Regeringen föreslår i propositionen att under en fyraårig försöksperiod bör vissa ansvars- och beslutsfunktioner som idag ligger på kommunala nämnder och rektorer kunna överlåtas på lokala styrelser. I dessa styrelser skall omyndiga elever kunna ingå. Styrelserna skall ha elevmajoritet. Förslaget är olyckligt och bör avvisas av riksdagen.
Allmänt sett kan sägas att regeringens försök att skapa inflytande för elever och föräldrar via olika former av lokala styrelser eller brukarstyrelser är konstlade och med stor sannolikhet därför dömda att misslyckas. Regeringens förslag kommer inte som svar på ett av elever och föräldrar artikulerat behov. Det är istället politiskt konstruerat.
Det finns en form av skolor som kan ge föräldrar och elever hela ansvaret för och inflytande över skolverksamheten. Det är friskolorna, vilka regeringen i praktiken motarbetar. På grund av de diskriminerande formerna för finansiering har antalet friskolor i Sverige länge varit förhållandevis lågt, vilket varit till men för elev- och föräldrainflytande, kvalitetsutveckling och pedagogisk mångfald. Att formen för skolornas finansiering är central visades av att när den borgerliga regeringen införde skolpengen, så ökade antalet enskilda skolor dramatiskt.
Att golvet för ersättning till de fristående skolorna ("skolpengen") tagits bort och att det lämnas till varje kommun att bestämma ersättningen till de fria skolorna öppnar för godtycke. Friskoleutredningens och sedermera regeringens förslag gav kommunerna möjlighet att stoppa fria skolor med hänvisning till den kommunalekonomiska situationen. Detta är anmärkningsvärt då friskolorna genomgående har lägre elevkostnad än den offentliga skolan.
Det är orimligt att barn skall hindras från att söka sig till den skola och utbildningsform där de bäst kommer till sin rätt och får den undervisning de bäst kan tillgodogöra sig. Det är också direkt orimligt att regeringen som säger sig vurma för ökat inflytande för elever och föräldrar aktivt motarbetar den skolform som ger dem den största möjligheten till engagemang och delaktighet.
Skolans professionella ledarskap måste stärkas. Både lärarrollen och rektorernas roll måste utvecklas. Många rektorer känner idag att deras arbete allt mer kommit att handla om annat än pedagogiskt ledarskap. Administrativt, ekonomiskt och personellt ansvar tar stor del av arbetstiden.
Det föreliggande förslaget underlättar på intet vis denna situation. Snarare kommer förslaget om det genomförs att komplicera arbetet för berörda rektorer.
Enligt propositionen skall den ansvariga kommunala nämnden ha rätt att överpröva den lokala nämnden och dess individuella ledamöter. Detta gäller både när de utses, efter nominering av berörd skolas elever, och under uppdragets utövande. Detta öppnar för godtycke. Vad skall krävas för att den kommunala nämnden skall lyfta bort en styrelsemedlem?
Den kommunala nämnden ansvarar också för att den lokala styrelsen får "en sådan sammansättning att den kan utföra de tilldelade uppgifterna på ett tillfredsställande sätt". Att som i propositionen tala om att "Eleverna måste få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som bygger på demokratiska grunder", är därför en högst överdriven beskrivning av vad förslaget innebär.
Det är rimligen en felsyn att det barn och ungdomar strävar efter är inflytande över skolans förvaltning. Elevinflytande och delaktighet är betydligt angelägnare i den löpande undervisningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 11 mars 1997
Sten Tolgfors (m)