Konflikterna i Afghanistan väntar fortfarande på sin lösning. Afghanistan har i dagsläget ingen fungerande regering. Huvudstaden och andra stora befolkningscentra har sedan våren 1992 varit skådeplatser för fraktionsstrider och maktkamper mellan väpnade fraktioner. Den fundamentalistiska Talibanmilisen har under den senaste tiden haft stora framgångar och kontrollerar nu enligt uppgift huvudstaden Kabul och mer än två tredjedelar av landet. Stridigheterna har skapat ett betydande internt flyktingproblem. Afghanistan utgör fortfarande världens största enskilda flyktingkatastrofområde med betydande flyktinggrupper i Pakistan och Iran, som inte kunnat återvända och ständigt växande grupper av internflyktingar.
Kriget och den tidigare sovjetiska ockupationen har lämnat efter sig svårläkta sår. Afghanistan räknas som ett av världens mest minerade länder med minst tio miljoner kvarlämnade minor enligt FN:s beräkningar. Av dessa utgör de antipersonella minorna den största delen och har bidragit till att över 400 000 människor, i många fall barn, har blivit invalidiserade.
Men även förekomsten av landminor utgör fortfarande ett stort problem. Ett stort antal civila dödas eller lemlästas fortfarande av exploderande minor. FN har utarbetat en minröjningsplan som sträcker sig fram till år 2000. Man räknar då med att ha röjt omkring en procent av den totala landarealen och prioriterar områden som t.ex. tätorter, som varit avfolkade under kriget. Där har man ambitionen att röja i byarna, på fälten och längs huvudvägarna för att möjliggöra för flyktingarna att återvända. Men områden utanför dessa lämnas tills vidare oröjda.
Det är viktigt att Sverige fortsätter att stödja FN:s minröjningsinsatser och också agerar för att världssamfundet skall intensifiera sina insatser. Annars kommer barnen och nomaderna långt in i framtiden att tvingas vara levande minröjare.
Det är också viktigt att stödja de rehabiliteringsinsatser för handikappade, som svenska enskilda organisationer bedriver. Sedan 1991 bedriver bl.a. Svenska Afghanistankommittén ett omfattande rehabiliteringsarbete för minskadade i Afghanistan. Flera rehabiliteringscentra har etablerats och vid dess ortopedverkstäder tillverkas proteser, rullstolar, kryckor och andra tekniska hjälpmedel. Rehabiliteringsarbetet innefattar också sjukgymnastik- träning och blindträning. Vuxna får yrkesträning eller omskolning för att underlätta den framtida försörjningen. De som har genomgått yrkesträning kan få ett mindre lån av kommittén för att starta en egen verksamhet, t.ex. ett eget litet skrädderi eller en skomakarverkstad. Ett fältarbete bedrivs också för att hjälpa de handikappade med rehabilitering direkt i hemmen. Handikappade barn får dessutom tillgång till skolutbildning.
Under 1996 beräknas 26.000 människor beröras av Svenska Afghanistan- kommitténs rehabiliteringsarbete. Men behovet av hjälp är fortsatt mycket stort.
Trots konflikter och strider i vissa delar av landet, är återuppbyggnaden i de lugnare delarna på landsbygden i full gång. Långsamt återuppbyggs viktiga samhällsfunktioner, ofta med hjälp av utländska frivilligorganisa- tioner som med små insatser kan nå mycket goda resultat.
I ett land som saknar en fungerande centralmakt spelar enskilda organisationer en stor och viktig roll genom sitt stöd till skolor och hälsovårdsprogram.
Skolgången är mycket viktig som stabiliserande faktor i de fredliga delarna av landet. Kan den inte upprätthållas, riskerar en hel generation att bli analfabeter. I dag stöder Sverige skolverksamheten i Afghanistan genom bland annat Svenska Afghanistankommittén. Med dessa pengar och medel från EU drivs mer än 600 skolor på Afghanistans landsbygd. Antalet elever som får sex års grundskoleundervisning under år 1996 är omkring 150 000. Av dessa är 15 procent flickor. I ett samhälle som traditionellt utbildat enbart pojkar i Koranskolor är detta en stor inbrytning. I det fortsatta arbetet planeras en ökning av andelen kvinnliga elever.
Även i de områden som i dag kontrolleras av talibanerna kan utbildningen av flickor fortsätta vid de skolor som drivs av Svenska Afghanistan- kommittén. Mer än 5 000 flickor har deltagit i denna skolundervisning under det senaste året.
Genom Sveriges långvariga stöd till Afghanistan sedan början av 1980- talet har svenska organisationer, framför allt Svenska Afghanistankommittén, byggt upp en betydande kompetens och skapat en betydande goodwill för Sverige och svenskt bistånd.
Det råder en fortsatt akut katastrofsituation i stora delar av Afghanistan och landet är i stort behov av hjälp och stöd från omvärlden. Det är därför viktigt att Sverige även fortsättningsvis genom sitt katastrofbistånd bidrar till detta.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utökat stöd till FN:s minröjningsprogram i Afghanistan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till rehabiliteringsinsatser i Afghanistan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt stöd till utbildningen i Afghanistan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett fortsatt stöd till enskilda organisationers hjälpinsatser i Afghanistan.
Stockholm den 3 oktober 1996
Inger Koch (m) Ingbritt Irhammar (c)