Östersjön har alltför länge fått fungera som en gräns mellan stormakter och en effektiv ridå mellan Öst- och Västeuropa. Sedan kommunismens fall utgör den nu istället ett livgivande hav, där den ursprungliga Europavisionen om gemenskap och fred, utan murar mellan människor och länder, kan förverkligas.
Kalmar läns läge och långa kuststräcka utgör och medför mycket goda förutsättningar för denna regions aktiva deltagande i ett utökat Östersjö- samarbete - i ett utökat arbete för hållbara och vidgade kontakter mellan människor och länder runt Östersjön. Dessa förutsättningar bör utnyttjas av såväl länet som landet. Detta bör ges regeringen till känna.
Demokratiseringen är den viktigaste förändringen i de forna kommunist- diktaturerna runt Östersjön. Men demokratierna är fortfarande unga. Därför bör stödet till fördjupad demokratisering fortsätta. I detta arbete för ökad demokrati och ett fritt organisationsliv har våra svenska studieförbund stor betydelse.
I Kalmar län har exempelvis såväl Centerpartiet som Studieförbundet Vuxenskolan, och vi förmodar även andra partier och studieförbund, arbetat med dessa frågor och utvecklat kontakter med framför allt de baltiska staterna på detta område. Dessa erfarenheter och kontaktnät bör i det fortsatta Östersjösamarbetet tas till vara och ges möjlighet att utvecklas.
Många enskilda människor och flera organisationer och kommuner i Kalmar län har idag kontakter och utbyte med såväl enskilda som med kommuner och städer runt Östersjön. Kontakterna är av såväl informell som formell art. Elever utväxlas mellan skolor, yrkesgrupper besöker varandra, studieresor arrangeras, lokalkontor inrättas, vänortsutbytet växer, Kommun- förbundet i Kalmar län arbetar med dessa frågor o.s.v. Dessa samlade erfarenheter utgör en god bas för en utvidgning av utbyte över gränserna och för en fortsatt stabilisering av demokratin i de forna kommuniststaterna runt Östersjön.
Dock bör ytterligare åtgärder vidtas för att underlätta liknande kontakter i Östersjöregionen. Kalmar län har här goda förutsättningar.
En försöksverksamhet på detta område, ökad demokrati och ökat utbyte över gränserna, föreslås initieras och förläggas till Kalmar län. Detta bör ges regeringen till känna.
En miljömässigt hållbar utveckling måste skapas i Östersjöregionen. Även om de satsningar som påbörjades av den tidigare fyrpartiregeringen nu börjar ge resultat, är det mycket långt kvar innan Östersjöns miljö är återställd. Miljön i Sverige har givetvis en direkt inverkan på situationen i Östersjön, men den verkligt stora miljöförstöringen sker främst i Baltikum, Polen och Ryssland.
Det är här de verkligt nödvändiga miljöinvesteringarna i Östersjöregionen måste ske. Hela Europa, och inte minst EU-länderna Sverige, Finland och Tyskland, bör ha ett intresse av att miljöproblemen i denna region normaliseras.
Även energiområdet i Ryssland, Baltikum och Polen fordrar successiv effektivisering och omställning till förnybara energikällor. Potentialen för energieffektivisering i dessa länder är långt större än i Sverige.
Kalmar län har på miljö- och energiområdet en, näst intill unik, möjlighet att bidra med såväl forskning och kompetens som erfarenhet och vardagskunnande.
Högskolan i Kalmar län har bl.a. en erkänt kvalificerad forskning i miljö- och marinbiologi. Det är också följdriktigt att högskolans första professur tillsattes inom området miljö- och naturresurshushållning. Forskningen vid högskolan har nu också förstärkts med professurer inom akvatisk ekologi, biokemi och teknisk miljövetenskap. Högskolan och AMU-gruppen i Kalmar startar nu dessutom en helt ny utbildning, som handlar om praktisk samhälls- ekologi.
Det finns anledning att i ett vidare perspektiv betrakta Östersjöregionen som en Agenda 21-region, vilket bl.a. fått till följd att det vid Kalmar högskola nu etablerats en Agenda 21/forskarskola.
Det kvalificerade och breda forsknings- och utvecklingsarbete som nu bedrivs vid högskolan i Kalmar beträffande Östersjömiljön bör tas tillvara, stödjas och utvecklas i ett vidare Östersjöperspektiv.
Detta bör ges regeringen till känna.
Det marinbiologiska centrum som nu i samverkan byggs upp i Kalmar bör ges en samordnande uppgift beträffande forskningen om Östersjöns marina miljö.
Detta bör ges regeringen till känna.
Kalmar län är det skogrikaste länet söder om Dalälven. Skogsindustrin är landets största inkomstkälla.
Kalmar län har lång, såväl praktisk som teoretisk, erfarenhet av bioenergi och bioenergins utveckling. Högskolekompetens finns i länet även på detta område och användningen och utvecklingen av bioenergi framskrider i snabb takt. Nyligen har exempelvis produktion av pelletter startat vid bl.a. Mönsterås Bruk.
Vindkraften, som har lång tradition i länet, är en av de energiformer, som även internationellt utvecklas mycket snabbt.
En stor andel av vindkraftsutbyggnaden kommer att ske i de vindrika sydöstra delarna av landet, inklusive Öland, där vindkraften sedan länge är etablerad.
Högskolans i Kalmar kvalificerade miljöforskning utgör tillsammans med länets samlade energikompetens inom olika områden (OKG, RIFA, NIFE m.fl.) en mycket god grund för ytterligare utveckling av förnyelsebara energikällor.
Ovan nämnda skäl och Kalmar läns närhet till övriga Östersjöstater bör medverka till att en ny myndighet med ansvar för energi/vindkraftsfrågor lokaliseras till Kalmar (se särskild c-motion om lokalisering av energi/vindkraftsmyndighet till Kalmar). En sådan satsning, samordning och lokalisering skulle, förutom ett antal nya arbetstillfällen till länet, också med- föra ökade möjligheter att utveckla och realisera förnyelsebara energikällor, såväl i Sverige som i övriga Östersjöländer.
Detta bör ges regeringen till känna.
Fungerande kommunikationer både inom och mellan länderna i Östersjö- regionen är avgörande för en fortsatt positiv utveckling.
Den nationella kommunikationsplaneringen måste i ökad utsträckning ske med hänsyn till transportbehovet i hela regionen. Flygförbindelserna har för- bättrats, men kommunikationerna vad gäller väg, järnväg och sjötransporter är fortfarande dåliga. Även om det i Östersjöregionen finns naturliga förutsättningar för ett omfattande nät av sjötransporter, så är idag antalet sjölinjer mellan Sverige och de baltiska länderna få.
Kalmar län har flera goda hamnmöjligheter och de initiativ beträffande olika möjligheter till sjöfartsförbindelser med Baltikum som kan komma att presenteras bör initialt få det stöd som kan anses erforderligt.
Östersjöregionen utgör en mycket stor marknad i vårt närområde. Sveriges handel och utlandsinvesteringar i Östersjöregionen ökar kraftigt. Utveck- lingen i regionen kommer att ha direkt inverkan på möjligheterna till tillväxt och nya arbetstillfällen i vårt land. Handel inom regionen har stor betydelse både för den ekonomiska utvecklingen och för att knyta folken närmare varandra. Genom fler gemensamma projekt mellan näringsliv, offentliga institutioner och stater i regionen kan utvecklingen påskyndas. Den miljard- satsning på Östersjösamarbetet som Centerpartiet och regeringen initierade våren 1996 bör bl.a. utnyttjas till att stödja olika projekt för att öka handeln inom Östersjöregionen.
Inom det småföretagarrika Kalmar län finns sådana initiativ, vilka bör kunna ingå i realiserbara projekt med stöd från "Östersjömiljarden".
Kalmar läns läge tillsammans med ovan beskrivna förutsättningar och framtidsplaner i länet medför att en särskild grupp ur Östersjörådet bör tillsättas för att initialt föreslå lämpliga samordningsåtgärder beträffande Kalmar läns många och olika möjligheter att utveckla ett ökat Östersjö- samarbete. Detta bör ges regeringen till känna. Ett intimt samarbete med länets olika intressenter bör ske från gruppens sida. Medel för detta arbete bör kunna erhållas ur det miljardanslag för ökat Östersjösamarbete som Centerpartiet och regeringen nyligen föreslagit.
Ett ökat demokratisamarbete, ett ökat miljö- och energisamarbete, ett ökat handelssamarbete, förbättrade kommunikationer och ett ökat kulturellt utbyte mellan Kalmar län och Östersjöstaterna är målet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av Kalmar läns förutsättningar för ett utökat Östersjösamarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggande av försöksverksamhet till Kalmar län beträffande ökad demokrati och ökat utbyte över gränserna inom Östersjösamarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillvaratagande, stödjande och utvecklande i ett vidare Östersjöperspektiv av det kvalificerade forsknings- och utvecklingsarbete som nu bedrivs vid Högskolan i Kalmar beträffande Östersjömiljön,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den samordnande uppgift beträffande forskning om Östersjöns marina miljö som bör tilldelas det marinbiologiska centret i Kalmar,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av en energi/vindkraftsmyndighet till Kalmar,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en särskild grupp ur Östersjörådet för att initialt föreslå lämpliga samordningsåtgärder för ett utökat samarbete mellan Kalmar län och övriga Östersjöländer.
Stockholm den 2 oktober 1996
Sivert Carlsson (c) Agne Hansson (c)
1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till JoU.
2 Yrkande 5 hänvisat till NU.
Gotab, Stockholm 1996