I takt med att fler miljörättsliga överenskommelser utvecklas
växer nu kraven på inrättandet av en speciell internationell
miljödomstol. De problem som finns relaterade till miljön
och internationella konflikter är inte längre ett nationellt
problem utan berör hela världen. Det är därför angeläget med
ett oberoende organ som endast har till uppgift att döma i
miljörättsliga ärenden.
Det finns ett antal internationella domstolar med behörighet pröva
folkrättsliga frågor. Men det finns ingen domstol som endast har till uppgift
att pröva ärenden inom den internationella miljörätten. Den internationella
domstolen i Haag inrättade i juli 1993 en särskild kammare för handläggning
av miljörättsliga mål. Kammaren består av sju domare som har förordnats till
februari 1997. Sedan vet man inte vad som kommer att hända med denna
kammare. Enligt domstolens stadga finns dock möjligheten att på ad hoc-
basis inrätta en särskild kammare för ett specifikt mål. Denna lösning är dock
långt ifrån tillfredsställande.
På senare tid har även utvecklingsländerna fått upp ögonen för att använda
juridiska medel för att nå de resultat som annars är svåra att uppnå genom
förhandlingar och andra politiska medel, särskilt i förhållande till politiskt
och ekonomiskt starka stater. Det finns ett tydligt behov för länder i tredje
världen av en stark och självständig internationell miljödomstol där bl.a.
tvister om rättvis fördelning av jordens resurser och andra utvecklings-
relaterade frågor kan prövas.
En permanent internationell miljödomstol kommer att behövas för att
kunna överblicka den internationella miljörätten. Det krävs att ett
självständigt organ inrättas som endast kan koncentrera sig på miljöfrågor
och där juridisk personal rekryteras med internationell miljörättslig
kompetens. En ny internationell miljödomstol skulle inte behöva anses som
ett partiskt organ, såsom den internationella domstolen i Haag tidigare har
ansetts, grundat för och dömande i första hand länder i Europa. Med en ny
internationell miljödomstol skulle vi få en enhetlig och kontinuerlig praxis
inom den internationella miljörätten. Domstolen skulle i samarbete med
UNEP kunna ha en rad andra uppgifter än endast dömande; den skulle t.ex.
kunna medverka vid utformandet av nationell miljölagstiftning i u-länderna
men också medverka vid information och utbildning i ett globalt perspektiv.
Ett problem i folkrätten är att förmå stater att underkasta sig en
mellanstatlig domstols tvingande jurisdiktion. Det visar inte minst
erfarenheterna från Internationella domstolen i Haag. Men med endast en
internationell miljödomstol skulle pressen öka på olika länder att erkänna
domstolens obligatoriska jurisdiktion. Det gäller även vid omarbetandet samt
vid framtagandet av internationella konventioner. Jämförelser kan göras med
EG-domstolen som i sista hand suveränt avgör hur Romfördraget, andra
fördrag och utfärdade rättsakter jämte åtskilliga mellan medlemsstaterna
särskilt ingångna konventioner skall tolkas.
Det är viktigt att domstolen utformas på ett sådant sätt att berörda parter,
t.ex. miljöorganisationer såväl som stater har talerätt vid domstolen. Vi anser
härvid att man bör överväga frågan om att även en internationell organisation
skall kunna företräda t.ex. ursprungsbefolkningar och föra talan. Det kan röra
sig om fall där t.ex. en stat har beslutat om ett dammbygge eller liknande som
inverkar på lokalbefolkningens rättigheter och där alla till buds stående
rättsmedel i det egna landet är uttömda. En sådan organisation skulle mycket
väl kunna vara någon av FN:s fackorgan.
En internationell myndighet måste tillskapas för att kontrollera att de
internationella miljörättsliga skyldigheterna samt den internationella
miljödomstolens beslut efterlevs. Miljöpartiet förespråkar att Sverige inom
FN ska verka för att en internationell miljödomstol skapas som är öppen för
alla nationer och deras medborgare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall verka för inrättandet av en internationell
miljödomstol,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även miljöorganisationer får talerätt vid en internationell
miljödomstol.
Stockholm den 25 september 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Eva Goës (mp)