Motionen delad mellan flera utskott
Under 1995 avslöjade den svenska kustbevakningen 482 oljeutsläpp från fartyg i svenska farvatten. Hur stort mörkertalet är kan vi bara spekulera om. I 23 fall polisanmäldes kaptenen. Inte i något fall blev någon åtalad, och heller inte dömd. För Östersjöns miljö och det allmänna rättsmedvetandet är denna situation mycket alarmerande.
Trafiken på Östersjön ökar hela tiden. Kustbevakningen som har till uppgift att se till att vår lagstiftning efterlevs upplever situationen som mycket frustrerande. Det finns ett flertal fall där mycket väldokumenterade utsläpp inte har lett till något annat än en nedlagd förundersökning. Risken att bli ertappad med oljeutsläpp är väldigt liten. Skulle man mot förmodan bli det är straffvärdet lågt.
Trots de beslut som tagits av Östersjöstaterna i samband med Helsingforskommissionen och Visbymötet finns det anledning att befara att problemen kommer att växa. Så länge man inte har finansierat uppbyggnaden av mottagningsanläggningar runt hela Östersjön för oljespill och annat avfall från fartyg kommer utsläppen att fortsätta. För det finns stora vinster, främst i form av besparad tid för redarna, att göra om man dumpar oljan rätt ut i Östersjön istället för att sköta rengöringen av sina tankar i hamn.
På grund av den under våren antagna havsrättskonventionen har tröskeln för att begå miljöbrott genom oljeutsläpp från fartyg sänkts. I och för sig fick regeringen i samband med riksdagens beslut i uppdrag att vidta åtgärder för att effektivisera det rättsliga förfarandet när det gäller att beivra oljeutsläpp i bl a Östersjön. Med tanke på att ingen under 1995 blivit fälld för miljöbrott i samband med oljeutsläpp så kan man ju konstatera att det idag inte finns någon effektivitet alls. Ytterligare en regeringsutredning nu kommer inte heller att göra att någonting händer under detta år eller närmast följande.
Mot bakgrund av den allvarliga situation som råder i Östersjön med mer än ett oljeutsläpp om dagen måste nu extraordinära åtgärder vidtas. Detta kan ske på flera sätt. För det första bör svenska resurser anslås ur de två miljarder som regeringen avsatt för Östersjösamarbete respektive investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling för att man skall påbörja iordningställandet av mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall. För det andra bör Kustbevakningen och åklagarmyndigheten från samma medel tilldelas resurser för ökad övervakning och ökade möjligheter att beivra brott.
Sverige bör också omedelbart ta initiativ till förändringar av internationella konventioner syftande till betydligt skärpta straff för miljömarodörer som släpper ut olja i sjöar och hav samt ökade möjligheter att beivra brott.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser från regeringens miljardprogram för Östersjösamarbetet och omställning till hållbar utveckling skall avsättas för iordningställande av mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser från regeringens miljardprogram för Östersjösamarbetet och omställning till hållbar utveckling skall avsättas för att stärka Kustbevakningen och åklagarmyndigheten i syfte att beivra miljöbrott som begås på Östersjön,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att agera för skärpta internationella konventioner avseende att beivra och straffa miljöbrott i form av oljeutsläpp i sjöar och hav.
Stockholm den 30 september 1996
Dan Ericsson (kd) Chatrine Pålsson (kd)
1 Yrkande 2 hänvisat till JuU.