Den inre marknaden skapar nya förutsättningar för de europeiska välfärdssamhällena. Den fria rörligheten av varor, tjänster, personer och kapital ger förutsättningar för en ökad ekonomisk tillväxt men leder också till strukturomvandling och sådan ökad konkurrens som kan drabba arbetstagarna och de nationella välfärdssystemen. Dessa risker gäller i all synnerhet under rådande höga arbetslöshet i medlemsländerna. Det är därför nödvändigt att den inre marknaden kompletteras med sociala spelregler i form av minimiregler och rambestämmelser om arbetslivet, jämställdhet och sociala förhållanden. Förutsättningar måste skapas för att möta de problem som kan uppkomma, bland annat genom en samverkan mellan arbetsmarknadens parter i en utvecklad arbetsmarknadsdialog och en trepartssamverkan som också måste följas upp nationellt.
Tyvärr måste konstateras att den sociala dimensionen inom EU inte alls har utvecklats i takt med marknaden och kapitalintressenas ökade möjligheter att göra sig gällande. Detta riskerar leda till att EU i första hand får en marknadsmässig och kommersiell betydelse, och att möjligheterna att försvara och utveckla de gemensamma europeiska välfärdssystemen undergrävs. Detta är också i hög grad bakgrunden till det folkliga misstroende som EU möter - inte minst i vårt land.
En viktig bakgrund till EU:s svårigheter att möta sociala problem, arbetslöshet, nyfattigdom och utslagning ligger i brister i fördraget. Detta ses över i den pågående regeringskonferensen. Det är nödvändigt att den svenska regeringen låter en mycket medveten syn och politik vägleda sitt agerande inom regeringskonferensen och konkret visar på de nya möjligheter som ett europeiskt samarbete skapar att möta sociala utmaningar.
Konkreta förändringar måste göras inom följande områden:
- Grundläggande medborgerliga och sociala rättigheter, inklusive fackliga rättigheter, bör skrivas in i fördraget. Detta är nödvändigt för att stärka unionens sociala karaktär, vilket inte minst är viktigt inför utvidgningen med öst- och centraleuropeiska stater. De fackliga rättigheterna måste garanteras både på nationell och europeisk nivå. Möjligheten till gränsöverskridande fackliga sympatiåtgärder måste garanteras när företagen kan agera på den inre marknaden oberoende av gränser. - - Ministerrådet måste ges utökade möjligheter att fatta beslut med kvalificerad majoritet inom områden där det behövs miniminormer och rambestämmelser för att motverka social dumpning och att finansieringen av välfärden undergrävs. Sådana områden är arbetsmarknads- och sociala frågor samt bolags- och kapitalskatter. - - Unionen måste ges skyldighet och möjlighet att komplettera den nationella sysselsättningspolitiken. Fördraget måste byggas ut med ett särskilt sysselsättningskapitel i linje med regeringens initiativ. - - Arbetsmarknadsdialogen och EU:s trepartssamverkan stärks.- - 10F- - P - Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den beaktar vad i motionen anförts om EU:s regeringskonferens.
Stockholm den 2 oktober 1996
Monica Widnemark (s) Christin Nilsson (s)
Gotab, Stockholm 1996