Sverige har sedan medlemskapet 1946 i Förenta Nationerna, FN, med starkt engagemang, kraft och betydande ekonomiska bidrag, utgjort en av dess mest aktiva medlemmar. FN kan med rätta kritiseras i olika avseenden, men det finns i dag inget alternativ till FN. Vad världen behöver i dag är inte ett försvagat FN, utan ett starkt och reformerat FN. De insatser som den svenska regeringen lägger ned på att få tillstånd dessa reformer är nödvändiga. Vänsterpartiet ställer sig i allt väsentligt bakom den inriktning på reformarbetet som tidigare presenterats inom ramen för det nordiska FN-projektet och nu i regeringens budgetproposition. I det arbetet ingår stabiliseringen av FN:s finanser. FN:s ekonomiska kris beror både på en felaktig fördelning av kostnaderna och på vissa länders, framför allt USA:s, bristande vilja att betala sin andel. Stärkandet av FN:s finanser måste också innehålla åtgärder för att få nya inkomster. Det internationella stödet för tillkomsten av en internationell brottsdomstol, som sedan länge drivs av Sverige, förefaller tilltaga. De svenska ansträngningarna för en plats i FN:s säkerhetsråd är väl motiverade. Om de leder till framgång, ökar Sveriges möjligheter att få igenom nödvändiga reformer.
Vänsterpartiet beskrev utförligt i motionen 1995/96:U1 (nov. 1995), utifrån regeringens skrivelse "FN i framtiden", ett flertal förslag som skulle kunna öka FN:s effektivitet och förbättra dess verksamhet. Även i andra sammanhang har vi lämnat bidrag på detta område. Flera av dessa förslag har vunnit gehör och behöver därför inte upprepas. Vi behandlar frågor om den globala ekonomin och Bretton Woodsinstitutionerna i en särskild motion och lämnar därför dessa frågor i stort sett utanför. Följaktligen lämnas i denna motion ingen samlad FN-politik utan bara några ytterligare uppslag, utöver de som tagits upp tidigare.
Dagens värld kräver nya former för rekrytering och utseende av ny generalsekreterare
I den nyutkomna idéskriften "A World in Need of Leadership: Tomorrow´s United Nations" diskuterar Brian Urquhart and Erskine Childers hur dagens val av generalsekreterare går till. De hävdar att valet för närvarande bygger på gamla "kompisrelationer". Istället vill de se ett nytt system, där generalsekreteraren utses för en enda period om 7 år, som inte kan förnyas. Säkerhetsrådet bör inte ha veto, och inte bara generalförsamlingen utan regeringar, frivilliga organisationer och alla intresserade skall få nominera och delta i arbetet med att få fram en ny generalsekreterare.
FN-organisationen
FN fyllde 50 år 1995. Organisationen är i stort sett densamma som vid tillkomsten. Det är naturligt att en översyn görs av dess olika underorganisationer och fackorgan. Vissa bör utgå eller slås samman, nya bör tillkomma. Exempelvis har ett nytt ekonomiskt säkerhetsråd föreslagits tillkomma och att ECOSOC skall utgå. Sverige har föreslagit att en stor FN-konferens enbart ägnar sig åt den egna organisationen. 1998 har nämnts som ett lämpligt årtal. Att genomföra en sådan översyn och en sådan konferens bör ha hög prioritet i det svenska FN-arbetet. Utredningen om "Vårt globala grannskap" från 1995 där Ingvar Carlsson och Shiridath Ramphal var ordförande kom med många nya uppslag. Man föreslog bland annat nya inkomstkällor: skatt på valutatransaktioner, flygresor m.m. Dessa förslag utreds nu närmare, men redan nu finns underlag för att klart inse att dessa möjligheter till nya inkomster behövs. Utredningarna bör slutföras skyndsamt och förslagen omsättas i praktiken.
I många länder finns ett starkt folkligt intresse för FN-arbetet
Detta gäller inte minst i Sverige, där lokala FN-föreningar, liksom kyrkor, ungdomsorganisationer, freds- och kvinnorörelsen bidrar mycket till att sprida och fördjupa kunskaper om FN. I förberedelserna inför större FN- konferenser inbjuds ofta dessa organisationer. Deras kunskaper tillvaratas dock inte fullt ut. Uppdelningen mellan de officiella FN-konferenserna och de s.k. NGO- konferenserna är inte helt av godo. Från Peace Quest, en ungdomsorganisation för konfliktlösningar utan våld, har framförts ett förslag om en ny organisation av FN. (Visioner om ett nytt FN, Peace Quest 1996). Som en del skulle det där finnas ett "Civilt forum", ungefär som Kommissionen för globalt samarbete har föreslagit. Ca 100 representanter per region skall träffas dagarna före den högsta församlingen för att diskutera samma ämnen och framföra sina synpunkter till stats- och regeringscheferna. Dessa möten skulle föregås av regionala möten ett par månader innan Civilt forum möts, så att förslagen är väl förberedda.
Förankringen av FN-arbetet i parlamentariska församlingar är också av stor betydelse. I Sverige har regeringen varje år inbjudit företrädare för riksdag och folkrörelser att varje höst på plats i New York följa arbetet i general- församlingen. Därigenom sprids kunskaper och ett fördjupat engagemang för globala frågor i exempelvis de politiska partierna. På liknande sätt erbjuds organisationer att förbereda och delta i de större FN-konferenserna. Vi tror att dessa satsningar är väl investerade pengar. Vi vill därför föreslå att regering och riksdag utökar möjligheterna till deltagande från partier och folkrörelser vid andra FN-förhandlingar, exempelvis vid MR-kommissionens årliga konferens i Genève eller översynskonferenser för särskilt inhumana vapen o.s.v.
Andelen kvinnor på höga poster inom FN är mycket låg
Endast 11,9 % av anställda som "senior officials", högre tjänstemän, är kvinnor. Just nu pågår kampen världen över för att försöka få en kvinna som ny generalsekreterare. Oavsett hur den frågan slutar krävs förändringar för att få till stånd ökad kvinnorepresentation. Kvotering kan kanske vara ett sätt. Men det är inte tillräckligt med fler kvinnor på ledande poster. Lika angeläget är att de förslag Sverige driver och hela FN:s politik måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. 75 % av jordens fattiga är kvinnor och resurstilldelning har i alltför hög grad gynnat män. Det sjätte biståndsmålet, jämställdhetsmålet, som tillkom efter beslut i riksdagen i våras, är en bra utgångspunkt i det svenska FN-arbetet. I den redogörelse om FN-arbetet som regeringen skall lämna under hösten bör en redogörelse om hur jämställdhetsmålet har tillgodosetts finnas med. Vi föreslår också att Sverige agerar för att få till stånd en utredning om hur andelen kvinnor på högre poster inom FN kan öka.
Säkerhetsrådet
Just nu är Sverige och den svenska regeringen inne i slutspurten för att få en plats i säkerhetsrådet. Om detta lyckas, måste strategin för vad platsen skall användas till vara klar. Självklart gäller det att stärka inflytandet från stater och världsdelar som hittills haft för lite inflytande globalt, framför allt från Afrika. Därutöver måste Sverige verka för ökade förebyggande insatser och preventiv närvaro. Det finns anledning att i högre utsträckning använda ideella organisationer, parlamentariker och andra enskilda i konfliktförebyggande insatser, särskilt i regioner där ett direkt samarbete med staten eller stater inte bedöms som framgångsrikt.
Det finns all anledning att instämma i den bedömning som görs i en artikel av Jan Eliasson:
Det finns ingen brist på reformförslag. Vad som saknas är en gemensam vision av varför vi behöver Förenta nationerna och i vilken riktning det ska gå. Namnet självt pekar på en grundläggande målsättning: att ena nationerna. Att utveckla en ny generation av FN:s fredsbevarande operationer. Det måste vara bättre samordning mellan politiska, militära och humanitära ansträngningar.
(Herald Tribune 4 september 1996)
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anordna och erbjuda Sverige som plats för konferens om FN- organisationen 1998,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på valutatransaktioner och andra nya inkomstkällor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka folkligt inflytande över FN enligt förslag i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheter till kvotering till högre tjänster inom FN,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur jämställdhetsmålet inom FN-biståndet har uppnåtts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för nya regler för att utse generalsekreterare.
Stockholm den 27 september 1996
Eva Zetterberg (v)
Bengt Hurtig (v) Jan Jennehag (v) Kenneth Kvist (v) Hans Andersson (v)
Gotab, Stockholm 1996