med anledning av skr. 1995/96:204 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1995
Den svenska krigsmaterielexporten är begränsad av lagen om krigsmateriel samt av
de riktlinjer som regeringen anger i redogörelsen för den svenska
krigsmaterielexporten. I skrivelsen återfinns gällande kriterier för export av
krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel.
Kristdemokraterna anser att dessa kriterier, om de efterlevs, är väl avvägda så
att export av materiel kan förhindras till länder där risk finns att
materielen används på ett för Sverige oacceptabelt sätt.
Vi kristdemokrater understryker vikten av att löpande utvärderingar av
verkställd export sker i syfte att brott mot dessa riktlinjer omedelbart
uppdagas och leder till att export till sådana länder upphör. En sådan
uppföljning och utvärdering bör ske årligen.
I regeringens skrivelse finns exempel på länder dit krigsmaterielexport
verkställts som kan ifrågasättas om man utgår från aktuella kriterier. Vissa av
dessa länder befinner sig i eller riskerar väpnad konflikt med annat land. I en
annan kategori länder förekommer inre väpnade oroligheter medan en tredje grupp
inte respekterar de mänskliga rättigheterna.
Flera av de länder till vilka svensk export av krigsmateriel sker kan sägas höra
till mer än en av grupperna.
Indien och Pakistan har länge befunnit sig i konflikt med varandra och uppenbar
risk föreligger för att en väpnad konflikt kan utbryta. Båda dessa länder har
dessutom gjort sig skyldiga till grova och omfattande kränkningar av mänskliga
rättigheter.
Gällande exporten till Republiken Korea har sådan skett trots vetskapen om att
krigstillstånd fortfarande råder mellan de två koreanska länderna.
Ett land som Indonesien bör också tillhöra de länder till vilka all export av
krigsmateriel helt bör upphöra på grund av landets upprepade brott mot de
mänskliga rättigheterna.
Mellanöstern är en del av världen som kännetecknas av politisk instabilitet och
stor risk för väpnade konflikter och export av krigsmateriel bör därför ske med
stor restriktivitet. Det enda som kan komma i fråga är möjligen materiel som
betecknas som övrig krigsmateriel.
När det gäller Kina är krigsmaterielexport inte försvarbar med tanke på de
flagranta övergreppen i fråga om mänskliga rättigheter och den hotfulla
attityden mot Taiwan.
Vidare kan den enligt vårt förmenande omotiverat stora exporten till Singapore
ifrågasättas. Det är ett relativt litet land som saknar reella hotbilder och
näppeligen för eget bruk kan tillgodogöra sig den volym krigsmateriel landet
idag köper.
Den debatt som uppstått med anledning av svensk vapenexport hänger i många fall
samman med så kallade följdleveranser. Många av exportavtalen innebär
uppenbarligen att man förbinder sig att leverera t.ex. ammunition och
reservdelar under mycket lång tid efter huvudleveransen, i vissa fall handlar
det om flera decennier. Det är nödvändigt att en grundlig översyn nu genomförs
för att klargöra vad begreppet följdleveranser innebär.
För att i möjligaste mån undvika framtida internationella konflikthärdar, där
från västvärlden exporterade vapen möjliggjort och underlättat att konflikter
brutit ut, bör Sverige söka påverka EU i riktning mot en gemensam restriktiv syn
på krigsmaterielexport, baserad på de svenska riktlinjerna och kriterierna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en utvärdering av huruvida de länder till vilka krigsmaterielexport sker
uppfyller kriterierna i riktlinjerna för denna export som anges i regeringens
skrivelse,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av en översyn av reglerna för s.k. följdleveranser,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att aktivt påverka EU i riktning mot en gemensam restriktiv syn på
krigsmaterielexport, baserad på de svenska riktlinjerna och kriterierna.