Under de senaste månaderna har förtrycket av oliktänkande
intensifierats i Iran. Repressionen slår till mot alla
oliktänkande, religiösa såväl som icke-religiösa grupper.
Iranska islamiska republikens parlament antog nu i juli 257 nya
lagparagrafer som tillförts lagstiftningen Sharia. Dessa innebär inte enbart en
skärpning av fängelsestraffen, utan man utdömer även dödsstraff i en mängd
olika frågor.
Brott mot de mänskliga
rättigheterna
FN:s kommission för mänskliga rättigheter har fördömt Irans
islamiska republik 37(!) gånger för dess brott mot de
mänskliga rättigheterna. Iran toppar listan över länder som
bryter mot FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna.
Kommissionens sändebud M.D. Copitourn publicerade
nyligen sin rapport (mars 1996) och i den framgår att Iran
ökat sitt förtryck av oliktänkande.
De iranska kurderna har under alla år utsatts för en systematisk förföljelse
av den iranska regimen. En armé på 200 000 man är ständigt stationerad i
den iranska delen av Kurdistan. Sedan 1979 har cirka 50 000 civila kurder
mist sina liv, 480 kurdbyar har avfolkats och över en halv miljon kurder har
tvångsförflyttats till azerbajdzjanska områden.
70 km långt minerat bälte
Den iranska militären har minerat ett bälte som är 70
kilometer långt, sex meter brett och sex meter djupt. Det
handlar om miljontals minor, utan att omvärlden reagerat det
minsta. Varje dag mister flera kurder livet då de trampar på
dessa minor.
Det kurdiska demokratiska partiet i Iran (KDPI - ej att förväxla med KDP
i Irak) är den största oppositionsgruppen i Iran. I slutet av juli gick den
iranska armén över gränsen, in på irakiskt territorium för att anfalla KDPI:s
flyktingläger. Det blev helt utbombat. 2 500 kvinnor och barn tvingades söka
skydd hos UNHCR. Den iranska regimen är skoningslös i jakten på kurder
som är politiskt aktiva. Många dör efter att ha torterats ihjäl i fängelserna.
Förtrycket kulminerade denna höst, då den iranska militären började ta
befälet för de människor de torterat ihjäl. Familjer som ville hämta sina
släktingars kroppar tvingades betala 200 000 toman.
I somras utpekade för övrigt det tyska rättsväsendet den iranska regimen
för inblandning i mordet på KDPI:s partiledare som mördades i Tyskland
1992.
Iran och Turkiet kohandlar
om flyktingar
Sedan 1970-talet har iranska kurdiska flyktingar sökt asyl i
Turkiet. Turkiet och Iran har nyligen gjort en
överenskommelse att överlämna flyktingar åt respektive
land. 300 iranska flyktingar inledde en sittstrejk i Ankara för
att protestera mot UNHCR:s likgiltighet och den turkiska
statens planer att överlämna dem. När strejken avslutades
arresterade polisen ett 60-tal och hotade dem med avvisning
till Iran. Tack vare internationella protester tvingades den
turkiska regeringen till reträtt i frågan.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kraftiga markeringar för att få Iran att respektera konventionen
om de mänskliga rättigheterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svåra situation som de iranska kurderna genomgår och om att
särskild hänsyn anbefalles av Invandrarverket och Utlänningsnämnden vid
bedömning av deras flyktingärenden,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en önskan om att inte inleda större handelsförbindelser med den
iranska islamiska republiken.