Inledning
Kristdemokraterna är ett av de svenska politiska partierna som har förordat ett svenskt medlemskap i EU. För Kristdemokraterna är Europasamarbetet framför allt ett konkret uttryck för gränsöverskridande broderskap och insikten om vårt ömsesidiga beroende av fred och samverkan.
Sverige har i skrivande stund varit medlem i drygt ett och ett halvt år. Vårt deltagande i EU är alltså så färskt att vi knappt har lämnat vår inkörningsperiod. Det är ännu allt för tidigt att utvärdera effekterna av EU- medlemskapet för Sveriges del. Tillsammans med de andra medlemsländerna måste vi dels delta i EU:s dagliga politiska arbete, dels utveckla och förbättra formerna för samarbetet.
De tre pelarna
EU bygger på ett samarbete uppdelat på tre så kallade pelare. Den första pelaren, EG-pelaren, omfattar det traditionella gemenskapsarbetet samt EMU och några nya samarbetsområden. Den andra pelaren omfattar frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den tredje pelaren rymmer alla ärenden som berör EU:s inrikespolitiska och juridiska samarbete (bland annat asylpolitik och bekämpning av internationell brottslighet). EG-pelaren tillsammans med andra och tredje pelaren utgör Europeiska unionen. Pelarna har gemensamma institutioner (kommissionen, rådet, domstolen, parlamentet med flera) men olika former och regler för beslutsfattande. På sikt är det lämpligt att denna pelarstruktur försvinner till förmån för en enhetlig organisation.
Av pedagogiska skäl följer denna motion dock den rådande beslutsstrukturen. Motionen börjar med ett kapitel om frågor som är gemensamma för de tre pelarna, och sedan följer i ordning tre kapitel med frågor som behandlar den första, andra och tredje pelaren.
Generella frågor
Ett aktivt svenskt EU-medlemskap
Under de senaste decennierna har Europa genomgått en mycket dynamisk utveckling vilket ställt och ställer stora krav på anpassningsförmåga hos Europas stater och Europeiska unionen. Liberaliseringen och internationaliseringen av de nationella marknaderna har bidragit till ökad tillväxt och välstånd. Denna nya situation har dock medfört ett behov av gränsöverskridande samarbete om miljö-, finans- och penningpolitik, näringspolitik samt gemensam bekämpning av ekonomisk brottslighet. Efter kommunismens sammanbrott har behovet av internationell stabilitet satt stor press på Europas säkerhetspolitiska institutioner - EU, NATO och OSSE - att ta ett allt större internationellt ansvar.
Mycket talar för att den samhällsekonomiska och utrikespolitiska utvecklingstakten fortsätter med oförminskad styrka. Redan nu vet vi att morgondagens europeiska dagordning kommer att styras av ett antal utvecklingstrender. Ett tiotal länder från Baltikum samt Öst- och Centraleuropa hyser stora förhoppningar om medlemskap i Europeiska unionen, ett instabilt Ryssland behöver hjälp och det södra Medelhavsområdet domineras av en explosiv kombination av demografiska problem och osäker välståndsutveckling. Mot den bakgrunden försöker EU:s medlemsländer säkerställa en modell innehållande socialt ansvarstagande, marknadsekonomisk effektivitet och sunda statsfinanser.
Effektivare och mer verkningsfulla beslutsformer
Mot denna bakgrund anser Kristdemokraterna att EU:s regeringskonferens måste lösa ett antal fundamentala problem. EU måste inom kort erhålla de strukturer och beslutsmekanismer som kan generera framtidens utrikespolitiska stabilitet och ekonomiskt välstånd. Kommunerna, regionerna och staterna måste ständigt förbättra beslutsmekanismerna så att de politiska lösningarna blir effektivare och mera verkningsfulla. Samma krav ställs på det europeiska samarbetet.
Kristdemokraterna anser att Sveriges roll, under och efter regeringskonferensen IGC (Intergovernmental Conference) -96, måste vara att aktivt verka för att Europeiska unionen förbättrar sin förmåga att agera och ta ansvar för en demokratisk och fredlig utveckling både inom och utanför unionens gränser.
EU:s kompetensområden
Kristdemokraterna vill att EU ska få klara kompetensområden inom vilka unionen ska agera med sedvanlig respekt för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatliga principer och marknadsekonomi. EU bör också erhålla egen juridisk internationell identitet. Denna juridiska identitet ska endast gälla inom de områden där EU har kompetens att agera. EU:s kompetensområden bör tydligt definieras och klart framgå av fördragen. Subsidiaritetsprincipen måste också preciseras så att EU bara vidtar åtgärder när målen man vill uppfylla inte uppnås bättre på medlemsländernas lokala, regionala eller nationella nivåer.
Grundläggande mänskliga fri- och rättigheter
Vidare ska EU-fördragen inledas med en komplett förteckning över grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Europarådets konvention om mänskliga rättigheter borde därför infogas i fördragstexterna. Även Europarådets sociala stadga och den sociala stadga som ratificerades 1989 av elva medlemsstater bör föras in i EU:s fördrag. Fördragen som reglerar EG, Euratom samt Kol- och stålunionen bör slås samman i ett enda fördrag, detta för att skapa en enhetlig och förenklad lagstiftning.
EU:s finansiering
Från start har EU:s verksamhet finansierats genom avgifter som erhålls från medlemsländerna. Medlemsavgiften utgår från varje medlemslands betalningsförmåga och representerar ett solidariskt åtagande. Denna modell främjar medlemsländernas deltagande och känsla av samhörighet. EU ska därför inte ha egen beskattningsrätt.
Den sociala dimensionen - familjen
De flesta människorna i Europa delar uppfattningen att familjen och andra små naturliga gemenskaper är fundamentet för samhället. För att familjen skall bli den stabila grund som samhället behöver vill Kristdemokraterna i EU, EPP (European Peoples´ Party of Christian Democrats), stärka människans och familjens villkor. Det framgår med stor tydlighet i EPP:s principprogram: "Familjepolitik är i centrum av vår sociala och samhälleliga politik i ett fritt och demokratiskt Europa. Staten måste uppmuntra familjen, men får aldrig ersätta den." De svenska Kristdemokraterna och EPP är därför eniga om att utvecklingen av den sociala dimensionen är en viktig del av den europeiska integrationen.
Kristdemokraterna är fast förvissade om att ekonomiska framåtskridanden måste gå hand i hand med utvecklingen av en mänsklig och social infrastruktur. Det gäller att inte bara verka för bättre villkor på arbetsplatsen och regional utveckling. Det återstår mycket att göra i gemenskapshänseende. Att integrera Europas ungdomar i samhället genom utbildning, praktik och jobb är en angelägen uppgift. Ett verkligt gissel som kräver gemensamma åtgärder är långtidsarbetslöshet.
Kristdemokraterna vill därför medverka till att skapa en sådan social dimension som ger människan och familjen frihet att välja så att socialt ansvar och personlig utveckling kan förenas. Samhällets uppgift är att stödja familjen på det mest neutrala sättet så att man och kvinna kan utvecklas enligt egna önskemål. Omsorg om barn, äldre och sjuka måste därför ges hög prioritet. Stor uppmärksamhet måste ägnas åt hur omsorgen utformas så att den stämmer överens med människans och familjens verkliga behov. Utvecklingen av den sociala dimensionen får därför inte ta en sådan utveckling att valfrihet och subsidiaritet ställs åt sidan. Till skillnad från dem som vill utveckla ett nyliberalt, marknadernas Europa eller ett socialistiskt och kollektivistiskt Europa vill Kristdemokraterna se ett familjernas och medborgarnas Europa. Medborgarnas Europa är en vision som måste konkretiseras genom åtgärder som främjar EU-invånarnas känsla för att vara medborgare i både det egna landet och EU. Till exempel borde den avgörande faktorn för en EU-medborgares valdeltagande i och valbarhet till kommunala och europeiska val vara bostadsort och inte nationstillhörighet.
Rasism och främlingsfientlighet leder till brott mot de mänskliga rättigheterna och är ett hinder för EU-ländernas medborgare att leva och utvecklas i ett fritt och demokratiskt Europa. Gemensamma ansträngningar krävs för att motverka dessa negativa tendenser i samhället. EU- kommissionen och de europeiska Kristdemokraterna har givit denna fråga hög prioritet, men än återstår mycket att göra.
Jämställdhet
EU har som institution sedan en lång tid bedrivit ett aktivt jämställdhetsarbete genom upplysningsverksamhet och programstöd. Den formella grunden kan man finna i Romfördraget där bland annat principen om lika lön för lika arbete står inskriven.
Med tiden har därför lagar och åtgärdsprogram tillkommit för att främja likabehandling på arbetsmarknaden och för att stärka kvinnans ställning. Kommissionen är nu inne på sitt tredje handlingsprogram för jämställdhetsfrågor. Förutom arbetet med att befästa det som redan har åstadkommits så poängterar kommissionen att det inte räcker med åtgärder endast på arbetsmarknadsområdet. Kommissionen har därför även gått in för att stärka bilden av kvinnan genom media och att stödja kvinnors representation i politiska och beslutande organ.
Sverige med vår erfarenhet av jämställdhetsarbete kan emellertid bidra med ytterligare kunskap som förstärker kommissionens arbete med att vidareutveckla EU:s jämställdhetspolitik. Kristdemokraterna är angelägna om att så verkligen sker. Bland annat borde det vara en prioriterad uppgift att uppnå en högre andel kvinnor inom EU:s institutioner.
Nya beslutsstrukturer
Meddelarfrihet och offentlighetsprincip
För att EU ska kunna vidareutvecklas med ett brett folkligt stöd bakom sig krävs reformer för att höja allmänhetens medvetande om vikten av europeiskt samarbete. Regeringskonferensen har den viktiga men svåra uppgiften att förändra EU:s beslutsprocess på ett sådant sätt att medborgarna får en bättre inblick i samarbetet och därigenom känner sig mer delaktiga. Rådets möten måste därför vara öppna när rådet antar lagstiftningsförslag. Detta är ett nödvändigt men icke tillräckligt steg i processen att öka den demokratiska insynen i EU. Meddelarfrihet och offentlighetsprincip måste införas. Officiella EU-dokument ska i princip vara offentliga och lättillgängliga.
Stärk Europaparlamentet
EU:s demokratiska legitimitet vilar på att Europaparlamentet tillförsäkras större möjligheter att delta i den gemensamma lagstiftningsprocessen samt på medborgarnas engagemang i europeisk politik. I den lagstiftande processen måste därför Europaparlamentets roll stärkas för att göra denna institution mera jämställd med rådet. De nuvarande olika lagstiftande procedurerna måste reduceras och förenklas. Även i mellanstatliga frågor bör parlamentet närmare delta. Ändringar i fördragstexten ska dock inte kräva parlamentets godkännande.
Sverige bör också motarbeta en begränsning av antalet ledamöter i parlamentet. Europaparlamentet måste även i framtiden ha en sådan utformning att även de mindre ländernas politiska "landskap" har fullgod representation.
De svenska EU-valen skall företas på grundval av strikt proportionalitet och utan spärr.
Stark domstol
Domstolens starka position måste bibehållas. Tack vare den präglas EU av fasta rättsliga principer. Domarna i europeiska domstolen bör utses av medlemsländernas regeringar efter det att Europaparlamentet har uttryckt sin åsikt om utnämningsförslagen.
Garantera små länders inflytande
De mindre ländernas ställning i rådet och förmåga att utöva ett betydelsefullt inflytande måste värnas. Ett välfungerande EU förutsätter att även de mindre länderna finner det värt att bidra med kreativa lösningar på gemensamma problem och att dessa länders medborgare upplever delaktighet i europeisk politik. Det är därför en angelägen uppgift för Sverige att föra fram krav på att nuvarande proportion när det gäller viktningen av röster i rådet bevaras.
Förläng ordförandeperioden
Det sex månader långa ordförandeskapet i rådet och Europeiska rådet måste reformeras till förmån för ökad kontinuitet och effektivitet. Kristdemokraterna finner av denna anledning att det är nödvändigt att förlänga ordförandeskapets period till ett år. Den ursprungliga strukturen ska dock behållas, det vill säga att ett medlemsland enligt ett roterande schema tillträder rådets ordförandeskap i egenskap av vice ordförande, går vidare efter ett år som ordförande under ett år och slutar som vice ordförande under ytterligare ett år. Principen att alla länder i lika omfattning och lika ofta innehar posten som ordförande, tillträdande vice ordförande respektive avgående vice ordförande är av centralt värde för de mindre länderna.
Fler majoritetsbeslut
För att unionen även ska fungera med ett utökat medlemsantal måste majoritetsbeslut användas i större utsträckning. Fördragsändringar, utvidgningar med nya medlemmar, ökning av de egna ekonomiska åtagandena samt frågor som påverkar medlemsländernas vitala säkerhetspolitiska intressen ska även i fortsättningen fattas med enhällighet.
Låt Europeiska rådet utse kommissionsordförande
Kristdemokraterna anser att kommissionens ordförande bör utses av Europeiska rådet efter samråd med Europaparlamentet. Formellt antas kommissionens ordförande efter en förtroendeomröstning i Europaparlamentet. Kommissionens övriga ledamöter utses sedan av medlemsländerna, varje medlemsland ska kunna utse åtminstone en kommissionsledamot. Kommissionens medlemmar bör också genomgå individuella hearingar i Europaparlamentet.
Stärk Regionkommittén
EU:s regionala och lokala organ är ett uttryck för Europas kulturella, ekonomiska och politiska mångfald. Den av Maastrichtfördraget skapade Regionkommittén bör därför ges ökat inflytande i frågor som rör dess intresseområden. Dess sekretariat och budget bör inte vara delade med Ekonomiska och sociala kommittén utan vara fristående. Regionkommitténs betänkanden ska delges Europaparlamentet, som också bör få möjlighet att rådfråga Regionkommittén på eget initiativ. Hittills har detta bara gällt kommissionen och rådet.
Regionala och lokala organ kan p.g.a. deras närhet till medborgarna bidra till en bättre fungerande subsidiaritet och ge bättre demokratisk legitimitet till EU. Deras existens och agerande är därför av stor betydelse för EU:s fortsatta utveckling.
Nationell remissomgång
Man bör även finna en modell som innebär att medlemsländernas nationella parlament systematiskt och omgående rådfrågas av sina regeringar inför lagstiftningsbeslut i rådet. Kommissionen bör sända sina viktigare lagstiftningsförslag på remiss till de nationella parlamenten för yttrande.
Frågan om utträdesparagraf
När det gäller frågan om utträdesparagraf anser Kristdemokraterna att den har fått en tillfredsställande lösning. Under hösten 1995 och våren 1996 har olika seminarier och offentliga utfrågningar arrangerats i riksdagen för att belysa olika aspekter på EU. Bland annat har det framkommit att det redan idag finns legala möjligheter inom ramen för det nuvarande samarbetet för ett medlemsland att utträda ur EU. Enligt SOU 1996:16 ger oss folkrättens regelverk och artikel N i EU-fördraget den möjligheten. Riksdagens konstitutionsutskott och utrikesutskott har därför ansett att någon ytterligare reglering av utträdesfrågan inte behövs.
Europaparlamentets konstitutionella utskott arbetade under våren 1995 fram ett betänkande som redogjorde för Europaparlamentets ståndpunkter inför regeringskonferensen IGC96. I betänkandet slogs fast att medlemsstaterna har rätt att utträda ur Europeiska unionen.
EG-pelaren
Ekonomisk utveckling
EU:s inre marknad bygger på såväl politiska mål om stabilitet och fred som ekonomiska mål såsom konkurrenskraft, prisstabilitet, industriell utveckling och handel. Den inre marknaden är idag till stora delar färdigskapad och har redan för svensk ekonomi betytt mycket i form av ökade utlandsinvesteringar och fler affärsmöjligheter för svenska företag.
För att den inre marknaden ska fungera långsiktigt krävs dock ett nära och solidariskt samarbete inom områden som industri-, finans-, penning- och växelkurspolitik men också inom miljö- och socialpolitik.
EMU och den svenska ekonomin
Kristdemokraternas utgångspunkt har varit att bedömningen av ett eventuellt svenskt medlemskap i EMU ska utgå från sakpolitiska analyser. När man tar ställning till ett svenskt deltagande i EMU går det inte - som bland annat SNS- ekonomerna påpekat - att enbart betrakta EMU-projektet. Man måste också studera tillståndet i svensk ekonomi. Sverige har under mer än 25 år tappat i ekonomisk utvecklingskraft. 1970 låg Sverige på tredje plats bland OECD-länderna när det gäller BNP per invånare. Idag har vi halkat ner till sjuttonde plats. Bakgrunden är bland annat en dåligt fungerande lönebildning, en omodern arbetsrätt, dålig flexibilitet och funktion på arbetsmarknaden, ett alltför bistert företagarklimat och tillväxthämmande skatter på arbete, företagande och sparande.
Därför räcker det inte enligt Kristdemokraternas uppfattning att Sverige uppfyller konvergenskriterierna. Låsta till EMU kommer alla dessa rigida strukturer att kunna göra stor skada som kan förvärra landets ekonomiska läge. Sveriges ekonomi är i sådant skick att ett svenskt medlemskap i den monetära unionen, EMU, riskerar att leda till en ytterligare ökning av arbetslösheten. Sverige har under lång tid klarat både yttre och inre störningar i ekonomin genom växelkursanpassningar i form av devalveringar. Sedan hösten 1992 har vi en flytande krona. När denna stötdämpare försvinner måste hela den svenska ekonomin vara mycket mer flexibel än för närvarande.
Sverige och EMU
Den socialdemokratiska regeringen har inte förmått att genomföra de strukturella reformer som skulle kunna förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och klimatet för företagande och tillväxt. Regeringen har sedan sitt tillträde ensidigt satsat på sanering av statens finanser medan tillväxtfrämjande åtgärder och strukturella reformer avvisats. Idag är det därför inte längre realistiskt att under denna mandatperiod skapa förutsättningar som gör det möjligt för Sverige att utan långtgående skadeverkningar ansluta sig till EMU.
Kristdemokraterna befarar att det finns en risk för att arbetslösheten blir regulatorn vid inre och yttre störningar. De sociala följderna av ökad arbetslöshet kan inte överskattas. En ökning av de redan höga arbetslöshetstalen skulle innebära alltför stora revor i de redan ansträngda sociala nätverken och de mänskliga gemenskaper som samhället vilar på. Det blir sämre möjligheter att föra en nationell ekonomisk politik när den nationella ekonomiska suveräniteten minskar till förmån för mer överstatlighet på penningpolitikens och på finanspolitikens område.
Sverige gjorde under medlemskapsförhandlingarna med EU en ensidig deklaration om att Sverige förbehåller sig rätten att självt besluta om ett eventuellt deltagande i EMU. Som självständig stat kan inte Sverige bli tvingat in i EMU:s tredje fas.
Riksdagen har beslutat att Sverige ska sträva efter att nå upp till de inträdeskrav EU satt upp för inträde i EMU:s tredje fas, de så kallade konvergenskriterierna. Riksdagen ska sedan besluta om Sverige ska delta i EMU:s tredje fas. Kristdemokraterna stöder denna beslutsordning. Vid folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU var också den allmänna uppfattningen att frågan om ett svenskt deltagande i EMU skulle behandlas i riksdagen.
Harmoniserad kapitalbeskattning
Med en fri gränshandel och fri rörlighet av varor, tjänster, personer och kapital är det inte möjligt att hålla en väsentligt högre eller annorlunda skattestruktur än i grannländerna.
Mervärdesskatten
Inom EU pågår ett intensivt arbete med ett system för mervärdesskatten som kan ersätta den nuvarande övergångsordningen. Som en första åtgärd har kommissionen föreslagit ett intervall mellan 15 och 25 procent som ska gälla under åren 1997 och 1998 för att förhindra att skillnaderna mellan medlemsländerna ökar. Ett system med ursprungsmärkning och ett clearingförfarande mellan länderna skulle kunna säkerställa de nationella skatteunderlagen.
Kommissionen har under våren 1996 presenterat en promemoria om harmonisering på skatteområdet. Kravet på enhälliga skattebeslut och den nationella behandlingen av skattefrågor gör det svårt att få till stånd en harmonisering. Aktuella frågor gäller bland annat synen på skattekonkurrens mellan länderna, subsidiaritetsprincipens tillämpning på skatteområdet och risken för att medlemsländerna förlorar sin suveränitet i en alltmer global ekonomi.
Inom EU:s regeringskonferens diskuteras bland annat en övergång till majoritetsbeslut när det gäller skatter på miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är ett starkt svenskt intresse att övergå till majoritetsbeslut, bland annat därför att det skulle förbättra möjligheterna att få till stånd en gemensam minimiskattesats på koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom Sverige redan har miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.
Punktskatter
De punktskatter som har harmoniserats inom EU har med gränshandel att göra. De skatter som har harmoniserats gäller för tobak, olja och alkoholprodukter. De grundläggande principerna är att produkterna ska beskattas där de konsumeras och att underlätta rörlighet.
Punktskatterna i EU:s medlemsländer har harmoniserats i mindre grad än mervärdesskatterna. Olikheterna (skattesatser utöver miniminivå för de tre huvudgrupperna tobak, olja och alkoholprodukter) beskär i hög grad medlemsländernas övriga skattepolitiska handlingsfrihet. Varje gång en medlemsstat höjer en viss punktskatt måste man beakta att produktion och skatteintäkter kan förloras till grannländer som har påfört en betydligt lägre skattesats för samma produkt eller till konkurrerande produkter som är undantagna från beskattningsunderlaget. Kristdemokraterna anser att punktskatter på alkohol och tobak ska höjas minst i takt med inflationen.
En annan viktig fråga som rör alkoholprodukter och EU är gemenskapens regler för införsel av alkohol till Sverige. I förhandlingen om medlemskap i EU fick Sverige, Danmark och Finland en rättighet att ha mer restriktiva regler för införsel av bland annat alkoholdrycker än medlemsstaterna i övrigt. Kommissionen anser att undantaget upphör den 1/1 1997. Förhandlingar om fortsättningen pågår mellan Sverige och EU. Kristdemokraterna anser att Sverige skall hävda ett fortsatt undantag.
Energiskatter
Energi bör beläggas med full moms. Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas hårdast medan introduktionen av miljövänliga och förnybara energislag uppmuntras.
En skatteväxling ska eftersträvas där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser höjs.
Inom EU:s medlemsstater som helhet har den direkta skattesatsen för lönearbetande arbetskraft ökat med ungefär en femtedel mellan åren 1980 och 1993 medan motsvarande indikator för andra produktionsfaktorer - huvudsakligen egenanställd arbetskraft och kapital - har minskat med mer än en tiondel. Det innebär att skattebördan har förskjutits mot det mindre rörliga beskattningsunderlaget - arbetskraften - så att det har varit möjligt att återvinna den skatt som förlorats genom urholkningen av de andra mer rörliga beskattningsunderlagen.
Det finns skäl att sänka beskattningen på arbetskraft i syfte att främja sysselsättningen inom medlemsstaterna. Att reducera skattebördan för arbetskraften skulle i viss mån kunna vara självfinansierande. En höjd energibeskattning kan vara ett alternativ till att minska arbetskostnaderna, samtidigt som det bidrar till en skatteväxling inom EU.
Under en längre tid har inom EU pågått ett arbete som syftar till gemensamma bestämmelser om koldioxidskatt. Olika förslag har diskuterats under åren. Senast har kommissionen i maj 1995 presenterat ett reviderat direktivförslag. Inom ramen för en gemensam beskattningsstruktur skulle varje land fritt få bestämma om skattenivån, med möjlighet att sätta ned denna till noll. Förslaget har diskuterats i rådet under 1995. Under våren 1996 har rådet uppmanat kommissionen att komma med ett nytt förslag på hur energi ska beskattas så att det bidrar till att minska utsläppet av koldioxid. Kristdemokraterna driver sedan länge kravet på att den svenska regeringen ska verka för en europeisk miniminivå för koldioxidskatt.
Jobben och välfärden
I Europeiska unionen förs en engagerad debatt för att i gemenskap finna lösningar på ett av de stora samhälleliga problemen: arbetslösheten. Viktiga inslag i unionens strävanden att verka för ökad sysselsättning är överläggningarna under Europeiska rådets möte i Essen 1994, Kommissionens vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning 1993 samt Europaparlamentets betänkande om en sammanhängande sysselsättningsstrategi för Europeiska unionen 1995.
Essenpunkterna enligt Kristdemokraterna
Regeringen går emot EU:s recept för nya jobb.
Under Essenmötet hösten 1994 kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att kampen mot arbetslösheten skulle koncentreras på utbildningens roll, sysselsättningsintensiv tillväxt, minskade indirekta lönekostnader, ökad arbetsmarknadspolitisk flexibilitet och effektivitet och förstärkta insatser för utsatta grupper. Den svenska regeringen ignorerar två av dessa punkter: minskade indirekta lönekostnader och arbetsmarknadspolitisk flexibilitet och effektivitet.
Nedan följer en redovisning av Kristdemokraternas hållning till de fem Essenpunkterna.
Utbildningens roll
Kristdemokraterna har bland annat föreslagit att ytterligare ett nationellt program med speciell inriktning på företagande bör införas i gymnasieskolan. Det saknas idag undervisning om hur man startar eget, och att detta kan vara ett positivt alternativ. Företagarprogram på gymnasienivå bör därför införas.
Även på universitets- och högskolenivå ska det finnas utpräglade kurser och utbildningar inriktade mot företagande. Kontakterna mellan det lokala näringslivet och högskolorna ska utvecklas. I internationell jämförelse utbildar sig för få svenskar på universitetsnivå. Forskning och utbildning måste prioriteras om svenskt näringsliv ska kunna fortsätta att utveckla produkter som är internationellt konkurrenskraftiga. Det behövs fler goda forskarmiljöer för att behålla forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige. Det är viktigt att de forskningsstiftelser som blivit ekonomiskt oberoende genom utskiftning av löntagarfondsmedel kan få utvecklas i enlighet med den förra regeringens intentioner.
Arbetsmarknadsutbildningen måste knytas närmare och på sikt bli en del av det reguljära utbildningsväsendet. Lärlingsutbildning ute i företagen är ett sätt att garantera ungdomar arbetsmöjligheter och framtida anställning.
Kristdemokraterna förordar ett system med personliga utbildningskonton där både arbetstagare och arbetsgivare skattefritt kan avsätta resurser för kommande studier.
Sysselsättningsintensiv tillväxt
För att möta ett ökat nyföretagande måste tillgången på riskkapital öka. Speciellt måste de onoterade, mindre och nya företagens finansieringsbehov säkras. Bankväsendets ansvar för denna del är stor. Skattegynnade riskkapitalfonder för att kanalisera en del av det riskbenägna privata sparandet till framtidsföretagen skulle klart gynna tillväxten.
Skattesystemet måste vara så utformat att arbete, sparande och företagande lönar sig. Avkastningen på riskvilligt kapital i företag får då inte beskattas hårdare än annan kapitalavkastning.
Minskade indirekta lönekostnader
Kristdemokraterna vill föra en mer offensiv politik som förbättrar förutsättningarna för nya jobb på den svenska hemmamarknaden. Sverige torde vara ett av de länder som drabbas hårdast av en mycket hög skatt på arbete. Precis som Essenmötet rekommenderar borde man då sänka dessa skadliga skatter. Kristdemokraterna har valt att i nuvarande statsfinansiella situation koncentrera sänkningen av skattekilen inom den sysselsättningsintensiva tjänsteproduktionen eftersom den spelar en avgörande roll för att öka den totala produktionen och att få ner arbetslösheten. Kristdemokraterna vill därför dels införa en skattesänkning för traditionella hushållstjänster, inklusive barnomsorg och icke-subventionerad hälso- och sjukvård, enligt dansk modell, dels en 60-procentig avdragsrätt för arbetskostnaden för hushållens reparations- och underhållstjänster enligt ROT-principen.
Ökad arbetsmarknadspolitisk flexibilitet
Kristdemokraterna förordar en generell näringspolitik som stärker de befintliga företagens livskraft och främjar tillkomsten av nya företag. Vi är av den uppfattningen att politikernas roll inte är att skapa arbeten men att skapa ett näringsklimat som uppmuntrar till företagande och investeringar. Även här ska subsidiaritetsprincipen gälla, det vill säga att staten inte ska göra det som företagen kan göra bättre.
Arbetsrätten är till framförallt för att värna den anställde i förhållande till arbetsgivaren. På vissa områden fungerar dock utformningen av arbetsrätten som ett hinder för företagsexpansion. Kristdemokraterna förordar en arbetsrätt i huvudsak i enlighet med den som den tidigare riksdagsmajoriteten beslutade. Det handlade om möjligheten att undanta två personer från turordningsreglerna vid uppsägning. Fackets vetorätt vid entreprenader avskaffades och förbud mot blockad av enmansbolag infördes. Möjligheten till prov- och visstidsanställning förlängdes från sex till tolv månader. Kristdemokraterna anser att visstidsanställning bör kunna ske upp till 24 månader.
Förstärkta insatser för utsatta grupper
Praktiksystemet för invandrare måste få en möjlighet att verka. Vidare bör offentliga arbetsgivare och enskilda företag förmås att upprätta åtgärdsprogram för att ta tillvara invandrares kunskaper genom anställning. Ett särskilt stöd till start av exportkonsultföretag drivna av invandrare bör också prövas. Kortkurser i enklare språk/facktermer för att komma in i olika branscher skulle kunna vara en möjlighet för invandrare att snabbt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Lönebidragssystemet för handikappade ska vara kvar.
Europaparlamentet
Europaparlamentets social- och arbetsmarknadsutskott har under 1995 arbetat fram två stora betänkanden om arbetsmarknadspolitik. Målsättningen var att verka för både marknadsekonomisk effektivitet och social rättvisa. I slutändan blev det kristdemokratiska inflytandet stort. Bland annat innehöll texterna uppmaningar till Europas länder att främja tjänster inriktade på hemmet och familjen, satsa på forskning och utbildning och att företa större satsningar på små och medelstora företag. I betänkandena finns även intressanta tankar om nya metoder att organisera arbetet samt att göra arbetstiden och arbetsrätten mera flexibel. Betänkandena förordade också att beskattningen av arbete och i synnerhet låglönejobb ska pressas ner.
(s) i Sverige följer inte (s) i EU
Kristdemokraterna har i olika sammanhang uppmanat regeringen att genomföra just dessa åtgärder. Socialdemokraterna har emellertid ännu inte genomfört något av förslagen trots att arbetslösheten har stigit månad för månad. Rekommendationen att främja tillkomsten av nya tjänstearbeten riktade till hushållen och hemmen har tillbakavisats konsekvent. Först nu kan vi se början till en omsvängning i frågan.
Miljö och jordbruk
Miljö
I samband med att Sverige blev medlem i EU den första januari 1995 har förutsättningarna för en framgångsrik miljöpolitik ändrats. Sverige har nu möjlighet att driva på hela EU:s miljöpolitik genom att vara aktiv i beslutsprocessen. Resultatet beror till mycket stor del på med vilken kraft Sverige väljer att driva miljöfrågor nationellt och i Europeiska unionen. Därför är det av yttersta vikt att Sverige aktivt arbetar utifrån en klar miljöstrategi under regeringskonferensen. Syftet måste vara att EU:s miljöpolitik skärps och får en framträdande plats. Sverige påverkas i högsta grad av föroreningar från Europa och måste kräva en högre ambition från EU:s medlemsländer. Å andra sidan måste Sverige ta till sig den lagstiftning som, inom många områden, är mycket tuffare än den svenska.
Det innebär exempelvis att Sverige ska gå före i arbetet med att införa skatteväxling från skatt på arbete till miljöstyrande skatter och avgifter samt gå längre när minidirektiv på miljöområdet antas.
Den senaste fördragsförändringen av Romfördraget genomfördes i Maastricht 1992. De förändringar som gjordes där innebar att EU:s miljöpolitik förstärktes. Bland annat sas att miljöbeslut ska utgå från en hög skyddsnivå och bland EU:s grundläggande mål finns nu hänsyn till miljön och hållbar tillväxt. Maastrichtfördraget slår även fast försiktighetsprincipen och att miljöbeslut ska fattas med kvalificerad majoritet. Enhällighet krävs fortfarande för miljöskatter, stadsplanering (mark- och vattenanvändning) och energifrågor.
Nyligen har ministerrådet beslutat att dra in EU:s stöd till miljöorganisationer i budgeten för nästa år. Svenska regeringen har ställt sig bakom detta beslut, vilket är mycket anmärkningsvärt. De ideella organisationerna gör ett ovärderligt arbete och måste få ökat stöd, inte ett avskaffat. Den svenska gruppen i Europaparlamentet måste nu ta sitt ansvar och förkasta rådets förslag på denna punkt.
Förstärk EU:s miljöambitioner
Under den pågående regeringskonferensen måste alltså den svenska utgångspunkten vara att utveckla resultaten från Maastricht och att förstärka EU:s miljöambitioner. Målet måste vara att få till stånd en långsiktig investeringsstrategi inom EU för att ersätta gamla miljöförorenande metoder, att högsta tillämpade ambitionsnivå ska gälla i medlemsländerna och att Sverige inte ska behöva sänka sina miljönormer. Fördragstexterna måste därför förändras så att ett grönare fördrag kan förverkligas.
Koppla ihop miljön och ekonomin
Förändringar som Sverige bör förbereda är möjligheten för enskilda EU-länder att av miljöskäl, och inte av protektionistiska skäl, införa hårdare miljöregler. En annan förändring som Sverige bör förbereda är att miljöpolitiken integreras med den ekonomiska politiken. Så länge som miljökostnaderna inte är fullt ut integrerade i produktion, transport och konsumtion kan både tillväxt och frihandel utgöra hot mot vår gemensamma miljö. Tillsammans med detta måste grundregeln vara största möjliga frihandel. Inskränkningar i frihandel på nationell basis måste alltid kunna motiveras av hälso- och miljöskäl.
Stärkt miljögaranti
En stärkt miljögaranti (art 100 a4) med omvänd bevisföring bör införas. Detta innebär att det är upp till den som är minst miljövänlig att bevisa att den så kallade miljögarantin inte kan tillämpas. Idag ligger bevisbördan på det land som vill förbjuda en viss vara med åberopande av miljögarantin.
Majoritetsbeslut
Miljöskatter måste lyftas upp på gemenskapsnivå och för beslut om miljöskatter ska det räcka med kvalificerad majoritet. Så länge beslut måste fattas med enhällighet inom detta område omöjliggörs i praktiken Kristdemokraternas mål om en gemensam koldioxidskatt och om skatteväxling.
Nytt energifördrag
Ett nytt energifördrag bör utarbetas. EU:s energipolitik ska främja energieffektivisering och förnybara energislag, skydda naturresurser samt målmedvetet minska dagens beroende av icke förnybara energislag.
Jordbruk
När det gäller EU:s jordbrukspolitik (CAP), som tar upp drygt hälften av EU:s budget, måste man konstatera att stora ansträngningar har gjorts för att reformera detta politikområde. 1992 års CAP-reform har inneburit viktiga neddragningar av överproduktionen och därmed av lagren. Detta har skett genom främst en kraftig sänkning av interventionspriset för spannmål. Som kompensation har man betalat ut arealbidrag på villkor att viss del av arealen läggs i träda. Det är angeläget att Sverige disponerar EU:s stöd och bidrag så att konkurrenssituationen är jämförbar mellan svenska och andra EU-länders jordbrukare.
Ekologiskt hållbart jordbruk
Kommissionen har trots detta funnit att reformarbetet måste fortsätta och fördjupas. Det är framför allt den förestående utvidgningen av EU och det senaste GATT-avtalet som är orsak till fortsatta reformer. Med nuvarande regler måste antingen EU:s jordbruksbudget växa eller ersättningar minska när nya medlemsländer (huvudsakligen länder med stora jordbruk) kommer in i EU. Eftersom många länder inte vill öka budgeten kommer det att bli reformer mot lägre ersättningar. GATT-avtalen resulterade i mindre protektionism och det innebär en rörelse nedåt med 36 procent fram till år 2000 för EU:s gränsskydd. Kommissionens förslag till fortsatta reformer går mot en sådan utveckling att jordbruket blir mer och mer en näring bland många andra. Hur långt medlemsländerna är beredda att gå återstår att dock att se. Kristdemokraterna vill att Sverige påskyndar processen med att modernisera det europeiska jordbruket. Målet måste vara att skapa ett marknadsanpassat jordbruk som är ekologiskt hållbart.
Sverige skall vara starkt pådrivande för ökade djurskyddskrav. Sunda stallmiljöer och en värdig behandling av djur i samband med transport och slakt borde enligt Kristdemokraterna vara en självklarhet.
Bioetik
De nya teknologiska framstegen har i allt väsentligt gagnat mänskligheten. I takt med utvecklingen ställs mänskligheten dock inför ständigt nya etiska utmaningar som måste hanteras på bästa möjliga sätt. En öppen och fri marknad som den europeiska måste också regleras av en gemensam lagstiftning. För Kristdemokraterna är det viktigt att denna lagstiftning säkrar en sådan hög etisk nivå att den bioteknologiska industrin och forskningen i alla lägen respekterar ett absolut människovärde och mänsklig värdighet. Patent på bioteknologiska uppfinningar har under lång tid debatterats inom EU. På grund av olika etiska förhållningssätt där ministerrådet och kommissionen svarar för en liberal linje och Europaparlamentet för en mera restriktiv linje har dock inget konkret direktiv kunnat antas.
Rör inte den genetiska arvsmassan
Kommissionen har under 1996 lagt fram ett reviderat direktivförslag som bygger på det tidigare direktivet såsom det utformades efter förlikningskommissionens ändringar. I det nya direktivförslaget har man försökt att göra en tydligare skillnad mellan patenterbara uppfinningar och upptäckter som generellt inte kan patenteras. Även villkoren för patent har skärpts och genterapi av mänskliga könsceller har förbjudits. Trots detta anser Kristdemokraterna att ändringarna inte är tillräckliga och att direktivförslaget måste avvisas. Kristdemokraterna anser också att regeringen under regeringskonferensen måste föra fram en restriktiv linje inom områden som rör förändringar av den genetiska arvsmassan.
Andra pelaren: utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP)
Freden viktigaste målet
När Europas politiker lade grunden till det europeiska samarbetet var freden det absolut viktigaste målet. Denna målsättning är lika aktuell idag men för att den ska kunna tillgodoses även i framtiden måste medlemsländerna verka för att EU effektivt kan företa aktiva säkerhetspolitiska åtgärder och bland annat fördjupa sin solidaritet med Baltikum samt Öst- och Centraleuropa.
Påskynda EU:s utvidgning
Kristdemokraterna i Sverige och i de övriga medlemsländerna arbetar för att EU påskyndar sin utvidgning mot Baltikum samt Öst- och Centraleuropa. Under tiden måste EU även fördjupa sitt samarbete med dessa länder både politiskt och ekonomiskt så att de står väl förberedda den dag då deras medlemskap är klart. Detta är av mycket stort säkerhetspolitiskt intresse för Sverige och övriga Europa. EU är redan idag världens största biståndsgivare och handelspartner till länderna i Östeuropa. Utan denna insats hade Europa idag varit mycket instabilt.
Möjliggör gemensamma militära operationer
EU skulle kunna ha gjort mer för att förhindra kriget i Bosnien men vi får inte glömma att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är en ny företeelse och vid krigets utbrott hade inte EU några formella strukturer för att kunna agera. Detta vill Kristdemokraterna ändra på. EU måste i högre utsträckning kunna ta ett aktivt ansvar för Europas säkerhet genom att bland annat företa välorganiserade fredsoperationer sanktionerade eller organiserade av FN eller OSSE. Under hela konflikten i före detta Jugoslavien var EU den mest aktiva parten när det gäller humanitärt bistånd.
Kristdemokraterna vill också att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik fördjupas genom att Europeiska unionen i ökad utsträckning gör gemensamma utrikespolitiska markeringar för att främja internationell säkerhet och stabilitet baserad på mänskliga rättigheter, marknadsekonomi och avspänning.
Vår säkerhetspolitik får inte fastna i nuet för då är det ingen säkerhetspolitik. Vi måste därför ödmjukt utifrån omvärldsutvecklingen vara beredda att diskutera i vilka former och i vilken omfattning vi ska delta i det europeiska säkerhetssamarbetet. Även om det inte är aktuellt att ompröva den svenska alliansfriheten är det således väsentligt att bevara handlingsfriheten och fullt ut deltaga i det framväxande europeiska samarbetet utan låsningar. Kristdemokraterna menar att vi inte kan låsa fast svensk säkerhetspolitik vid en linje i den svårförutsägbara och helt nya säkerhetspolitiska situation som nu råder.
Försvarssamarbete på mellanstatlig nivå
Kristdemokraterna anser att ett eventuellt europeiskt försvarssamarbete ska ske på mellanstatlig nivå. VEU- fördraget ska i sin nuvarande utformning inte integreras i EU:s fördrag och inget EU-medlemsland ska tvingas att åta sig förpliktelser om ömsesidigt försvarsbistånd. För att ge möjlighet för samtliga medlemsländer i EU att vara medlemmar i VEU har Kristdemokraterna föreslagit att Sverige bör ta initiativ till att utveckla en gren av VEU till fredsfrämjande operationer, katastrofhjälp och krishantering. EU:s och Europas misslyckande under Bosnienkriget är ett tillräckligt bevis på att Europa behöver en effektiv säkerhetsorganisation. Kristdemokraterna anser att Sveriges och Finlands initiativ i denna riktning härvid är mycket värdefulla. Detta skulle bidra till en fortsatt framgångsrik integration och utveckla EU:s krishanteringsförmåga. Sverige ska aktivt förhindra att EU disponerar gemensamma kärnvapen. För att verkställa beslut om gemensamma åtgärder ska EU ha möjlighet att använda sig av VEU:s resurser.
Kvalificerad majoritet i utrikes- och säkerhetspolitiska beslut
EU:s gemensamma utrikespolitik och säkerhetspolitik bör i framtiden utformas med hjälp av kvalificerad majoritet utom i de fall då enskilda medlemsländer inbjuds att medverka i militära operationer eller då medlemsländers vitala säkerhetspolitiska intressen påverkas. Varje enskilt medlemsland ska ensamt besluta om deltagande med egna militära enheter men ska ej kunna hindra övriga medlemsländer att gå vidare i frågor om till exempel försvarspolitik eller deltagande i gemensamma fredsoperationer. De länder som inte deltar i gemensamma militära åtgärder ska inte behöva delta i finansieringen av dessa. Med bibehållen militär alliansfrihet vill Kristdemokraterna att Sverige aktivt deltar i EU:s säkerhetspolitik.
När det gäller begreppet nationell vetorätt finns det idag inget sådant. I FN:s säkerhetsråd finns en institutionaliserad vetorätt för den eller de permanenta medlemmar som önskar stoppa beslut som i regel fattas med kvalificerad majoritet. I EU är det annorlunda, besluten om GUSP (gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) fattas, förutom procedurfrågor, med enhällighet av EU:s utrikesministrar. Eftersom en enda minister från vilket som helst av medlemsländerna kan stoppa ett förslag har detta av somliga beskrivits som om de hade vetorätt. Möjligheten att stoppa ett förslag kommer alltså inte från någon formell vetorätt utan från konsekvenserna av enhällighet.
Det förslag som EU-96-kommittén, med Kristdemokraternas stöd, presenterar liknar mera beslutsfattandet i FN:s säkerhetsråd, det vill säga beslut fattas med kvalificerad majoritet men med vetorätt för medlemmarna. Skillnaden jämfört med FN är att vetorätten ska gälla för samtliga medlemmar men att den bara får gälla vitala säkerhetspolitiska intressen.
Ändra vapenexportreglerna
Kristdemokraterna vill att vapenexport begränsas till stabila demokratiska stater. Av denna anledning önskar Kristdemokraterna att Sverige under regeringskonferensen tar initiativ till att vapenförsäljningen från EU-länderna ges en annan inriktning än den nuvarande. Ett organiserat samarbete och specialisering på krigsmaterielområdet inom hela EU skulle på sikt kunna leda till att försäljningen begränsas till att främst gälla unionens medlemsländer och i andra hand övriga stabila demokratiska stater.
Sverige har svikit u-länderna
EU:s biståndspolitik står inte i konflikt med den svenska utan utgör ett värdefullt komplement. Som fullvärdig medlem finns det också flera möjligheter att påverka EU:s biståndsarbete. Vår trovärdighet har dock kraftigt naggats i kanten sedan vi under tiden från våra förhandlingar med EU fram till dagsläget har sänkt biståndsanslaget som låg nära 1 procent av BNI till ett belopp som motsvarar 0,7 procent. Sverige har därmed försuttit en unik chans att tillsammans med bland annat Nederländerna påverka de andra EU- medlemsländerna till en höjning av deras biståndsanslag. Vem lyssnar på uppmaningar till förnyade insatser till förmån för tredje världen när uppmanaren själv drastiskt sänker ambitionerna?
Kristdemokraterna har i sin motion med anledningen av regeringens kompletteringsproposition redogjort för en plan, med tillhörande finansiering, för att höja biståndets andel av BNI upp till 1 procent senast år 2001. Först när vi påbörjar denna plan kan Sverige aktivt påverka EU- medlemsländerna att höja deras biståndsanslag.
Tredje pelaren: juridik och inrikespolitik
EU:s kompetens
Kristdemokraterna anser att bland annat asyl-, viserings-, invandringspolitik och gränskontroller är viktiga gränsöverskridande politikområden. Stora delar av EU:s juridiska och inrikespolitiska samarbete borde därför genomgå en harmonisering och en integrering in i gemenskapspelaren.
Vidare borde besluten i större omfattning fattas med kvalificerad majoritet. Detta innebär bland annat att dessa områden placeras under parlamentets politiska kontroll och domstolens juridiska kontroll. Detta får inte hindra medlemsländernas legitima rätt att värna territoriell suveränitet och integritet eller medborgarnas säkerhet.
Utveckla Europol till en effektiv enhet
I denna anda ska Europol utvecklas till en effektiv enhet för europeisk bekämpning av internationell kriminalitet. Europol ska inom dessa områden åtnjuta väldefinierade operationella befogenheter, tillslag i medlemsländerna ska till exempel göras under ledning av nationella polisstyrkor. Riktlinjerna för Europols kriminalregister bör utformas med respekt för den enskildes integritet.
Kristdemokraterna anser att det behövs en europeisk ramlagstiftning för brott mot europeisk lag som möjliggör tydliga och enhetliga straff för lika brott i samtliga medlemsländer. Åtgärder för att stävja fusk som försämrar unionens finanser ska prioriteras. EU ska ha makt att utdöma straff till de medlemsländer som illegalt använder sig av EU:s gemensamma ekonomiska medel. EU ska även ha makt att verkställa de utdömda straffen/sanktionerna.
Den fria rörligheten inom EU
Principen om den fria rörligheten för personer finns inskriven i Romfördraget. Den utgör en av de så kallade fyra friheterna och är en del av regelverket om den inre marknaden. Fri rörlighet och öppenhet är bra för människor och knyter människor och länder närmare varandra. Kulturellt utbyte lägger grunden för förtroendefulla relationer. Att bryta ned hinder för öppenhet och frihet är ett angeläget arbete.
I samband med förhandlingarna om medlemskap i Europeiska unionen förklarade Kristdemokraterna och de andra regeringspartierna att vi önskar medverka till att förverkliga den fria rörligheten för personer. Samtidigt gjorde vi, liksom även Norge och Finland, två förbehåll. För det första skulle personkontrollerna vid de inre gränserna avvecklas först när verkningsfulla kompensatoriska åtgärder var på plats. Kristdemokraterna var mycket angelägna att hitta alternativa metoder för att hejda kriminell verksamhet vid gränsen. Det andra villkoret var att den nordiska passfriheten skulle bevaras vilket i praktiken skulle leda till att nordiska icke-EU-medlemsländer skulle bli associerade medlemmar i det så kallade Schengensamarbetet.
Under våren 1996 och efter förhandlingar med Schengenländerna formaliserades villkoren för ett svenskt medlemskap i Schengen i enlighet med de önskemål som Sverige presenterade under medlemskapsförhandlingarna. I samband med den debatten i riksdagen förde Kristdemokraterna fram allvarlig kritik på två viktiga punkter. De kompensatoriska åtgärderna inom EU (bland annat Europol och ett europeiskt informationssystem om kriminella) var inte färdigutvecklade. Dessutom hade den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Miljöpartiet drivit igenom en minskning av 750 heltidstjänster inom tullen.
Konsumentpolitik
Den fria rörligheten av varor behöver kompletteras med ett allt starkare konsumentskydd och en höjd kvalitetsstandard på de varor som till en följd av den fria rörligheten kommer att säljas över hela Europa. Med hänvisning till nationella krav på skydd för hälsa, miljö och säkerhet bör enskilda länder kunna tillämpa strängare produktkrav. Sveriges medlemskap i EU innebär att vi nu fullt ut kan medverka i och påverka utvecklingen av konsumentpolitiken i Europa. Dessutom kan vi vara med och utforma de gemenskapsregler som är av betydelse från konsumentskyddssynpunkt. Som medlem i EU bör Sverige arbeta för att Romfördragets viljeinriktning att uppnå en hög konsumentskyddsnivå också förverkligas.
Två huvudgrupper av konsumentskydd kan urskiljas, dels de som gäller produktsäkerhet och produktutformning, dels sådana som gäller konsumenternas ekonomiska och rättsliga intressen. Vad gäller den andra typen av konsumentskydd kan enskilda länder gå betydligt längre i skydd av sina medborgare, än vad EU rekommenderar. I juli 1993 antog kommissionen ett andra konsumentprogram för en treårsperiod. I detta påtalas att konsumentinformationen fortfarande är otillräcklig. Man påpekar betydelsen av information för att konsumenterna skall kunna ta vara på möjligheterna att påverka genom sitt produktval och ta vara på fördelarna med den inre marknaden. Viktigt för Sverige att verka för i EU är att konsumenterna ska kunna ställa krav på uttömmande märkning som anger innehåll, produktionssätt, ursprungsland med mera. Speciellt gäller det livsmedel, läkemedel och hushållskemikalier.
Kampen mot narkotika har högsta prioritet
Kristdemokraterna i Sverige har visat prov på ett stort engagemang i kampen mot alla tendenser till liberaliseringar av narkotikapolitiken. Mellan en uppgiven liberaliseringspolitik och en offensiv bekämpningsfilosofi finns det inte något utrymme för kompromisser. Sådana kompromisser orsakar bara förlust av mödosamt erhållna landvinningar i kampen mot narkotika.
Kristdemokraterna har pekat på att efterfrågan på narkotika varierar kraftigt beroende på en mängd variabler där en av de viktigaste är den grundläggande attityden i samhället. Ett offensivt och kollektivt nej till narkotika från skolor, familjer, läkare och politiker leder till ett färre antal narkomaner. Däremot leder lättillgänglighet till narkotika till ett snabbt stigande antal missbrukare.
Den svenska alkoholpolitiken och EU
Under Sveriges medlemskapsförhandlingar med EU var Kristdemokraterna som ett av regeringspartierna pådrivande för att erhålla ett förhandlingsresultat som möjliggjorde en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Resultatet blev att Systembolaget fick vara kvar som enda tillåten detaljhandelsförsäljare och att de nya resebestämmelserna innebar en begränsad ökning av den ranson alkoholhaltiga drycker som resenärer fick ta in i Sverige. Med det färdiga resultatet ansåg Kristdemokraterna att det fanns rimliga möjligheter att även i fortsättningen bedriva en meningsfull restriktiv alkoholpolitik.
Läget förmörkas dock idag av att regeringen, bland annat på grund av omfattande neddragningar av tullpersonalen, har tappat kontrollen över gränserna. Det har bland annat medfört en omfattande smuggling av illegal alkohol. Enligt Kristdemokraterna visar inte heller regeringen tillräckligt med vilja och engagemang för att kunna behålla de svenska särbestämmelserna för införsel av alkoholhaltiga drycker.
EU-kommissionen har nyligen bekräftat att beslutet att avskaffa taxfree- försäljningen inom flyget och på färjor 1999 ligger fast. Medlemsländernas regeringar uppmanas att omedelbart börja förberedelserna för att upphöra med den tullfria försäljningen. Kristdemokraterna uppmanar den svenska regeringen att fullfölja sin del av avtalet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s pelarstruktur på sikt skall ersättas med en enhetlig organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU måste skaffa sig de strukturer och beslutsmekanismer som kan generera framtidens utrikespolitiska stabilitet och ekonomiska välstånd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige aktivt medverkar till att samarbetet inom EU förstärks,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU måste få klara kompetensområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU-fördragen skall inledas med ett eget kapitel om mänskliga och sociala rättigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU skall finansieras via medlemsavgifter och inte genom Europaskatter,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett familjernas och medborgarnas Europa,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt skall bidra till att vidareutveckla EU:s jämställdhetspolitik,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att EU präglas av mera öppenhet och insyn,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Europaparlamentets roll måste bli mer jämbördig med rådets,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s beslutsprocedurer måste reduceras och förenklas,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall motarbeta en övre gräns för antalet ledamöter i Europaparlamentet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de svenska EU-valen skall företas på grundval av strikt proportionalitet och utan spärr,2
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att domstolens starka position måste bibehållas,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de mindre ländernas relativt starka ställning i rådet skall bibehållas,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ordförandeskapet i rådet skall vara ett helt år,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fler beslut skall fattas med kvalificerad majoritet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ordföranden i kommissionen skall utses av Europeiska rådet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela kommissionen skall godkännas av Europaparlamentet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att varje medlemsland skall vara representerat i kommissionen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Regionkommitténs sekretariat och budget ej skall vara delade med Ekonomiska och sociala kommittén utan vara fristående,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Europaparlamentet skall erhålla Regionkommitténs betänkanden och ges möjlighet att på eget initiativ rådfråga Regionkommittén,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör avstå från ett deltagande i EMU:s tredje fas 1999,1
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det är riksdagen som skall avgöra om Sverige skall delta i EMU,1
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att punktskatter på alkohol och tobak skall höjas minst i takt med inflationen,3
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall hävda ett fortsatt undantag för reglerna för införsel av alkoholdrycker från EU-länder,3
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetslösheten i Sverige skall bekämpas med ett program som vilar på samtliga fem Essenpunkter, dvs. utbildning, sysselsättningsintensiv tillväxt, sänkta indirekta lönekostnader, arbetsmarknadspolitisk effektivitet och satsningar på utsatta grupper,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för små och medelstora företag,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att satsa på tjänster till hushållen,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige tillsammans med övriga medlemsländer skall genomföra en omfattande skatteväxling från arbete till miljöbelastande verksamhet,3
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall ge hög prioritet åt miljöfrågorna under regeringskonferensen,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska gruppen i Europaparlamentet aktivt skall verka för att rådets förslag att dra in EU:s stöd till miljöorganisationer förkastas,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s miljöprofil skall förstärkas utan att hinder reses för de medlemsländer som önskar tillämpa hårdare miljöregler,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslut om miljöskatter skall fattas med kvalificerad majoritet,3
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU måste få ett miljövänligare energifördrag,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige skall påskynda processen med att marknads- och miljöanpassa det europeiska jordbruket,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att djurskyddskraven inom EU kraftigt måste förbättras,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall säga nej till kommissionens direktivförslag om patent på bioteknologiska uppfinningar,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige under den rådande regeringskonferensen skall värna om ett strikt och etiskt förhållningssätt i frågor om den genetiska arvsmassan,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU aktivt skall bidra till Öst- och Centraleuropas politiska och ekonomiska utveckling,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU skall underlätta och påskynda utvidgningen mot Öst- och Centraleuropa,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU måste ta ett mer aktivt ansvar för Europas säkerhet genom fredsbevarande och fredsskapande åtgärder,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordningen av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik måste öka,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att VEU-fördraget inte skall integreras i EU:s fördrag,
46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inget EU-medlemsland skall tvingas att åta sig förpliktelser om ömsesidigt försvarsbistånd,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt skall förhindra att EU disponerar gemensamma kärnvapen,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fler beslut skall fattas med kvalificerad majoritet inom EU:s utrikespolitik och säkerhetspolitik,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU-ländernas vapenexportregler måste ändras,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige omgående skall ta de första stegen mot en biståndsbudget motsvarande 1 % av BNI,
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s juridiska och inrikespolitiska samarbete skall effektiviseras, utvecklas och föras in i gemenskapspelaren,
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att fler beslut inom EU:s juridiska och inrikespolitiska samarbete fattas med kvalificerad majoritet,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Europol måste förstärkas och utvecklas som ett viktigt komplement till de nationella polisstyrkorna,4
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en europeisk ramlagstiftning för brott mot europeisk lag med enhetliga straff skall tas fram,4
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kampen mot bidragsfusket i EU måste få hög prioritet och nödvändiga resurser,4
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett framtida svenskt medlemskap i Schengensamarbetet måste förberedas med stor noggrannhet,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetet med att ta fram kompensatoriska åtgärder till de negativa sidorna av den fria rörligheten skall förstärkas,
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Socialdemokraternas nedmontering av den svenska gränskontrollen måste upphöra och kapaciteten återupprättas,
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s konsumentpolitik,
60. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla liberaliseringstendenser i narkotikafrågan på såväl nationell som europeisk nivå bestämt skall avvisas,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medlemsländerna skall behålla kontrollen över den nationella bekämpningen av narkotika.4
Stockholm den 2 oktober 1996
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Holger Gustafsson (kd) Göran Hägglund (kd) Ingrid Näslund (kd) Mats Odell (kd) Chatrine Pålsson (kd) Michael Stjernström (kd)
1Yrkandena 6, 23, 24 hänvisade till FiU.
2Yrkande 13 hänvisat till KU.
3Yrkandena 25, 26, 30, 35 hänvisade till SkU.
4Yrkandena 53-55, 61 hänvisade till JuU.