Kristdemokraterna är ett av de svenska politiska partierna
som har förordat ett svenskt medlemskap i EU. För
Kristdemokraterna är Europasamarbetet framför allt ett
konkret uttryck för gränsöverskridande broderskap och
insikten om vårt ömsesidiga beroende av fred och
samverkan.
Sverige har i skrivande stund varit medlem i drygt ett och ett halvt år. Vårt
deltagande i EU är alltså så färskt att vi knappt har lämnat vår
inkörningsperiod. Det är ännu allt för tidigt att utvärdera effekterna av EU-
medlemskapet för Sveriges del. Tillsammans med de andra medlemsländerna
måste vi dels delta i EU:s dagliga politiska arbete, dels utveckla och förbättra
formerna för samarbetet.
De tre pelarna
EU bygger på ett samarbete uppdelat på tre så kallade pelare.
Den första pelaren, EG-pelaren, omfattar det traditionella
gemenskapsarbetet samt EMU och några nya
samarbetsområden. Den andra pelaren omfattar frågor som
rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den
tredje pelaren rymmer alla ärenden som berör EU:s
inrikespolitiska och juridiska samarbete (bland annat
asylpolitik och bekämpning av internationell brottslighet).
EG-pelaren tillsammans med andra och tredje pelaren utgör
Europeiska unionen. Pelarna har gemensamma institutioner
(kommissionen, rådet, domstolen, parlamentet med flera)
men olika former och regler för beslutsfattande. På sikt är det
lämpligt att denna pelarstruktur försvinner till förmån för en
enhetlig organisation.
Av pedagogiska skäl följer denna motion dock den rådande
beslutsstrukturen. Motionen börjar med ett kapitel om frågor som är
gemensamma för de tre pelarna, och sedan följer i ordning tre kapitel med
frågor som behandlar den första, andra och tredje pelaren.
Generella frågor
Ett aktivt svenskt EU-medlemskap
Under de senaste decennierna har Europa genomgått en
mycket dynamisk utveckling vilket ställt och ställer stora
krav på anpassningsförmåga hos Europas stater och
Europeiska unionen. Liberaliseringen och
internationaliseringen av de nationella marknaderna har
bidragit till ökad tillväxt och välstånd. Denna nya situation
har dock medfört ett behov av gränsöverskridande samarbete
om miljö-, finans- och penningpolitik, näringspolitik samt
gemensam bekämpning av ekonomisk brottslighet. Efter
kommunismens sammanbrott har behovet av internationell
stabilitet satt stor press på Europas säkerhetspolitiska
institutioner - EU, NATO och OSSE - att ta ett allt större
internationellt ansvar.
Mycket talar för att den samhällsekonomiska och utrikespolitiska
utvecklingstakten fortsätter med oförminskad styrka. Redan nu vet vi att
morgondagens europeiska dagordning kommer att styras av ett antal
utvecklingstrender. Ett tiotal länder från Baltikum samt Öst- och
Centraleuropa hyser stora förhoppningar om medlemskap i Europeiska
unionen, ett instabilt Ryssland behöver hjälp och det södra
Medelhavsområdet domineras av en explosiv kombination av demografiska
problem och osäker välståndsutveckling. Mot den bakgrunden försöker EU:s
medlemsländer säkerställa en modell innehållande socialt ansvarstagande,
marknadsekonomisk effektivitet och sunda statsfinanser.
Effektivare och mer verkningsfulla
beslutsformer
Mot denna bakgrund anser Kristdemokraterna att EU:s
regeringskonferens måste lösa ett antal fundamentala
problem. EU måste inom kort erhålla de strukturer och
beslutsmekanismer som kan generera framtidens
utrikespolitiska stabilitet och ekonomiskt välstånd.
Kommunerna, regionerna och staterna måste ständigt
förbättra beslutsmekanismerna så att de politiska lösningarna
blir effektivare och mera verkningsfulla. Samma krav ställs
på det europeiska samarbetet.
Kristdemokraterna anser att Sveriges roll, under och efter
regeringskonferensen IGC (Intergovernmental Conference) -96, måste vara
att aktivt verka för att Europeiska unionen förbättrar sin förmåga att agera
och ta ansvar för en demokratisk och fredlig utveckling både inom och
utanför unionens gränser.
EU:s kompetensområden
Kristdemokraterna vill att EU ska få klara
kompetensområden inom vilka unionen ska agera med
sedvanlig respekt för demokrati, mänskliga rättigheter,
rättsstatliga principer och marknadsekonomi. EU bör också
erhålla egen juridisk internationell identitet. Denna juridiska
identitet ska endast gälla inom de områden där EU har
kompetens att agera. EU:s kompetensområden bör tydligt
definieras och klart framgå av fördragen.
Subsidiaritetsprincipen måste också preciseras så att EU bara
vidtar åtgärder när målen man vill uppfylla inte uppnås bättre
på medlemsländernas lokala, regionala eller nationella
nivåer.
Grundläggande mänskliga fri- och
rättigheter
Vidare ska EU-fördragen inledas med en komplett
förteckning över grundläggande mänskliga fri- och
rättigheter. Europarådets konvention om mänskliga
rättigheter borde därför infogas i fördragstexterna. Även
Europarådets sociala stadga och den sociala stadga som
ratificerades 1989 av elva medlemsstater bör föras in i EU:s
fördrag. Fördragen som reglerar EG, Euratom samt Kol- och
stålunionen bör slås samman i ett enda fördrag, detta för att
skapa en enhetlig och förenklad lagstiftning.
EU:s finansiering
Från start har EU:s verksamhet finansierats genom avgifter
som erhålls från medlemsländerna. Medlemsavgiften utgår
från varje medlemslands betalningsförmåga och
representerar ett solidariskt åtagande. Denna modell främjar
medlemsländernas deltagande och känsla av samhörighet.
EU ska därför inte ha egen beskattningsrätt.
Den sociala dimensionen - familjen
De flesta människorna i Europa delar uppfattningen att
familjen och andra små naturliga gemenskaper är
fundamentet för samhället. För att familjen skall bli den
stabila grund som samhället behöver vill Kristdemokraterna i
EU, EPP (European Peoples´ Party of Christian Democrats),
stärka människans och familjens villkor. Det framgår med
stor tydlighet i EPP:s principprogram: "Familjepolitik är i
centrum av vår sociala och samhälleliga politik i ett fritt och
demokratiskt Europa. Staten måste uppmuntra familjen, men
får aldrig ersätta den." De svenska Kristdemokraterna och
EPP är därför eniga om att utvecklingen av den sociala
dimensionen är en viktig del av den europeiska
integrationen.
Kristdemokraterna är fast förvissade om att ekonomiska framåtskridanden
måste gå hand i hand med utvecklingen av en mänsklig och social
infrastruktur. Det gäller att inte bara verka för bättre villkor på
arbetsplatsen
och regional utveckling. Det återstår mycket att göra i
gemenskapshänseende. Att integrera Europas ungdomar i samhället genom
utbildning, praktik och jobb är en angelägen uppgift. Ett verkligt gissel som
kräver gemensamma åtgärder är långtidsarbetslöshet.
Kristdemokraterna vill därför medverka till att skapa en sådan social
dimension som ger människan och familjen frihet att välja så att socialt
ansvar och personlig utveckling kan förenas. Samhällets uppgift är att stödja
familjen på det mest neutrala sättet så att man och kvinna kan utvecklas
enligt egna önskemål. Omsorg om barn, äldre och sjuka måste därför ges hög
prioritet. Stor uppmärksamhet måste ägnas åt hur omsorgen utformas så att
den stämmer överens med människans och familjens verkliga behov.
Utvecklingen av den sociala dimensionen får därför inte ta en sådan
utveckling att valfrihet och subsidiaritet ställs åt sidan. Till skillnad från
dem
som vill utveckla ett nyliberalt, marknadernas Europa eller ett socialistiskt
och kollektivistiskt Europa vill Kristdemokraterna se ett familjernas och
medborgarnas Europa. Medborgarnas Europa är en vision som måste
konkretiseras genom åtgärder som främjar EU-invånarnas känsla för att vara
medborgare i både det egna landet och EU. Till exempel borde den
avgörande faktorn för en EU-medborgares valdeltagande i och valbarhet till
kommunala och europeiska val vara bostadsort och inte nationstillhörighet.
Rasism och främlingsfientlighet leder till brott mot de mänskliga
rättigheterna och är ett hinder för EU-ländernas medborgare att leva och
utvecklas i ett fritt och demokratiskt Europa. Gemensamma ansträngningar
krävs för att motverka dessa negativa tendenser i samhället. EU-
kommissionen och de europeiska Kristdemokraterna har givit denna fråga
hög prioritet, men än återstår mycket att göra.
Jämställdhet
EU har som institution sedan en lång tid bedrivit ett aktivt
jämställdhetsarbete genom upplysningsverksamhet och
programstöd. Den formella grunden kan man finna i
Romfördraget där bland annat principen om lika lön för lika
arbete står inskriven.
Med tiden har därför lagar och åtgärdsprogram tillkommit för att främja
likabehandling på arbetsmarknaden och för att stärka kvinnans ställning.
Kommissionen är nu inne på sitt tredje handlingsprogram för
jämställdhetsfrågor. Förutom arbetet med att befästa det som redan har
åstadkommits så poängterar kommissionen att det inte räcker med åtgärder
endast på arbetsmarknadsområdet. Kommissionen har därför även gått in för
att stärka bilden av kvinnan genom media och att stödja kvinnors
representation i politiska och beslutande organ.
Sverige med vår erfarenhet av jämställdhetsarbete kan emellertid bidra
med ytterligare kunskap som förstärker kommissionens arbete med att
vidareutveckla EU:s jämställdhetspolitik. Kristdemokraterna är angelägna
om att så verkligen sker. Bland annat borde det vara en prioriterad uppgift att
uppnå en högre andel kvinnor inom EU:s institutioner.
Nya beslutsstrukturer
Meddelarfrihet och
offentlighetsprincip
För att EU ska kunna vidareutvecklas med ett brett folkligt
stöd bakom sig krävs reformer för att höja allmänhetens
medvetande om vikten av europeiskt samarbete.
Regeringskonferensen har den viktiga men svåra uppgiften
att förändra EU:s beslutsprocess på ett sådant sätt att
medborgarna får en bättre inblick i samarbetet och
därigenom känner sig mer delaktiga. Rådets möten måste
därför vara öppna när rådet antar lagstiftningsförslag. Detta
är ett nödvändigt men icke tillräckligt steg i processen att öka
den demokratiska insynen i EU. Meddelarfrihet och
offentlighetsprincip måste införas. Officiella EU-dokument
ska i princip vara offentliga och lättillgängliga.
Stärk Europaparlamentet
EU:s demokratiska legitimitet vilar på att Europaparlamentet
tillförsäkras större möjligheter att delta i den gemensamma
lagstiftningsprocessen samt på medborgarnas engagemang i
europeisk politik. I den lagstiftande processen måste därför
Europaparlamentets roll stärkas för att göra denna institution
mera jämställd med rådet. De nuvarande olika lagstiftande
procedurerna måste reduceras och förenklas. Även i
mellanstatliga frågor bör parlamentet närmare delta.
Ändringar i fördragstexten ska dock inte kräva parlamentets
godkännande.
Sverige bör också motarbeta en begränsning av antalet ledamöter i
parlamentet. Europaparlamentet måste även i framtiden ha en sådan
utformning att även de mindre ländernas politiska "landskap" har fullgod
representation.
De svenska EU-valen skall företas på grundval av strikt proportionalitet
och utan spärr.
Stark domstol
Domstolens starka position måste bibehållas. Tack vare den
präglas EU av fasta rättsliga principer. Domarna i europeiska
domstolen bör utses av medlemsländernas regeringar efter
det att Europaparlamentet har uttryckt sin åsikt om
utnämningsförslagen.
Garantera små länders inflytande
De mindre ländernas ställning i rådet och förmåga att utöva
ett betydelsefullt inflytande måste värnas. Ett välfungerande
EU förutsätter att även de mindre länderna finner det värt att
bidra med kreativa lösningar på gemensamma problem och
att dessa länders medborgare upplever delaktighet i
europeisk politik. Det är därför en angelägen uppgift för
Sverige att föra fram krav på att nuvarande proportion när
det gäller viktningen av röster i rådet bevaras.
Förläng ordförandeperioden
Det sex månader långa ordförandeskapet i rådet och
Europeiska rådet måste reformeras till förmån för ökad
kontinuitet och effektivitet. Kristdemokraterna finner av
denna anledning att det är nödvändigt att förlänga
ordförandeskapets period till ett år. Den ursprungliga
strukturen ska dock behållas, det vill säga att ett
medlemsland enligt ett roterande schema tillträder rådets
ordförandeskap i egenskap av vice ordförande, går vidare
efter ett år som ordförande under ett år och slutar som vice
ordförande under ytterligare ett år. Principen att alla länder i
lika omfattning och lika ofta innehar posten som ordförande,
tillträdande vice ordförande respektive avgående vice
ordförande är av centralt värde för de mindre länderna.
Fler majoritetsbeslut
För att unionen även ska fungera med ett utökat
medlemsantal måste majoritetsbeslut användas i större
utsträckning. Fördragsändringar, utvidgningar med nya
medlemmar, ökning av de egna ekonomiska åtagandena samt
frågor som påverkar medlemsländernas vitala
säkerhetspolitiska intressen ska även i fortsättningen fattas
med enhällighet.
Låt Europeiska rådet utse
kommissionsordförande
Kristdemokraterna anser att kommissionens ordförande bör
utses av Europeiska rådet efter samråd med
Europaparlamentet. Formellt antas kommissionens
ordförande efter en förtroendeomröstning i
Europaparlamentet. Kommissionens övriga ledamöter utses
sedan av medlemsländerna, varje medlemsland ska kunna
utse åtminstone en kommissionsledamot. Kommissionens
medlemmar bör också genomgå individuella hearingar i
Europaparlamentet.
Stärk Regionkommittén
EU:s regionala och lokala organ är ett uttryck för Europas
kulturella, ekonomiska och politiska mångfald. Den av
Maastrichtfördraget skapade Regionkommittén bör därför
ges ökat inflytande i frågor som rör dess intresseområden.
Dess sekretariat och budget bör inte vara delade med
Ekonomiska och sociala kommittén utan vara fristående.
Regionkommitténs betänkanden ska delges
Europaparlamentet, som också bör få möjlighet att rådfråga
Regionkommittén på eget initiativ. Hittills har detta bara
gällt kommissionen och rådet.
Regionala och lokala organ kan p.g.a. deras närhet till medborgarna bidra
till en bättre fungerande subsidiaritet och ge bättre demokratisk legitimitet
till EU. Deras existens och agerande är därför av stor betydelse för EU:s
fortsatta utveckling.
Nationell remissomgång
Man bör även finna en modell som innebär att
medlemsländernas nationella parlament systematiskt och
omgående rådfrågas av sina regeringar inför
lagstiftningsbeslut i rådet. Kommissionen bör sända sina
viktigare lagstiftningsförslag på remiss till de nationella
parlamenten för yttrande.
Frågan om utträdesparagraf
När det gäller frågan om utträdesparagraf anser
Kristdemokraterna att den har fått en tillfredsställande
lösning. Under hösten 1995 och våren 1996 har olika
seminarier och offentliga utfrågningar arrangerats i riksdagen
för att belysa olika aspekter på EU. Bland annat har det
framkommit att det redan idag finns legala möjligheter inom
ramen för det nuvarande samarbetet för ett medlemsland att
utträda ur EU. Enligt SOU 1996:16 ger oss folkrättens
regelverk och artikel N i EU-fördraget den möjligheten.
Riksdagens konstitutionsutskott och utrikesutskott har därför
ansett att någon ytterligare reglering av utträdesfrågan inte
behövs.
Europaparlamentets konstitutionella utskott arbetade under våren 1995
fram ett betänkande som redogjorde för Europaparlamentets ståndpunkter
inför regeringskonferensen IGC96. I betänkandet slogs fast att
medlemsstaterna har rätt att utträda ur Europeiska unionen.
EG-pelaren
Ekonomisk utveckling
EU:s inre marknad bygger på såväl politiska mål om
stabilitet och fred som ekonomiska mål såsom
konkurrenskraft, prisstabilitet, industriell utveckling och
handel. Den inre marknaden är idag till stora delar
färdigskapad och har redan för svensk ekonomi betytt
mycket i form av ökade utlandsinvesteringar och fler
affärsmöjligheter för svenska företag.
För att den inre marknaden ska fungera långsiktigt krävs dock ett nära och
solidariskt samarbete inom områden som industri-, finans-, penning- och
växelkurspolitik men också inom miljö- och socialpolitik.
EMU och den svenska ekonomin
Kristdemokraternas utgångspunkt har varit att bedömningen
av ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU ska utgå från
sakpolitiska analyser. När man tar ställning till ett svenskt
deltagande i EMU går det inte - som bland annat SNS-
ekonomerna påpekat - att enbart betrakta EMU-projektet.
Man måste också studera tillståndet i svensk ekonomi.
Sverige har under mer än 25 år tappat i ekonomisk
utvecklingskraft. 1970 låg Sverige på tredje plats bland
OECD-länderna när det gäller BNP per invånare. Idag har vi
halkat ner till sjuttonde plats. Bakgrunden är bland annat en
dåligt fungerande lönebildning, en omodern arbetsrätt, dålig
flexibilitet och funktion på arbetsmarknaden, ett alltför
bistert företagarklimat och tillväxthämmande skatter på
arbete, företagande och sparande.
Därför räcker det inte enligt Kristdemokraternas uppfattning att Sverige
uppfyller konvergenskriterierna. Låsta till EMU kommer alla dessa rigida
strukturer att kunna göra stor skada som kan förvärra landets ekonomiska
läge. Sveriges ekonomi är i sådant skick att ett svenskt medlemskap i den
monetära unionen, EMU, riskerar att leda till en ytterligare ökning av
arbetslösheten. Sverige har under lång tid klarat både yttre och inre
störningar i ekonomin genom växelkursanpassningar i form av
devalveringar. Sedan hösten 1992 har vi en flytande krona. När denna
stötdämpare försvinner måste hela den svenska ekonomin vara mycket mer
flexibel än för närvarande.
Sverige och EMU
Den socialdemokratiska regeringen har inte förmått att
genomföra de strukturella reformer som skulle kunna
förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och klimatet för
företagande och tillväxt. Regeringen har sedan sitt tillträde
ensidigt satsat på sanering av statens finanser medan
tillväxtfrämjande åtgärder och strukturella reformer avvisats.
Idag är det därför inte längre realistiskt att under denna
mandatperiod skapa förutsättningar som gör det möjligt för
Sverige att utan långtgående skadeverkningar ansluta sig till
EMU.
Kristdemokraterna befarar att det finns en risk för att arbetslösheten blir
regulatorn vid inre och yttre störningar. De sociala följderna av ökad
arbetslöshet kan inte överskattas. En ökning av de redan höga
arbetslöshetstalen skulle innebära alltför stora revor i de redan ansträngda
sociala nätverken och de mänskliga gemenskaper som samhället vilar på. Det
blir sämre möjligheter att föra en nationell ekonomisk politik när den
nationella ekonomiska suveräniteten minskar till förmån för mer
överstatlighet på penningpolitikens och på finanspolitikens område.
Sverige gjorde under medlemskapsförhandlingarna med EU en ensidig
deklaration om att Sverige förbehåller sig rätten att självt besluta om ett
eventuellt deltagande i EMU. Som självständig stat kan inte Sverige bli
tvingat in i EMU:s tredje fas.
Riksdagen har beslutat att Sverige ska sträva efter att nå upp till de
inträdeskrav EU satt upp för inträde i EMU:s tredje fas, de så kallade
konvergenskriterierna. Riksdagen ska sedan besluta om Sverige ska delta i
EMU:s tredje fas. Kristdemokraterna stöder denna beslutsordning. Vid
folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU var också den allmänna
uppfattningen att frågan om ett svenskt deltagande i EMU skulle behandlas i
riksdagen.
Harmoniserad kapitalbeskattning
Med en fri gränshandel och fri rörlighet av varor, tjänster,
personer och kapital är det inte möjligt att hålla en väsentligt
högre eller annorlunda skattestruktur än i grannländerna.
Mervärdesskatten
Inom EU pågår ett intensivt arbete med ett system för
mervärdesskatten som kan ersätta den nuvarande
övergångsordningen. Som en första åtgärd har kommissionen
föreslagit ett intervall mellan 15 och 25 procent som ska
gälla under åren 1997 och 1998 för att förhindra att
skillnaderna mellan medlemsländerna ökar. Ett system med
ursprungsmärkning och ett clearingförfarande mellan
länderna skulle kunna säkerställa de nationella
skatteunderlagen.
Kommissionen har under våren 1996 presenterat en promemoria om
harmonisering på skatteområdet. Kravet på enhälliga skattebeslut och den
nationella behandlingen av skattefrågor gör det svårt att få till stånd en
harmonisering. Aktuella frågor gäller bland annat synen på skattekonkurrens
mellan länderna, subsidiaritetsprincipens tillämpning på skatteområdet och
risken för att medlemsländerna förlorar sin suveränitet i en alltmer global
ekonomi.
Inom EU:s regeringskonferens diskuteras bland annat en övergång till
majoritetsbeslut när det gäller skatter på miljöområdet. Kristdemokraterna
anser att det är ett starkt svenskt intresse att övergå till majoritetsbeslut,
bland annat därför att det skulle förbättra möjligheterna att få till stånd en
gemensam minimiskattesats på koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett
avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom Sverige
redan har miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid
samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.
Punktskatter
De punktskatter som har harmoniserats inom EU har med
gränshandel att göra. De skatter som har harmoniserats gäller
för tobak, olja och alkoholprodukter. De grundläggande
principerna är att produkterna ska beskattas där de
konsumeras och att underlätta rörlighet.
Punktskatterna i EU:s medlemsländer har harmoniserats i mindre grad än
mervärdesskatterna. Olikheterna (skattesatser utöver miniminivå för de tre
huvudgrupperna tobak, olja och alkoholprodukter) beskär i hög grad
medlemsländernas övriga skattepolitiska handlingsfrihet. Varje gång en
medlemsstat höjer en viss punktskatt måste man beakta att produktion och
skatteintäkter kan förloras till grannländer som har påfört en betydligt lägre
skattesats för samma produkt eller till konkurrerande produkter som är
undantagna från beskattningsunderlaget. Kristdemokraterna anser att
punktskatter på alkohol och tobak ska höjas minst i takt med inflationen.
En annan viktig fråga som rör alkoholprodukter och EU är gemenskapens
regler för införsel av alkohol till Sverige. I förhandlingen om medlemskap i
EU fick Sverige, Danmark och Finland en rättighet att ha mer restriktiva
regler för införsel av bland annat alkoholdrycker än medlemsstaterna i övrigt.
Kommissionen anser att undantaget upphör den 1/1 1997. Förhandlingar om
fortsättningen pågår mellan Sverige och EU. Kristdemokraterna anser att
Sverige skall hävda ett fortsatt undantag.
Energiskatter
Energi bör beläggas med full moms. Energibeskattningen ska
utformas så att miljöbelastande energislag beskattas hårdast
medan introduktionen av miljövänliga och förnybara
energislag uppmuntras.
En skatteväxling ska eftersträvas där skatten på arbete sänks samtidigt som
skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser höjs.
Inom EU:s medlemsstater som helhet har den direkta skattesatsen för
lönearbetande arbetskraft ökat med ungefär en femtedel mellan åren 1980
och 1993 medan motsvarande indikator för andra produktionsfaktorer -
huvudsakligen egenanställd arbetskraft och kapital - har minskat med mer än
en tiondel. Det innebär att skattebördan har förskjutits mot det mindre rörliga
beskattningsunderlaget - arbetskraften - så att det har varit möjligt att
återvinna den skatt som förlorats genom urholkningen av de andra mer
rörliga beskattningsunderlagen.
Det finns skäl att sänka beskattningen på arbetskraft i syfte att främja
sysselsättningen inom medlemsstaterna. Att reducera skattebördan för
arbetskraften skulle i viss mån kunna vara självfinansierande. En höjd
energibeskattning kan vara ett alternativ till att minska arbetskostnaderna,
samtidigt som det bidrar till en skatteväxling inom EU.
Under en längre tid har inom EU pågått ett arbete som syftar till
gemensamma bestämmelser om koldioxidskatt. Olika förslag har diskuterats
under åren. Senast har kommissionen i maj 1995 presenterat ett reviderat
direktivförslag. Inom ramen för en gemensam beskattningsstruktur skulle
varje land fritt få bestämma om skattenivån, med möjlighet att sätta ned
denna till noll. Förslaget har diskuterats i rådet under 1995. Under våren
1996 har rådet uppmanat kommissionen att komma med ett nytt förslag på
hur energi ska beskattas så att det bidrar till att minska utsläppet av
koldioxid. Kristdemokraterna driver sedan länge kravet på att den svenska
regeringen ska verka för en europeisk miniminivå för koldioxidskatt.
Jobben och välfärden
I Europeiska unionen förs en engagerad debatt för att i
gemenskap finna lösningar på ett av de stora samhälleliga
problemen: arbetslösheten. Viktiga inslag i unionens
strävanden att verka för ökad sysselsättning är
överläggningarna under Europeiska rådets möte i Essen
1994, Kommissionens vitbok om tillväxt, konkurrenskraft
och sysselsättning 1993 samt Europaparlamentets
betänkande om en sammanhängande sysselsättningsstrategi
för Europeiska unionen 1995.
Essenpunkterna enligt Kristdemokraterna
Regeringen går emot EU:s recept för nya jobb.
Under Essenmötet hösten 1994 kom EU:s stats- och regeringschefer
överens om att kampen mot arbetslösheten skulle koncentreras på
utbildningens roll, sysselsättningsintensiv tillväxt, minskade indirekta
lönekostnader, ökad arbetsmarknadspolitisk flexibilitet och effektivitet och
förstärkta insatser för utsatta grupper. Den svenska regeringen ignorerar två
av dessa punkter: minskade indirekta lönekostnader och
arbetsmarknadspolitisk flexibilitet och effektivitet.
Nedan följer en redovisning av Kristdemokraternas hållning till de fem
Essenpunkterna.
Utbildningens roll
Kristdemokraterna har bland annat föreslagit att ytterligare
ett nationellt program med speciell inriktning på företagande
bör införas i gymnasieskolan. Det saknas idag undervisning
om hur man startar eget, och att detta kan vara ett positivt
alternativ. Företagarprogram på gymnasienivå bör därför
införas.
Även på universitets- och högskolenivå ska det finnas utpräglade kurser
och utbildningar inriktade mot företagande. Kontakterna mellan det lokala
näringslivet och högskolorna ska utvecklas. I internationell jämförelse
utbildar sig för få svenskar på universitetsnivå. Forskning och utbildning
måste prioriteras om svenskt näringsliv ska kunna fortsätta att utveckla
produkter som är internationellt konkurrenskraftiga. Det behövs fler goda
forskarmiljöer för att behålla forsknings- och utvecklingsverksamhet i
Sverige. Det är viktigt att de forskningsstiftelser som blivit ekonomiskt
oberoende genom utskiftning av löntagarfondsmedel kan få utvecklas i
enlighet med den förra regeringens intentioner.
Arbetsmarknadsutbildningen måste knytas närmare och på sikt bli en del
av det reguljära utbildningsväsendet. Lärlingsutbildning ute i företagen är ett
sätt att garantera ungdomar arbetsmöjligheter och framtida anställning.
Kristdemokraterna förordar ett system med personliga utbildningskonton
där både arbetstagare och arbetsgivare skattefritt kan avsätta resurser för
kommande studier.
Sysselsättningsintensiv tillväxt
För att möta ett ökat nyföretagande måste tillgången på
riskkapital öka. Speciellt måste de onoterade, mindre och nya
företagens finansieringsbehov säkras. Bankväsendets ansvar
för denna del är stor. Skattegynnade riskkapitalfonder för att
kanalisera en del av det riskbenägna privata sparandet till
framtidsföretagen skulle klart gynna tillväxten.
Skattesystemet måste vara så utformat att arbete, sparande och företagande
lönar sig. Avkastningen på riskvilligt kapital i företag får då inte beskattas
hårdare än annan kapitalavkastning.
Minskade indirekta lönekostnader
Kristdemokraterna vill föra en mer offensiv politik som
förbättrar förutsättningarna för nya jobb på den svenska
hemmamarknaden. Sverige torde vara ett av de länder som
drabbas hårdast av en mycket hög skatt på arbete. Precis som
Essenmötet rekommenderar borde man då sänka dessa
skadliga skatter. Kristdemokraterna har valt att i nuvarande
statsfinansiella situation koncentrera sänkningen av
skattekilen inom den sysselsättningsintensiva
tjänsteproduktionen eftersom den spelar en avgörande roll
för att öka den totala produktionen och att få ner
arbetslösheten. Kristdemokraterna vill därför dels införa en
skattesänkning för traditionella hushållstjänster, inklusive
barnomsorg och icke-subventionerad hälso- och sjukvård,
enligt dansk modell, dels en 60-procentig avdragsrätt för
arbetskostnaden för hushållens reparations- och
underhållstjänster enligt ROT-principen.
Ökad arbetsmarknadspolitisk flexibilitet
Kristdemokraterna förordar en generell näringspolitik som
stärker de befintliga företagens livskraft och främjar
tillkomsten av nya företag. Vi är av den uppfattningen att
politikernas roll inte är att skapa arbeten men att skapa ett
näringsklimat som uppmuntrar till företagande och
investeringar. Även här ska subsidiaritetsprincipen gälla, det
vill säga att staten inte ska göra det som företagen kan göra
bättre.
Arbetsrätten är till framförallt för att värna den anställde i förhållande till
arbetsgivaren. På vissa områden fungerar dock utformningen av arbetsrätten
som ett hinder för företagsexpansion. Kristdemokraterna förordar en
arbetsrätt i huvudsak i enlighet med den som den tidigare
riksdagsmajoriteten beslutade. Det handlade om möjligheten att undanta två
personer från turordningsreglerna vid uppsägning. Fackets vetorätt vid
entreprenader avskaffades och förbud mot blockad av enmansbolag infördes.
Möjligheten till prov- och visstidsanställning förlängdes från sex till tolv
månader. Kristdemokraterna anser att visstidsanställning bör kunna ske upp
till 24 månader.
Förstärkta insatser för utsatta grupper
Praktiksystemet för invandrare måste få en möjlighet att
verka. Vidare bör offentliga arbetsgivare och enskilda företag
förmås att upprätta åtgärdsprogram för att ta tillvara
invandrares kunskaper genom anställning. Ett särskilt stöd
till start av exportkonsultföretag drivna av invandrare bör
också prövas. Kortkurser i enklare språk/facktermer för att
komma in i olika branscher skulle kunna vara en möjlighet
för invandrare att snabbt kunna etablera sig på
arbetsmarknaden. Lönebidragssystemet för handikappade ska
vara kvar.
Europaparlamentet
Europaparlamentets social- och arbetsmarknadsutskott har
under 1995 arbetat fram två stora betänkanden om
arbetsmarknadspolitik. Målsättningen var att verka för både
marknadsekonomisk effektivitet och social rättvisa. I
slutändan blev det kristdemokratiska inflytandet stort. Bland
annat innehöll texterna uppmaningar till Europas länder att
främja tjänster inriktade på hemmet och familjen, satsa på
forskning och utbildning och att företa större satsningar på
små och medelstora företag. I betänkandena finns även
intressanta tankar om nya metoder att organisera arbetet samt
att göra arbetstiden och arbetsrätten mera flexibel.
Betänkandena förordade också att beskattningen av arbete
och i synnerhet låglönejobb ska pressas ner.
(s) i Sverige följer inte (s) i EU
Kristdemokraterna har i olika sammanhang uppmanat
regeringen att genomföra just dessa åtgärder.
Socialdemokraterna har emellertid ännu inte genomfört
något av förslagen trots att arbetslösheten har stigit månad
för månad. Rekommendationen att främja tillkomsten av nya
tjänstearbeten riktade till hushållen och hemmen har
tillbakavisats konsekvent. Först nu kan vi se början till en
omsvängning i frågan.
Miljö och jordbruk
Miljö
I samband med att Sverige blev medlem i EU den första
januari 1995 har förutsättningarna för en framgångsrik
miljöpolitik ändrats. Sverige har nu möjlighet att driva på
hela EU:s miljöpolitik genom att vara aktiv i
beslutsprocessen. Resultatet beror till mycket stor del på med
vilken kraft Sverige väljer att driva miljöfrågor nationellt och
i Europeiska unionen. Därför är det av yttersta vikt att
Sverige aktivt arbetar utifrån en klar miljöstrategi under
regeringskonferensen. Syftet måste vara att EU:s miljöpolitik
skärps och får en framträdande plats. Sverige påverkas i
högsta grad av föroreningar från Europa och måste kräva en
högre ambition från EU:s medlemsländer. Å andra sidan
måste Sverige ta till sig den lagstiftning som, inom många
områden, är mycket tuffare än den svenska.
Det innebär exempelvis att Sverige ska gå före i arbetet med att införa
skatteväxling från skatt på arbete till miljöstyrande skatter och avgifter samt
gå längre när minidirektiv på miljöområdet antas.
Den senaste fördragsförändringen av Romfördraget genomfördes i
Maastricht 1992. De förändringar som gjordes där innebar att EU:s
miljöpolitik förstärktes. Bland annat sas att miljöbeslut ska utgå från en hög
skyddsnivå och bland EU:s grundläggande mål finns nu hänsyn till miljön
och hållbar tillväxt. Maastrichtfördraget slår även fast försiktighetsprincipen
och att miljöbeslut ska fattas med kvalificerad majoritet. Enhällighet krävs
fortfarande för miljöskatter, stadsplanering (mark- och vattenanvändning)
och energifrågor.
Nyligen har ministerrådet beslutat att dra in EU:s stöd till
miljöorganisationer i budgeten för nästa år. Svenska regeringen har ställt sig
bakom detta beslut, vilket är mycket anmärkningsvärt. De ideella
organisationerna gör ett ovärderligt arbete och måste få ökat stöd, inte ett
avskaffat. Den svenska gruppen i Europaparlamentet måste nu ta sitt ansvar
och förkasta rådets förslag på denna punkt.
Förstärk EU:s miljöambitioner
Under den pågående regeringskonferensen måste alltså den
svenska utgångspunkten vara att utveckla resultaten från
Maastricht och att förstärka EU:s miljöambitioner. Målet
måste vara att få till stånd en långsiktig investeringsstrategi
inom EU för att ersätta gamla miljöförorenande metoder, att
högsta tillämpade ambitionsnivå ska gälla i medlemsländerna
och att Sverige inte ska behöva sänka sina miljönormer.
Fördragstexterna måste därför förändras så att ett grönare
fördrag kan förverkligas.
Koppla ihop miljön och ekonomin
Förändringar som Sverige bör förbereda är möjligheten för
enskilda EU-länder att av miljöskäl, och inte av
protektionistiska skäl, införa hårdare miljöregler. En annan
förändring som Sverige bör förbereda är att miljöpolitiken
integreras med den ekonomiska politiken. Så länge som
miljökostnaderna inte är fullt ut integrerade i produktion,
transport och konsumtion kan både tillväxt och frihandel
utgöra hot mot vår gemensamma miljö. Tillsammans med
detta måste grundregeln vara största möjliga frihandel.
Inskränkningar i frihandel på nationell basis måste alltid
kunna motiveras av hälso- och miljöskäl.
Stärkt miljögaranti
En stärkt miljögaranti (art 100 a4) med omvänd bevisföring
bör införas. Detta innebär att det är upp till den som är minst
miljövänlig att bevisa att den så kallade miljögarantin inte
kan tillämpas. Idag ligger bevisbördan på det land som vill
förbjuda en viss vara med åberopande av miljögarantin.
Majoritetsbeslut
Miljöskatter måste lyftas upp på gemenskapsnivå och för
beslut om miljöskatter ska det räcka med kvalificerad
majoritet. Så länge beslut måste fattas med enhällighet inom
detta område omöjliggörs i praktiken Kristdemokraternas
mål om en gemensam koldioxidskatt och om skatteväxling.
Nytt energifördrag
Ett nytt energifördrag bör utarbetas. EU:s energipolitik ska
främja energieffektivisering och förnybara energislag, skydda
naturresurser samt målmedvetet minska dagens beroende av
icke förnybara energislag.
Jordbruk
När det gäller EU:s jordbrukspolitik (CAP), som tar upp
drygt hälften av EU:s budget, måste man konstatera att stora
ansträngningar har gjorts för att reformera detta
politikområde. 1992 års CAP-reform har inneburit viktiga
neddragningar av överproduktionen och därmed av lagren.
Detta har skett genom främst en kraftig sänkning av
interventionspriset för spannmål. Som kompensation har
man betalat ut arealbidrag på villkor att viss del av arealen
läggs i träda. Det är angeläget att Sverige disponerar EU:s
stöd och bidrag så att konkurrenssituationen är jämförbar
mellan svenska och andra EU-länders jordbrukare.
Ekologiskt hållbart jordbruk
Kommissionen har trots detta funnit att reformarbetet måste
fortsätta och fördjupas. Det är framför allt den förestående
utvidgningen av EU och det senaste GATT-avtalet som är
orsak till fortsatta reformer. Med nuvarande regler måste
antingen EU:s jordbruksbudget växa eller ersättningar
minska när nya medlemsländer (huvudsakligen länder med
stora jordbruk) kommer in i EU. Eftersom många länder inte
vill öka budgeten kommer det att bli reformer mot lägre
ersättningar. GATT-avtalen resulterade i mindre
protektionism och det innebär en rörelse nedåt med 36
procent fram till år 2000 för EU:s gränsskydd.
Kommissionens förslag till fortsatta reformer går mot en
sådan utveckling att jordbruket blir mer och mer en näring
bland många andra. Hur långt medlemsländerna är beredda
att gå återstår att dock att se. Kristdemokraterna vill att
Sverige påskyndar processen med att modernisera det
europeiska jordbruket. Målet måste vara att skapa ett
marknadsanpassat jordbruk som är ekologiskt hållbart.
Sverige skall vara starkt pådrivande för ökade djurskyddskrav. Sunda
stallmiljöer och en värdig behandling av djur i samband med transport och
slakt borde enligt Kristdemokraterna vara en självklarhet.
Bioetik
De nya teknologiska framstegen har i allt väsentligt gagnat
mänskligheten. I takt med utvecklingen ställs mänskligheten
dock inför ständigt nya etiska utmaningar som måste
hanteras på bästa möjliga sätt. En öppen och fri marknad
som den europeiska måste också regleras av en gemensam
lagstiftning. För Kristdemokraterna är det viktigt att denna
lagstiftning säkrar en sådan hög etisk nivå att den
bioteknologiska industrin och forskningen i alla lägen
respekterar ett absolut människovärde och mänsklig
värdighet. Patent på bioteknologiska uppfinningar har under
lång tid debatterats inom EU. På grund av olika etiska
förhållningssätt där ministerrådet och kommissionen svarar
för en liberal linje och Europaparlamentet för en mera
restriktiv linje har dock inget konkret direktiv kunnat antas.
Rör inte den genetiska arvsmassan
Kommissionen har under 1996 lagt fram ett reviderat
direktivförslag som bygger på det tidigare direktivet såsom
det utformades efter förlikningskommissionens ändringar. I
det nya direktivförslaget har man försökt att göra en tydligare
skillnad mellan patenterbara uppfinningar och upptäckter
som generellt inte kan patenteras. Även villkoren för patent
har skärpts och genterapi av mänskliga könsceller har
förbjudits. Trots detta anser Kristdemokraterna att
ändringarna inte är tillräckliga och att direktivförslaget måste
avvisas. Kristdemokraterna anser också att regeringen under
regeringskonferensen måste föra fram en restriktiv linje inom
områden som rör förändringar av den genetiska arvsmassan.
Andra pelaren: utrikes- och
säkerhetspolitik (GUSP)
Freden viktigaste målet
När Europas politiker lade grunden till det europeiska
samarbetet var freden det absolut viktigaste målet. Denna
målsättning är lika aktuell idag men för att den ska kunna
tillgodoses även i framtiden måste medlemsländerna verka
för att EU effektivt kan företa aktiva säkerhetspolitiska
åtgärder och bland annat fördjupa sin solidaritet med
Baltikum samt Öst- och Centraleuropa.
Påskynda EU:s utvidgning
Kristdemokraterna i Sverige och i de övriga
medlemsländerna arbetar för att EU påskyndar sin
utvidgning mot Baltikum samt Öst- och Centraleuropa.
Under tiden måste EU även fördjupa sitt samarbete med
dessa länder både politiskt och ekonomiskt så att de står väl
förberedda den dag då deras medlemskap är klart. Detta är av
mycket stort säkerhetspolitiskt intresse för Sverige och
övriga Europa. EU är redan idag världens största
biståndsgivare och handelspartner till länderna i Östeuropa.
Utan denna insats hade Europa idag varit mycket instabilt.
Möjliggör gemensamma militära
operationer
EU skulle kunna ha gjort mer för att förhindra kriget i
Bosnien men vi får inte glömma att EU:s gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitik är en ny företeelse och vid
krigets utbrott hade inte EU några formella strukturer för att
kunna agera. Detta vill Kristdemokraterna ändra på. EU
måste i högre utsträckning kunna ta ett aktivt ansvar för
Europas säkerhet genom att bland annat företa
välorganiserade fredsoperationer sanktionerade eller
organiserade av FN eller OSSE. Under hela konflikten i före
detta Jugoslavien var EU den mest aktiva parten när det
gäller humanitärt bistånd.
Kristdemokraterna vill också att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik
fördjupas genom att Europeiska unionen i ökad utsträckning gör
gemensamma utrikespolitiska markeringar för att främja internationell
säkerhet och stabilitet baserad på mänskliga rättigheter, marknadsekonomi
och avspänning.
Vår säkerhetspolitik får inte fastna i nuet för då är det ingen
säkerhetspolitik. Vi måste därför ödmjukt utifrån omvärldsutvecklingen vara
beredda att diskutera i vilka former och i vilken omfattning vi ska delta i det
europeiska säkerhetssamarbetet. Även om det inte är aktuellt att ompröva
den svenska alliansfriheten är det således väsentligt att bevara
handlingsfriheten och fullt ut deltaga i det framväxande europeiska
samarbetet utan låsningar. Kristdemokraterna menar att vi inte kan låsa fast
svensk säkerhetspolitik vid en linje i den svårförutsägbara och helt nya
säkerhetspolitiska situation som nu råder.
Försvarssamarbete på mellanstatlig
nivå
Kristdemokraterna anser att ett eventuellt europeiskt
försvarssamarbete ska ske på mellanstatlig nivå. VEU-
fördraget ska i sin nuvarande utformning inte integreras i
EU:s fördrag och inget EU-medlemsland ska tvingas att åta
sig förpliktelser om ömsesidigt försvarsbistånd. För att ge
möjlighet för samtliga medlemsländer i EU att vara
medlemmar i VEU har Kristdemokraterna föreslagit att
Sverige bör ta initiativ till att utveckla en gren av VEU till
fredsfrämjande operationer, katastrofhjälp och krishantering.
EU:s och Europas misslyckande under Bosnienkriget är ett
tillräckligt bevis på att Europa behöver en effektiv
säkerhetsorganisation. Kristdemokraterna anser att Sveriges
och Finlands initiativ i denna riktning härvid är mycket
värdefulla. Detta skulle bidra till en fortsatt framgångsrik
integration och utveckla EU:s krishanteringsförmåga.
Sverige ska aktivt förhindra att EU disponerar gemensamma
kärnvapen. För att verkställa beslut om gemensamma
åtgärder ska EU ha möjlighet att använda sig av VEU:s
resurser.
Kvalificerad majoritet i utrikes- och
säkerhetspolitiska beslut
EU:s gemensamma utrikespolitik och säkerhetspolitik bör i
framtiden utformas med hjälp av kvalificerad majoritet utom
i de fall då enskilda medlemsländer inbjuds att medverka i
militära operationer eller då medlemsländers vitala
säkerhetspolitiska intressen påverkas. Varje enskilt
medlemsland ska ensamt besluta om deltagande med egna
militära enheter men ska ej kunna hindra övriga
medlemsländer att gå vidare i frågor om till exempel
försvarspolitik eller deltagande i gemensamma
fredsoperationer. De länder som inte deltar i gemensamma
militära åtgärder ska inte behöva delta i finansieringen av
dessa. Med bibehållen militär alliansfrihet vill
Kristdemokraterna att Sverige aktivt deltar i EU:s
säkerhetspolitik.
När det gäller begreppet nationell vetorätt finns det idag inget sådant. I
FN:s säkerhetsråd finns en institutionaliserad vetorätt för den eller de
permanenta medlemmar som önskar stoppa beslut som i regel fattas med
kvalificerad majoritet. I EU är det annorlunda, besluten om GUSP
(gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) fattas, förutom procedurfrågor,
med enhällighet av EU:s utrikesministrar. Eftersom en enda minister från
vilket som helst av medlemsländerna kan stoppa ett förslag har detta av
somliga beskrivits som om de hade vetorätt. Möjligheten att stoppa ett
förslag kommer alltså inte från någon formell vetorätt utan från
konsekvenserna av enhällighet.
Det förslag som EU-96-kommittén, med Kristdemokraternas stöd,
presenterar liknar mera beslutsfattandet i FN:s säkerhetsråd, det vill säga
beslut fattas med kvalificerad majoritet men med vetorätt för medlemmarna.
Skillnaden jämfört med FN är att vetorätten ska gälla för samtliga
medlemmar men att den bara får gälla vitala säkerhetspolitiska intressen.
Ändra vapenexportreglerna
Kristdemokraterna vill att vapenexport begränsas till stabila
demokratiska stater. Av denna anledning önskar
Kristdemokraterna att Sverige under regeringskonferensen
tar initiativ till att vapenförsäljningen från EU-länderna ges
en annan inriktning än den nuvarande. Ett organiserat
samarbete och specialisering på krigsmaterielområdet inom
hela EU skulle på sikt kunna leda till att försäljningen
begränsas till att främst gälla unionens medlemsländer och i
andra hand övriga stabila demokratiska stater.
Sverige har svikit u-länderna
EU:s biståndspolitik står inte i konflikt med den svenska
utan utgör ett värdefullt komplement. Som fullvärdig
medlem finns det också flera möjligheter att påverka EU:s
biståndsarbete. Vår trovärdighet har dock kraftigt naggats i
kanten sedan vi under tiden från våra förhandlingar med EU
fram till dagsläget har sänkt biståndsanslaget som låg nära 1
procent av BNI till ett belopp som motsvarar 0,7 procent.
Sverige har därmed försuttit en unik chans att tillsammans
med bland annat Nederländerna påverka de andra EU-
medlemsländerna till en höjning av deras biståndsanslag.
Vem lyssnar på uppmaningar till förnyade insatser till
förmån för tredje världen när uppmanaren själv drastiskt
sänker ambitionerna?
Kristdemokraterna har i sin motion med anledningen av regeringens
kompletteringsproposition redogjort för en plan, med tillhörande
finansiering, för att höja biståndets andel av BNI upp till 1 procent senast år
2001. Först när vi påbörjar denna plan kan Sverige aktivt påverka EU-
medlemsländerna att höja deras biståndsanslag.
Tredje pelaren: juridik och
inrikespolitik
EU:s kompetens
Kristdemokraterna anser att bland annat asyl-, viserings-,
invandringspolitik och gränskontroller är viktiga
gränsöverskridande politikområden. Stora delar av EU:s
juridiska och inrikespolitiska samarbete borde därför
genomgå en harmonisering och en integrering in i
gemenskapspelaren.
Vidare borde besluten i större omfattning fattas med kvalificerad majoritet.
Detta innebär bland annat att dessa områden placeras under parlamentets
politiska kontroll och domstolens juridiska kontroll. Detta får inte hindra
medlemsländernas legitima rätt att värna territoriell suveränitet och integritet
eller medborgarnas säkerhet.
Utveckla Europol till en effektiv enhet
I denna anda ska Europol utvecklas till en effektiv enhet för
europeisk bekämpning av internationell kriminalitet. Europol
ska inom dessa områden åtnjuta väldefinierade operationella
befogenheter, tillslag i medlemsländerna ska till exempel
göras under ledning av nationella polisstyrkor. Riktlinjerna
för Europols kriminalregister bör utformas med respekt för
den enskildes integritet.
Kristdemokraterna anser att det behövs en europeisk ramlagstiftning för
brott mot europeisk lag som möjliggör tydliga och enhetliga straff för lika
brott i samtliga medlemsländer. Åtgärder för att stävja fusk som försämrar
unionens finanser ska prioriteras. EU ska ha makt att utdöma straff till de
medlemsländer som illegalt använder sig av EU:s gemensamma ekonomiska
medel. EU ska även ha makt att verkställa de utdömda straffen/sanktionerna.
Den fria rörligheten inom EU
Principen om den fria rörligheten för personer finns
inskriven i Romfördraget. Den utgör en av de så kallade fyra
friheterna och är en del av regelverket om den inre
marknaden. Fri rörlighet och öppenhet är bra för människor
och knyter människor och länder närmare varandra.
Kulturellt utbyte lägger grunden för förtroendefulla
relationer. Att bryta ned hinder för öppenhet och frihet är ett
angeläget arbete.
I samband med förhandlingarna om medlemskap i Europeiska unionen
förklarade Kristdemokraterna och de andra regeringspartierna att vi önskar
medverka till att förverkliga den fria rörligheten för personer. Samtidigt
gjorde vi, liksom även Norge och Finland, två förbehåll. För det första skulle
personkontrollerna vid de inre gränserna avvecklas först när verkningsfulla
kompensatoriska åtgärder var på plats. Kristdemokraterna var mycket
angelägna att hitta alternativa metoder för att hejda kriminell verksamhet vid
gränsen. Det andra villkoret var att den nordiska passfriheten skulle bevaras
vilket i praktiken skulle leda till att nordiska icke-EU-medlemsländer skulle
bli associerade medlemmar i det så kallade Schengensamarbetet.
Under våren 1996 och efter förhandlingar med Schengenländerna
formaliserades villkoren för ett svenskt medlemskap i Schengen i enlighet
med de önskemål som Sverige presenterade under
medlemskapsförhandlingarna. I samband med den debatten i riksdagen förde
Kristdemokraterna fram allvarlig kritik på två viktiga punkter. De
kompensatoriska åtgärderna inom EU (bland annat Europol och ett
europeiskt informationssystem om kriminella) var inte färdigutvecklade.
Dessutom hade den socialdemokratiska regeringen tillsammans med
Miljöpartiet drivit igenom en minskning av 750 heltidstjänster inom tullen.
Konsumentpolitik
Den fria rörligheten av varor behöver kompletteras med ett
allt starkare konsumentskydd och en höjd kvalitetsstandard
på de varor som till en följd av den fria rörligheten kommer
att säljas över hela Europa. Med hänvisning till nationella
krav på skydd för hälsa, miljö och säkerhet bör enskilda
länder kunna tillämpa strängare produktkrav. Sveriges
medlemskap i EU innebär att vi nu fullt ut kan medverka i
och påverka utvecklingen av konsumentpolitiken i Europa.
Dessutom kan vi vara med och utforma de gemenskapsregler
som är av betydelse från konsumentskyddssynpunkt. Som
medlem i EU bör Sverige arbeta för att Romfördragets
viljeinriktning att uppnå en hög konsumentskyddsnivå också
förverkligas.
Två huvudgrupper av konsumentskydd kan urskiljas, dels de som gäller
produktsäkerhet och produktutformning, dels sådana som gäller
konsumenternas ekonomiska och rättsliga intressen. Vad gäller den andra
typen av konsumentskydd kan enskilda länder gå betydligt längre i skydd av
sina medborgare, än vad EU rekommenderar. I juli 1993 antog
kommissionen ett andra konsumentprogram för en treårsperiod. I detta
påtalas att konsumentinformationen fortfarande är otillräcklig. Man påpekar
betydelsen av information för att konsumenterna skall kunna ta vara på
möjligheterna att påverka genom sitt produktval och ta vara på fördelarna
med den inre marknaden. Viktigt för Sverige att verka för i EU är att
konsumenterna ska kunna ställa krav på uttömmande märkning som anger
innehåll, produktionssätt, ursprungsland med mera. Speciellt gäller det
livsmedel, läkemedel och hushållskemikalier.
Kampen mot narkotika har högsta
prioritet
Kristdemokraterna i Sverige har visat prov på ett stort
engagemang i kampen mot alla tendenser till liberaliseringar
av narkotikapolitiken. Mellan en uppgiven
liberaliseringspolitik och en offensiv bekämpningsfilosofi
finns det inte något utrymme för kompromisser. Sådana
kompromisser orsakar bara förlust av mödosamt erhållna
landvinningar i kampen mot narkotika.
Kristdemokraterna har pekat på att efterfrågan på narkotika varierar
kraftigt beroende på en mängd variabler där en av de viktigaste är den
grundläggande attityden i samhället. Ett offensivt och kollektivt nej till
narkotika från skolor, familjer, läkare och politiker leder till ett färre antal
narkomaner. Däremot leder lättillgänglighet till narkotika till ett snabbt
stigande antal missbrukare.
Den svenska alkoholpolitiken och EU
Under Sveriges medlemskapsförhandlingar med EU var
Kristdemokraterna som ett av regeringspartierna pådrivande
för att erhålla ett förhandlingsresultat som möjliggjorde en
fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Resultatet blev att
Systembolaget fick vara kvar som enda tillåten
detaljhandelsförsäljare och att de nya resebestämmelserna
innebar en begränsad ökning av den ranson alkoholhaltiga
drycker som resenärer fick ta in i Sverige. Med det färdiga
resultatet ansåg Kristdemokraterna att det fanns rimliga
möjligheter att även i fortsättningen bedriva en meningsfull
restriktiv alkoholpolitik.
Läget förmörkas dock idag av att regeringen, bland annat på grund av
omfattande neddragningar av tullpersonalen, har tappat kontrollen över
gränserna. Det har bland annat medfört en omfattande smuggling av illegal
alkohol. Enligt Kristdemokraterna visar inte heller regeringen tillräckligt med
vilja och engagemang för att kunna behålla de svenska särbestämmelserna
för införsel av alkoholhaltiga drycker.
EU-kommissionen har nyligen bekräftat att beslutet att avskaffa taxfree-
försäljningen inom flyget och på färjor 1999 ligger fast. Medlemsländernas
regeringar uppmanas att omedelbart börja förberedelserna för att upphöra
med den tullfria försäljningen. Kristdemokraterna uppmanar den svenska
regeringen att fullfölja sin del av avtalet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU:s pelarstruktur på sikt skall ersättas med en enhetlig
organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU måste skaffa sig de strukturer och beslutsmekanismer som
kan generera framtidens utrikespolitiska stabilitet och ekonomiska välstånd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att Sverige aktivt medverkar till att samarbetet inom EU
förstärks,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU måste få klara kompetensområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU-fördragen skall inledas med ett eget kapitel om mänskliga
och sociala rättigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU skall finansieras via medlemsavgifter och inte genom
Europaskatter,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett familjernas och medborgarnas Europa,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige aktivt skall bidra till att vidareutveckla EU:s
jämställdhetspolitik,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att EU präglas av mera öppenhet och insyn,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Europaparlamentets roll måste bli mer jämbördig med rådets,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU:s beslutsprocedurer måste reduceras och förenklas,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall motarbeta en övre gräns för antalet ledamöter i
Europaparlamentet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de svenska EU-valen skall företas på grundval av strikt
proportionalitet och utan spärr,2
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att domstolens starka position måste bibehållas,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de mindre ländernas relativt starka ställning i rådet skall
bibehållas,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ordförandeskapet i rådet skall vara ett helt år,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fler beslut skall fattas med kvalificerad majoritet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ordföranden i kommissionen skall utses av Europeiska rådet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hela kommissionen skall godkännas av Europaparlamentet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje medlemsland skall vara representerat i kommissionen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Regionkommitténs sekretariat och budget ej skall vara delade
med Ekonomiska och sociala kommittén utan vara fristående,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Europaparlamentet skall erhålla Regionkommitténs
betänkanden och ges möjlighet att på eget initiativ rådfråga
Regionkommittén,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör avstå från ett deltagande i EMU:s tredje fas 1999,1
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det är riksdagen som skall avgöra om Sverige skall delta i
EMU,1
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att punktskatter på alkohol och tobak skall höjas minst i takt med
inflationen,3
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall hävda ett fortsatt undantag för reglerna för
införsel av alkoholdrycker från EU-länder,3
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetslösheten i Sverige skall bekämpas med ett program som
vilar på samtliga fem Essenpunkter, dvs. utbildning, sysselsättningsintensiv
tillväxt, sänkta indirekta lönekostnader, arbetsmarknadspolitisk effektivitet
och satsningar på utsatta grupper,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att
underlätta för små och medelstora företag,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att
satsa på tjänster till hushållen,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige tillsammans med övriga medlemsländer skall
genomföra en omfattande skatteväxling från arbete till miljöbelastande
verksamhet,3
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall ge hög prioritet åt miljöfrågorna under
regeringskonferensen,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den svenska gruppen i Europaparlamentet aktivt skall verka
för att rådets förslag att dra in EU:s stöd till miljöorganisationer förkastas,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU:s miljöprofil skall förstärkas utan att hinder reses för de
medlemsländer som önskar tillämpa hårdare miljöregler,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beslut om miljöskatter skall fattas med kvalificerad majoritet,3
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU måste få ett miljövänligare energifördrag,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att Sverige skall påskynda processen med att marknads-
och miljöanpassa det europeiska jordbruket,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att djurskyddskraven inom EU kraftigt måste förbättras,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall säga nej till kommissionens direktivförslag om
patent på bioteknologiska uppfinningar,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige under den rådande regeringskonferensen skall värna
om ett strikt och etiskt förhållningssätt i frågor om den genetiska arvsmassan,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU aktivt skall bidra till Öst- och Centraleuropas politiska och
ekonomiska utveckling,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU skall underlätta och påskynda utvidgningen mot Öst- och
Centraleuropa,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU måste ta ett mer aktivt ansvar för Europas säkerhet genom
fredsbevarande och fredsskapande åtgärder,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samordningen av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik måste öka,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att VEU-fördraget inte skall integreras i EU:s fördrag,
46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inget EU-medlemsland skall tvingas att åta sig förpliktelser
om ömsesidigt försvarsbistånd,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige aktivt skall förhindra att EU disponerar gemensamma
kärnvapen,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fler beslut skall fattas med kvalificerad majoritet inom EU:s
utrikespolitik och säkerhetspolitik,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU-ländernas vapenexportregler måste ändras,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige omgående skall ta de första stegen mot en
biståndsbudget motsvarande 1 % av BNI,
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU:s juridiska och inrikespolitiska samarbete skall
effektiviseras, utvecklas och föras in i gemenskapspelaren,
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att fler beslut inom EU:s juridiska och inrikespolitiska
samarbete fattas med kvalificerad majoritet,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Europol måste förstärkas och utvecklas som ett viktigt
komplement till de nationella polisstyrkorna,4
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en europeisk ramlagstiftning för brott mot europeisk lag med
enhetliga straff skall tas fram,4
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kampen mot bidragsfusket i EU måste få hög prioritet och
nödvändiga resurser,4
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett framtida svenskt medlemskap i Schengensamarbetet måste
förberedas med stor noggrannhet,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetet med att ta fram kompensatoriska åtgärder till de
negativa sidorna av den fria rörligheten skall förstärkas,
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Socialdemokraternas nedmontering av den svenska
gränskontrollen måste upphöra och kapaciteten återupprättas,
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s konsumentpolitik,
60. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla liberaliseringstendenser i narkotikafrågan på såväl
nationell som europeisk nivå bestämt skall avvisas,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medlemsländerna skall behålla kontrollen över den nationella
bekämpningen av narkotika.4