Guatemala är ett av världens vackraste länder med bördiga
jordar, gröna otillgängliga bergsmassiv och djup djungel.
Man odlar kaffe, majs, bananer, kardemumma och neråt
kusten tropiska frukter. Den kulturella rikedomen är inte
mindre och sträcker sig mer än 1 000 år tillbaka i tiden.
Majoriteten av landets befolkning utgörs av
ursprungsbefolkningen indigenas, ättlingar till mayaindianer
och andra folk. De talar mer än 30 sinsemellan olika språk.
Framför allt kvinnorna har bevarat de traditionella kläderna,
mycket konstfärdigt framställda. Guatemala har många
lämningar från historisk tid, som fascinerat generationer av
arkeologer men också helt vanliga turister. Det lilla landet är
hemvist för litteratur i världsklass, både Popul Vu,
mayaindianernas heliga skrift, och moderna författare som
Asturias.
Terror
Landet har dock en mörk och blodig historia. Befolkningen
har, sedan erövringen av spanska kolonisatörer på 1500-talet,
under århundraden levt under förtryck och diktatur. Bortsett
från en kort period på 1950-talet då demokratiska krafter
försökte genomföra reformer i landet, brutalt avbrutna av en
kupp genomförd av CIA, 1954, har dessa förhållanden
präglat landet. 1980-talet är kanske Guatemalas mörkaste,
då hundratusentals människor mördades eller tvingades i
landsflykt. Tusentals byar jämnades med marken. Kriget
mellan armén och gerillan skapade en djup rädsla hos
invånarna. Ingen gick säker. Nästan alla har en släkting eller
bekant som försvunnit eller avrättats.
Försoning och demokratiska
val
Rigoberta Menchú som 1992 mottog Nobels fredspris, har
gjort en stor insats genom att fästa omvärldens ögon på vad
som skett i landet. Hon, som själv betalat ett högt pris för sitt
liv, och fått uppleva hur så gott som hela hennes familj
utplånats, har ändå hårt drivit frågan om fred och försoning.
Genom henne har många indigenas och särskilt kvinnorna
fått tillbaka tron på framtiden.
Guatemala är nu inne i en ny fas. Under ett par års tid har förhandlingar
förts mellan gerillan, URNG, och regeringen. Flera delavtal har träffats och
förhoppningarna om ett slutligt fredsavtal förefaller nu kunna infrias, kanske
redan under hösten 1996. Norge har funnits med i förhandlingsarbetet, men
en mer aktiv insats från Sverige är önskvärd.
Demokratiska val genomfördes i Guatemala i november 1995 och januari
1996. Valdeltagandet var lågt, men i huvudsak anses valet av EU och OAS,
som ansvarade för valövervakningen, karaktäriseras av "free and fair
elections". Ett nytt parti, Frente Democratico Nueva Guatemala, FDNG, har
fått representation i parlamentet med 6 av 80 ledamöter. Unikt är att av dessa
sex är tre indigenas. Även i något annat parti finns indigenas som nu är
invalda i parlamentet. Detta skapar helt nya möjligheter för den majoritet av
befolkningen som är indigenas att faktiskt komma med i beslutsfattande i sitt
eget land.
Men landets våldsamma historia, liksom det våld som präglar det
guatemalanska samhället, är i högsta grad mycket påtagligt. Många problem
återstår. Tusentals flyktingar har återvänt från framför allt Mexico, men långt
ifrån alla har ännu vågat göra det. Massakern i Xaman i augusti 1995 då 11
återvändande flyktingar, däribland flera barn, sköts ned av militär, har ännu
inte utretts och skyldiga ställts till svars. Kriminaliteten är på en hög nivå.
Rättsväsendet fungerar inte som medborgarna i ett demokratiskt land kan
förvänta sig. Inkomstskillnaderna är stora och levnadsvillkoren för de
fattigaste är mycket dåliga. I Guatemala City finns tusentals barn, som saknar
hem, skola, hälsovård och den omvårdnad som alla barn enligt FN:s
konvention om barnets rättigheter har rätt till. Inkomstskillnaderna är stora
och levnadsvillkoren för de fattigaste oacceptabla.
Bistånd
FN har varit och är aktivt med olika insatser. Man deltar
genom ACNUR tillsammans med frivilliga organisationer i
återförandet av flyktingar. Det gäller här att inte bara ledsaga
flyktingar, utan också finnas med den första tiden för att
undanröja eventuella konflikter mellan dem som bott kvar i
sina byar under terrortiden och de återvändande.
En annan uppgift för FN har varit inom ramen för MINUGUA, med ca 20
lokalkontor i Guatemala, där personal med olika professionell och nationell
bakgrund tillsammans har tagit emot anmälningar om brott mot mänskliga
rättigheter. Man ger lokalbefolkningen stöd i hur dessa brott ska beivras, men
bidrar också genom sin närvaro till att förhindra att nya övergrepp begås.
Svenska insatser
Sverige har ett mycket gott anseende och förtroende i
Guatemala. Svenskar anställda inom internationella
organisationer, ambassaden och frivilliga organisationer har
konsekvent under flera år byggt upp ett bra samarbete med
inhemska demokratiska krafter. De svenska
biståndsinsatserna har varit "småskaliga", inriktade på stöd
till MR-organisationer, flyktingåtervändandet,
väljarutbildning och på att bygga upp ett fungerande
rättsväsende. Den katolska kyrkan har initierat ett arbete med
att dokumentera de övergrepp som skett under 1980-talet, ett
slags början till en sanningskommision, till vilken också
visst svenskt stöd utgått. Den svenska inriktningen och
användningen av befintliga resurser är bra, men ökade
resurser behövs. Det finns stora behov inom utbildnings- och
hälsosektorn, områden där Sverige har lång erfarenhet och
kan bidra positivt. De frivilliga svenska organisationer som
är verksamma i Guatemala gör ett bra arbete och det finns
utrymme för fler insatser om stöd från SIDA kan utgå.
Förslag
I budgetpropositionen beskrivs de programländer där Sverige
har gjort upp en landstrategi. Vänsterpartiet har i partiets
biståndsmotion föreslagit att Guatemala skall bli ett nytt
programland med en landstrategi och en utökning av
biståndsmedlen till landet, inom demokratianslaget eller
ramen för regionalt stöd. Om, eller när, Guatemala fått fram
det slutgiltiga fredsavtalet är det nödvändigt och angeläget
med förstärkta insatser från alla håll för att bidra till en
utveckling av demokratiska rättigheter och en rättsstat.
Svenska biståndsinsatser bör särskilt prioritera projekt som
stärker kvinnors rättigheter. Det kommer att ta tid, men är
oundgängliga delar när förutsättningar för ett samhälle där
hela befolkningen har tillgång till utbildning, hälsa och
ekonomiskt/politiskt inflytande skall säkras. I den processen
kan och bör Sverige även i framtiden aktivt bidraga.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska tjänster i förhandlingsarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att aktivt verka för att FN:s insatser i Guatemala förlängs även
efter det att ett fredsavtal tecknats,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser från EU:s bistånd till Guatemala,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom SIDA:s ram för bidrag till enskilda organisationer beakta
projektförslag som kan bidra till utvecklandet av Guatemala.
Stockholm den 4 oktober 1996
Eva Zetterberg (v)
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)
Kenneth Kvist (v)