samtidigt som nya idéer, kunskaper och tekniker
utvecklas. Hela skolverksamheten ska främja elevernas utveckling till aktiva
och ansvarskännande vuxna i en levande demokrati. Det innebär i praktiken
att skolans elever mycket tidigt måste få börja delta i beslutsfattandet och
därigenom lära sig att ta ansvar för olika beslut som nära berör dem. Lika
naturligt som det är att elevinflytande ska vara en lagfäst rätt, lika naturligt
bör det vara att varje skola lokalt har rätt att bestämma den konkreta
utformningen.
Vi har länge hävdat att det så kallade brukarinflytandet ska främjas inom
skolan. Försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet i
grundskolan ställer vi oss positiva till. Inom gymnasieskolan ska elevernas
position lyftas fram och stärkas i takt med ålder och mognad.
Den bild som forskningen ger av elevinflytande visar att eleverna upplever
att de inte har något egentligt inflytande på undervisningen. De kan inte
påverka undervisningens uppläggning eller innehåll i någon högre grad, de är
inte med och väljer läromedel och kan inte påverka prov eller hemuppgifter.
Skolverkets utvärderingar pekar samtidigt entydigt på att eleverna vill ha
inflytande just över sin dagliga arbetssituation, på ämnets innehåll och
undervisningens uppläggning. Det som framför allt efterlyses av eleverna är
en öppen och fungerande dialog mellan lärare och elever. Ungdomarna har
ett stort och berättigat behov av att bli sedda, bli lyssnade på, bli bemötta
med respekt och bli tagna på allvar.
Elevernas ansvar och inflytande betonas starkt i de nya läroplaner som från
och med läsåret 97/98 tillämpas i hela grund- och gymnasieskolan. En
försöksverksamhet med lokala styrelser med starkt elevinslag är en möjlig
väg att komma framåt när det gäller att uppnå läroplanernas intentioner på
detta område. Den kan ge värdefulla erfarenheter av hur man mer konkret
kan gå vidare med dialog, lokal påverkan och ett öppnare samarbetsklimat i
skolan. Dock bör förslaget utredas och analyseras närmare vad gäller
rollfördelning, vilka uppgifter styrelsen ska ha och hur man löser
ansvarsfrågan för huvudmannen. Att inrätta en styrelse med otydligt mandat
och ansvar och låta omyndiga personer utgöra majoriteten i denna styrelse
skapar en bristande respekt för de demokratiska institutionerna.
Vi saknar också en närmare koppling mellan förslaget om det formella
inflytandet och möjligheterna att praktiskt förändra den vardagliga
undervisningssituationen. Det måste tydligare beskrivas vilka hinder det
finns i dag för inflytande och delaktighet och ges förslag på konkreta
åtgärder för att komma förbi dessa hinder. Tillsättande av en styrelse kan
vara en bra form, men formen måste fyllas med innehåll. Här bör regeringen
återkomma med en djupare analys.
Förslaget om att eleverna ska utgöra majoritet i styrelsen avvisas. Även om
ungdomarna på gymnasiet är betydligt mer mogna än högstadieelever, och i
vissa fall hinner bli myndiga innan de lämnar skolan, bör fortfarande
vuxenkollektivet ha det övergripande ansvaret för skolans styrning. Lärare,
rektorer och annan personal bör i kraft av sin formella ställning, sin
professionalitet och erfarenhet ha ansvaret för att successivt lotsa ungdomar
in i ett fullständigt ansvarstagande som vuxna. Det är inte rimligt att kräva av
eleverna att de ska ha ett helhetsgrepp över utbildningen medan de är mitt
uppe i den. Däremot kan de och ska de ingå som en viktig del i den
beslutande processen.
All demokratisk fostran måste bygga på en viktig princip: För att kunna ta
ansvar måste man också kunna ställas till ansvar. Barn och ungdomar ska
inte behöva ställas till ansvar för beslut som de inte kan överblicka. Att bli
vuxen är att fullt ut ta ansvar och därmed också växa i befogenhet. Att ge
eleverna egen majoritet i styrelsen blir ett sätt att sudda ut gränsen mellan
ungdom och vuxenliv som vi anser är olycklig. Det blir en signal om att
personlig livserfarenhet och mognad inte betyder något i en beslutsprocess.
Regeringen bör därför i sin fortsatta beredning av ärendet enligt vår
mening arbeta efter en modell där den lokala styrelsen består av
representanter för elever, skolpersonal, föräldrar och arbetslivet.
Målsättningen bör vara att man ska uppnå konsensusbeslut. Rektor ska i
egenskap av högsta ansvarig vara självskriven deltagare i styrelsen. På rektor
vilar också det övergripande ansvaret för att utvecklingen av skolans
arbetsformer i sin helhet gynnar ett aktivt elevinflytande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lokala styrelser med
elevmajoritet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rektors ansvar när det gäller ett utvecklat elevinflytande bör
förtydligas i läroplanerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till
försöksverksamhet med lokala styrelser enligt beskriven modell.