I december 1994 röstade FN:s generalförsamling fram en
resolution riktad mot regimen i Iran, i vilken man
deklarerade sin djupa oro över fortsatta avrättningar,
användandet av tortyr, förtryck mot kvinnor och religiösa
minoriteter, samt terror mot oppositionsmed-lemmar i
utlandet.
Under det senaste decenniet har den iranska regimen fördömts otaliga
gånger av olika FN-organ för brott mot de mänskliga rättigheterna i Iran.
Men hittills har erfarenheterna visat att man måste agera kraftfullt och resolut
för att kunna bromsa förtrycket och "exporten" av mullornas terrorism till
andra länder.
Den 6 november 1994 anföll regimen ett av nationella motståndsrörelsens
läger (vid gränsen mellan Iran och Irak) med Scaud-missiler vilka betraktas
som massförstörelsevapen. Dessutom strider attacken mot säkerhetsrådets
resolution nr 598. Detta demonstrerar mycket tydligt mullornas likgiltighet
för internationella överenskommelser.
Regeringen i Teheran missbrukar uppenbarligen den tystnad och
förlamning som världen visar, eftersom de grova kränkningarna av FN:s
stadgar fortsätter.
Ca 7 år efter Khomeinis död får regimens kriser inom de politiska,
ekonomiska och sociala områdena allt större dimensioner. Valet av fru
Marjam Rajavi till president för den framtida övergångsregeringen har fått
ett massivt stöd bland iranier, samtidigt som folkets missnöje ständigt växer
och protester i de flesta iranska städer visar att demokratin är inom räckhåll.
I
och med detta, utökar mullorna förtrycket mer än någonsin i Iran, samt
utvidgar sin internationella terrorverksamhet.
Iran är medlem av FN. Det är viktigt att Sverige på nytt med kraft
protesterar mot att Iran inte följer sina åtaganden att respektera FN:s stadgar
om mänskliga rättigheter och erkännandet av etniska minoriteter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att uppmärksamma situationen i Iran.