med anledning av prop. 1996/97:54 Svenskt deltagande i fredsstyrka efter IFOR i Bosnien-Hercegovina
FN:s säkerhetsråd förväntas inom kort bemyndiga FN:s
medlemsstater att upprätta en multinationell fredsstyrka efter
IFOR, med uppgift att fortsätta genomförandet av
fredsöverenskommelsen för Bosnien-Hercegovina.
Tyvärr är förhållandena i Bosnien-Hercegovina ännu inte så stabila, att hela
den internationella fredsstyrkan kan avsluta sitt uppdrag enligt planerna. FN
kommer inom kort att av sina medlemsstater begära en ny fredsstyrka som
uppgår till 30 000 man, d.v.s. hälften av vad IFOR hade som mest i området
under det år som gått.
Miljöpartiet de gröna anser att fortsatt närvaro av en fredsbevarande styrka
i området är nödvändig, för att ge kontinuitet och möjligheter till det
mödosamma återuppbyggandet av länderna och för att säkra den ännu sköra
freden.
De insatser som fortfarande krävs aktualiserar en del viktiga frågeställ-
ningar. Miljöpartiets principiella inställning är att regionala stormakter eller
militära allianser inte skall tillåtas agera världspolis. För att kunna
acceptera
att Sverige deltar med en fredsstyrka förutsätter vi, att det är FN:s säkerhets-
råd som genom en resolution ger mandat till insatserna. Sverige är ett neutralt
land, som endast kan använda militära insatser, när det begärs från FN. Ett
annat villkor är att de inblandade parterna samtycker till operationen. Helt
avgörande för oss är dock att det inte är fråga om en renodlad NATO-insats.
För att det skall vara möjligt med ett svenskt deltagande krävs att flera andra
länder utanför NATO deltar aktivt i fredsstyrkan. Dessutom skall de länder
som deltar i fredsstyrkorna ha insyn och inflytande över den politiska och
militära planeringen av insatsen och det praktiska genomförandet av denna,
genom permanent medverkan i fredsstyrkans stab.
Det finns alltid risker med att överlåta krävande internationella uppgifter på
stormakter, vilket också FN:s generalsekreterare påpekat i sitt tillägg till "An
agenda for peace" i juli 1995. Han framhåller att detta kan medföra risker för
att FN:s ställning och trovärdighet undergrävs. Det är därför viktigt att
neutrala stater och stater utan bindningar till NATO deltar. Även om FN:s
begäran om en fredsstyrka för 1997 får ses som en fortsättning på fredsöver-
enskommelsen av den 21 november 1995, betraktar vi varje insats som unik
och som fordrar nya överväganden och nya beslut i riksdagen. Freds- och
återuppbyggnadsarbetet kommer att ta lång tid, sannolikt många år. För att de
civila insatserna skall bli effektiva, liksom arbetet med att underlätta för
hemåtvändande flyktingar, krävs att de militära insatserna blir så kortvariga
som möjligt. Ett självklart och uttalat mål för Sverige bör vara att ledningen
av fredsinsatserna så snabbt som möjligt ersätts av FN-personal och inrikt-
ningen övergår till civila uppgifter. Den svenska regeringen bör arbeta aktivt
för att påskynda och underlätta en sådan övergång.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det svenska inflytandet när det gäller mandatets innehåll och
utformning, full insyn i den militära planeringen och permanent medverkan i
fredsstyrkans stab,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje insats bör betraktas som unik och därför fordrar nya
överväganden och nya beslut i riksdagen vid varje aktuellt tillfälle - om det
gäller en akut uppkommen situation eller en förändring av nuläget.