med anledning av prop. 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet
Regeringen föreslår i propositionen att under en fyraårig
försöksperiod bör vissa ansvars- och beslutsfunktioner som
idag ligger på kommunala nämnder och rektorer kunna
överlåtas på lokala styrelser. I dessa styrelser skall omyndiga
elever kunna ingå. Styrelserna skall ha elevmajoritet.
Förslaget är olyckligt och bör avvisas av riksdagen.
Allmänt sett kan sägas att regeringens försök att skapa inflytande för
elever och föräldrar via olika former av lokala styrelser eller brukarstyrelser
är konstlade och med stor sannolikhet därför dömda att misslyckas.
Regeringens förslag kommer inte som svar på ett av elever och föräldrar
artikulerat behov. Det är istället politiskt konstruerat.
Det finns en form av skolor som kan ge föräldrar och elever hela ansvaret
för och inflytande över skolverksamheten. Det är friskolorna, vilka
regeringen i praktiken motarbetar. På grund av de diskriminerande formerna
för finansiering har antalet friskolor i Sverige länge varit förhållandevis
lågt,
vilket varit till men för elev- och föräldrainflytande, kvalitetsutveckling och
pedagogisk mångfald. Att formen för skolornas finansiering är central
visades av att när den borgerliga regeringen införde skolpengen, så ökade
antalet enskilda skolor dramatiskt.
Att golvet för ersättning till de fristående skolorna ("skolpengen") tagits
bort och att det lämnas till varje kommun att bestämma ersättningen till de
fria skolorna öppnar för godtycke. Friskoleutredningens och sedermera
regeringens förslag gav kommunerna möjlighet att stoppa fria skolor med
hänvisning till den kommunalekonomiska situationen. Detta är
anmärkningsvärt då friskolorna genomgående har lägre elevkostnad än den
offentliga skolan.
Det är orimligt att barn skall hindras från att söka sig till den skola och
utbildningsform där de bäst kommer till sin rätt och får den undervisning de
bäst kan tillgodogöra sig. Det är också direkt orimligt att regeringen som
säger sig vurma för ökat inflytande för elever och föräldrar aktivt motarbetar
den skolform som ger dem den största möjligheten till engagemang och
delaktighet.
Skolans professionella ledarskap måste stärkas. Både lärarrollen och
rektorernas roll måste utvecklas. Många rektorer känner idag att deras arbete
allt mer kommit att handla om annat än pedagogiskt ledarskap.
Administrativt, ekonomiskt och personellt ansvar tar stor del av arbetstiden.
Det föreliggande förslaget underlättar på intet vis denna situation. Snarare
kommer förslaget om det genomförs att komplicera arbetet för berörda
rektorer.
Enligt propositionen skall den ansvariga kommunala nämnden ha rätt att
överpröva den lokala nämnden och dess individuella ledamöter. Detta gäller
både när de utses, efter nominering av berörd skolas elever, och under
uppdragets utövande. Detta öppnar för godtycke. Vad skall krävas för att den
kommunala nämnden skall lyfta bort en styrelsemedlem?
Den kommunala nämnden ansvarar också för att den lokala styrelsen får
"en sådan sammansättning att den kan utföra de tilldelade uppgifterna på ett
tillfredsställande sätt". Att som i propositionen tala om att "Eleverna måste
få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som bygger på
demokratiska grunder", är därför en högst överdriven beskrivning av vad
förslaget innebär.
Det är rimligen en felsyn att det barn och ungdomar strävar efter är
inflytande över skolans förvaltning. Elevinflytande och delaktighet är
betydligt angelägnare i den löpande undervisningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen.