I takt med att fler miljörättsliga överenskommelser utvecklas växer nu kraven på inrättandet av en speciell internationell miljödomstol. De problem som finns relaterade till miljön och internationella konflikter är inte längre ett nationellt problem utan berör hela världen. Det är därför angeläget med ett oberoende organ som endast har till uppgift att döma i miljörättsliga ärenden.
Det finns ett antal internationella domstolar med behörighet pröva folkrättsliga frågor. Men det finns ingen domstol som endast har till uppgift att pröva ärenden inom den internationella miljörätten. Den internationella domstolen i Haag inrättade i juli 1993 en särskild kammare för handläggning av miljörättsliga mål. Kammaren består av sju domare som har förordnats till februari 1997. Sedan vet man inte vad som kommer att hända med denna kammare. Enligt domstolens stadga finns dock möjligheten att på ad hoc- basis inrätta en särskild kammare för ett specifikt mål. Denna lösning är dock långt ifrån tillfredsställande.
På senare tid har även utvecklingsländerna fått upp ögonen för att använda juridiska medel för att nå de resultat som annars är svåra att uppnå genom förhandlingar och andra politiska medel, särskilt i förhållande till politiskt och ekonomiskt starka stater. Det finns ett tydligt behov för länder i tredje världen av en stark och självständig internationell miljödomstol där bl.a. tvister om rättvis fördelning av jordens resurser och andra utvecklings- relaterade frågor kan prövas.
En permanent internationell miljödomstol kommer att behövas för att kunna överblicka den internationella miljörätten. Det krävs att ett självständigt organ inrättas som endast kan koncentrera sig på miljöfrågor och där juridisk personal rekryteras med internationell miljörättslig kompetens. En ny internationell miljödomstol skulle inte behöva anses som ett partiskt organ, såsom den internationella domstolen i Haag tidigare har ansetts, grundat för och dömande i första hand länder i Europa. Med en ny internationell miljödomstol skulle vi få en enhetlig och kontinuerlig praxis inom den internationella miljörätten. Domstolen skulle i samarbete med UNEP kunna ha en rad andra uppgifter än endast dömande; den skulle t.ex. kunna medverka vid utformandet av nationell miljölagstiftning i u-länderna men också medverka vid information och utbildning i ett globalt perspektiv.
Ett problem i folkrätten är att förmå stater att underkasta sig en mellanstatlig domstols tvingande jurisdiktion. Det visar inte minst erfarenheterna från Internationella domstolen i Haag. Men med endast en internationell miljödomstol skulle pressen öka på olika länder att erkänna domstolens obligatoriska jurisdiktion. Det gäller även vid omarbetandet samt vid framtagandet av internationella konventioner. Jämförelser kan göras med EG-domstolen som i sista hand suveränt avgör hur Romfördraget, andra fördrag och utfärdade rättsakter jämte åtskilliga mellan medlemsstaterna särskilt ingångna konventioner skall tolkas.
Det är viktigt att domstolen utformas på ett sådant sätt att berörda parter, t.ex. miljöorganisationer såväl som stater har talerätt vid domstolen. Vi anser härvid att man bör överväga frågan om att även en internationell organisation skall kunna företräda t.ex. ursprungsbefolkningar och föra talan. Det kan röra sig om fall där t.ex. en stat har beslutat om ett dammbygge eller liknande som inverkar på lokalbefolkningens rättigheter och där alla till buds stående rättsmedel i det egna landet är uttömda. En sådan organisation skulle mycket väl kunna vara någon av FN:s fackorgan.
En internationell myndighet måste tillskapas för att kontrollera att de internationella miljörättsliga skyldigheterna samt den internationella miljödomstolens beslut efterlevs. Miljöpartiet förespråkar att Sverige inom FN ska verka för att en internationell miljödomstol skapas som är öppen för alla nationer och deras medborgare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för inrättandet av en internationell miljödomstol,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även miljöorganisationer får talerätt vid en internationell miljödomstol.
Stockholm den 25 september 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp) Bodil Francke Ohlsson (mp) Eva Goës (mp)
Gotab, Stockholm 1996