Motion till riksdagen
1996/97:U803
av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m)

Ekonomiska garantier för utgivning av en svensk-litauisk ordbok


I Litauen undervisas officiellt i svenska språket vid
universiteten i Vilnius och Klaipeda. Undervisning finns
också i Kaunas och Siauliai. I Vilnius och Klaipeda finns det
svenska gästlektorer.
Svenska språket har hög status i Litauen, där det faktiskt är andra
främmande språk för många elever. Många av de duktigaste eleverna
studerar engelska på gymnasiet och försöker läsa åtminstone en del svenska
på universitetet. Med engelskan ligger hela Europa öppet och med svenskan
Skandinavien och också Finland. Alla våra nordiska grannländer är
visserligen mera aktiva än vad vi är i kontakterna med Litauen, men
svenskan är ändå det mest användbara språket i Norden.
Undervisningen vid universiteten sker emellertid med blygsamma resurser.
Ett exempel på detta är att eleverna inte ens har ordböcker på de två språken
svenska och litauiska utan tvingas gå omvägen över rysk-svenska lexikon,
vilket av flera skäl är mindre lämpligt.
Skandinaviska institutionen i Vilnius har nu börjat arbetet med projektet
svensk-litauisk-svensk ordbok. Avsikten är att använda den svenska
ordbasen Lexin som utgångspunkt för en sådan ordbok, som skulle omfatta
ungefär 20 000 ord. Kostnaden har av docent Erika Sausverde, föreståndare
för Skandinaviska institutionen vid Vilnius universitet, beräknats till 134 800
SEK.
Därtill kommer ett behov av ytterligare datorer för projektet till en kostnad
av 24 000 SEK. Totalsumman måste vid alla jämförelser framstå som mycket
måttlig.
Det är uppenbart att det ligger i båda ländernas intresse att
ordboksprojektet kan genomföras. Många litauer har ett genuint intresse av
att lära sig det svenska språket. Det vore egendomligt om det inte också från
svensk sida skulle finnas ett intresse av att främja studiet av vårt språk i
grannlandet Litauen.
Vem i Sverige bör då känna ett ansvar för detta projekt? Kanske kan
ansvaret sägas ligga i en gråzon mellan bland andra Svenska Institutet, SIDA
och regeringen. Den senare har ju genom vårpropositionens förslag om en
miljardsatsning på Östersjösamarbete velat skärpa Sveriges profil på detta
område.
Svenska Institutet har tidigare fattat ett principbeslut att inte gå in med
direkt produktionsstöd till ordböcker. SIDA finansierar gärna utbildning i
engelska, vilket naturligtvis kan vara nog så lämpligt i Tanzania, men vill
inte engagera sig i några projekt för undervisning i vårt modersmål i ett
grannland. Nordiska ministerrådets informationskontor i Vilnius har dock
som startbidrag lämnat 25 000 DKK av egna medel. Bankkrisen i Litauen har
emellertid gjort att dessa medel till stor del gått förlorade. Vidare har
Svenska akademien bidragit med 30 000 SEK och Författar- och
översättarcentret på Gotland med 35 600 SEK. Göteborgs universitet har
enligt uppgift meddelat att man är villig att lämna visst bidrag.
Erika Sausverde avser att med hjälp av kolleger och vissa studenter göra
arbetet vid sidan av den ordinarie arbetstiden. Om man får inköpa de
önskade två datorerna och också i övrigt klarar finansieringen skulle arbetet
kunna vara klart mot slutet av 1998. Av skäl som ovan antytts borde det vara
också ett svenskt intresse att se till att en svensk-litauisk-svensk ordbok ges
ut. Regeringen bör därför på lämpligt sätt se till att finansieringsproblemen
fullt ut kan lösas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiska garantier för utgivning av en svensk-litauisk
ordbok.

Stockholm den 30 september 1996
Nils Fredrik Aurelius (m)

Leif Carlson (m)














Gotab, Stockholm 1996