Sverige har sedan medlemskapet 1946 i Förenta Nationerna,
FN, med starkt engagemang, kraft och betydande
ekonomiska bidrag, utgjort en av dess mest aktiva
medlemmar. FN kan med rätta kritiseras i olika avseenden,
men det finns i dag inget alternativ till FN. Vad världen
behöver i dag är inte ett försvagat FN, utan ett starkt och
reformerat FN. De insatser som den svenska regeringen
lägger ned på att få tillstånd dessa reformer är nödvändiga.
Vänsterpartiet ställer sig i allt väsentligt bakom den
inriktning på reformarbetet som tidigare presenterats inom
ramen för det nordiska FN-projektet och nu i regeringens
budgetproposition. I det arbetet ingår stabiliseringen av FN:s
finanser. FN:s ekonomiska kris beror både på en felaktig
fördelning av kostnaderna och på vissa länders, framför allt
USA:s, bristande vilja att betala sin andel. Stärkandet av
FN:s finanser måste också innehålla åtgärder för att få nya
inkomster. Det internationella stödet för tillkomsten av en
internationell brottsdomstol, som sedan länge drivs av
Sverige, förefaller tilltaga. De svenska ansträngningarna för
en plats i FN:s säkerhetsråd är väl motiverade. Om de leder
till framgång, ökar Sveriges möjligheter att få igenom
nödvändiga reformer.
Vänsterpartiet beskrev utförligt i motionen 1995/96:U1 (nov. 1995), utifrån
regeringens skrivelse "FN i framtiden", ett flertal förslag som skulle kunna
öka FN:s effektivitet och förbättra dess verksamhet. Även i andra
sammanhang har vi lämnat bidrag på detta område. Flera av dessa förslag har
vunnit gehör och behöver därför inte upprepas. Vi behandlar frågor om den
globala ekonomin och Bretton Woodsinstitutionerna i en särskild motion och
lämnar därför dessa frågor i stort sett utanför. Följaktligen lämnas i denna
motion ingen samlad FN-politik utan bara några ytterligare uppslag, utöver de
som tagits upp tidigare.
Dagens värld kräver nya
former för rekrytering och
utseende av ny
generalsekreterare
I den nyutkomna idéskriften "A World in Need of
Leadership: Tomorrow´s United Nations" diskuterar Brian
Urquhart and Erskine Childers hur dagens val av
generalsekreterare går till. De hävdar att valet för närvarande
bygger på gamla "kompisrelationer". Istället vill de se ett
nytt system, där generalsekreteraren utses för en enda period
om 7 år, som inte kan förnyas. Säkerhetsrådet bör inte ha
veto, och inte bara generalförsamlingen utan regeringar,
frivilliga organisationer och alla intresserade skall få
nominera och delta i arbetet med att få fram en ny
generalsekreterare.
FN-organisationen
FN fyllde 50 år 1995. Organisationen är i stort sett
densamma som vid tillkomsten. Det är naturligt att en
översyn görs av dess olika underorganisationer och
fackorgan. Vissa bör utgå eller slås samman, nya bör
tillkomma. Exempelvis har ett nytt ekonomiskt säkerhetsråd
föreslagits tillkomma och att ECOSOC skall utgå. Sverige
har föreslagit att en stor FN-konferens enbart ägnar sig åt den
egna organisationen. 1998 har nämnts som ett lämpligt årtal.
Att genomföra en sådan översyn och en sådan konferens bör
ha hög prioritet i det svenska FN-arbetet. Utredningen om
"Vårt globala grannskap" från 1995 där Ingvar Carlsson och
Shiridath Ramphal var ordförande kom med många nya
uppslag. Man föreslog bland annat nya inkomstkällor: skatt
på valutatransaktioner, flygresor m.m. Dessa förslag utreds
nu närmare, men redan nu finns underlag för att klart inse att
dessa möjligheter till nya inkomster behövs. Utredningarna
bör slutföras skyndsamt och förslagen omsättas i praktiken.
I många länder finns ett
starkt folkligt intresse för
FN-arbetet
Detta gäller inte minst i Sverige, där lokala FN-föreningar,
liksom kyrkor, ungdomsorganisationer, freds- och
kvinnorörelsen bidrar mycket till att sprida och fördjupa
kunskaper om FN. I förberedelserna inför större FN-
konferenser inbjuds ofta dessa organisationer. Deras
kunskaper tillvaratas dock inte fullt ut. Uppdelningen mellan
de officiella FN-konferenserna och de s.k. NGO-
konferenserna är inte helt av godo. Från Peace Quest, en
ungdomsorganisation för konfliktlösningar utan våld, har
framförts ett förslag om en ny organisation av FN. (Visioner
om ett nytt FN, Peace Quest 1996). Som en del skulle det där
finnas ett "Civilt forum", ungefär som Kommissionen för
globalt samarbete har föreslagit. Ca 100 representanter per
region skall träffas dagarna före den högsta församlingen för
att diskutera samma ämnen och framföra sina synpunkter till
stats- och regeringscheferna. Dessa möten skulle föregås av
regionala möten ett par månader innan Civilt forum möts, så
att förslagen är väl förberedda.
Förankringen av FN-arbetet i parlamentariska församlingar är också av stor
betydelse. I Sverige har regeringen varje år inbjudit företrädare för riksdag
och folkrörelser att varje höst på plats i New York följa arbetet i general-
församlingen. Därigenom sprids kunskaper och ett fördjupat engagemang för
globala frågor i exempelvis de politiska partierna. På liknande sätt erbjuds
organisationer att förbereda och delta i de större FN-konferenserna. Vi tror att
dessa satsningar är väl investerade pengar. Vi vill därför föreslå att regering
och riksdag utökar möjligheterna till deltagande från partier och folkrörelser
vid andra FN-förhandlingar, exempelvis vid MR-kommissionens årliga
konferens i Genève eller översynskonferenser för särskilt inhumana vapen
o.s.v.
Andelen kvinnor på höga
poster inom FN är mycket
låg
Endast 11,9 % av anställda som "senior officials", högre
tjänstemän, är kvinnor. Just nu pågår kampen världen över
för att försöka få en kvinna som ny generalsekreterare.
Oavsett hur den frågan slutar krävs förändringar för att få till
stånd ökad kvinnorepresentation. Kvotering kan kanske vara
ett sätt. Men det är inte tillräckligt med fler kvinnor på
ledande poster. Lika angeläget är att de förslag Sverige
driver och hela FN:s politik måste genomsyras av ett
jämställdhetsperspektiv. 75 % av jordens fattiga är kvinnor
och resurstilldelning har i alltför hög grad gynnat män. Det
sjätte biståndsmålet, jämställdhetsmålet, som tillkom efter
beslut i riksdagen i våras, är en bra utgångspunkt i det
svenska FN-arbetet. I den redogörelse om FN-arbetet som
regeringen skall lämna under hösten bör en redogörelse om
hur jämställdhetsmålet har tillgodosetts finnas med. Vi
föreslår också att Sverige agerar för att få till stånd en
utredning om hur andelen kvinnor på högre poster inom FN
kan öka.
Säkerhetsrådet
Just nu är Sverige och den svenska regeringen inne i
slutspurten för att få en plats i säkerhetsrådet. Om detta
lyckas, måste strategin för vad platsen skall användas till
vara klar. Självklart gäller det att stärka inflytandet från
stater och världsdelar som hittills haft för lite inflytande
globalt, framför allt från Afrika. Därutöver måste Sverige
verka för ökade förebyggande insatser och preventiv närvaro.
Det finns anledning att i högre utsträckning använda ideella
organisationer, parlamentariker och andra enskilda i
konfliktförebyggande insatser, särskilt i regioner där ett
direkt samarbete med staten eller stater inte bedöms som
framgångsrikt.
Det finns all anledning att instämma i den bedömning som görs i en artikel
av Jan Eliasson:
Det finns ingen brist på reformförslag. Vad som saknas är en gemensam
vision av varför vi behöver Förenta nationerna och i vilken riktning det ska
gå. Namnet självt pekar på en grundläggande målsättning: att ena nationerna.
Att utveckla en ny generation av FN:s fredsbevarande operationer. Det måste
vara bättre samordning mellan politiska, militära och humanitära
ansträngningar.
(Herald Tribune 4 september 1996)
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anordna och erbjuda Sverige som plats för konferens om FN-
organisationen 1998,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatt på valutatransaktioner och andra nya inkomstkällor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka folkligt inflytande över FN enligt förslag i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda möjligheter till kvotering till högre tjänster inom FN,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse
för hur jämställdhetsmålet inom FN-biståndet har uppnåtts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall verka för nya regler för att utse
generalsekreterare.
Stockholm den 27 september 1996
Eva Zetterberg (v)
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)
Kenneth Kvist (v)
Hans Andersson (v)