Nordiska rådet har sedan januari 1996 en ny inriktning, ett förändrat arbetssätt och en ny organisation, vilket framgår av redogörelsen till riksdagen från Nordiska rådets svenska delegation.
Erfarenheten av arbetet enligt denna nya ordning visar att för att bli det dynamiska, aktuella och slagkraftiga Nordiska råd som det genomförda reformarbetet var avsett att leda till behövs större förändringar. En förutsättning för att det nordiska samarbetet skall lyckas är att det förankras bättre i de nationella parlamenten och att intresset för de nordiska frågorna delas av en större krets parlamentariker än de 87 som ingår i Nordiska rådet.
Nordiska rådet bör enligt närhetsprincipen enbart syssla med det som är relevant för det nordiska samarbetet. Många europafrågor, både i närområdet och inom EU, liksom många nationella frågor har en nordisk dimension. Därför bör de flesta nationella parlamentariker och EU-parlamentariker från de nordiska länderna involveras. Detta kan ske i tre strukturer:
Nordens politiska torg
Under några dagar årligen samlas Nordens ledande parlamentariker samt regeringsledamöterna till en bred diskussion om för Norden centrala frågor. En sådan uppläggning bör göra det möjligt för partiledare och andra ledande företrädare att delta i rådsarbetet. Viktiga frågor att diskutera är säkerhetspolitik, europafrågor, ekonomisk politik, miljö och andra tunga nationella frågor.
Kretsen av valbara utökas med de folkvalda EU-parlamentarikerna. Sveriges riksdag bör t.ex. nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl riksdagens ledamöter som svenska europaparlamentariker.
Riksdagsledamöternas samarbetsorgan
Nordiska rådet skall främja ett kontinuerligt samarbete mellan de nationella parlamenten. Det kan ske genom att de traditionella utskotten i de olika nordiska parlamenten samarbetar med varandra. Ordförandelandets utskott utövar ett aktivt ledarskap och ansvarar för den politiska agendan. Ett år har t.ex. det svenska socialutskottet ansvar för att aktualisera frågor och sammankalla till möten med motsvarande utskott i de andra länderna.
Initiativen tas i de nationella utskotten och frågorna bereds av dessa gemensamt. Förslag lämnas till rådets styrelse för beslut i Nordiska rådet. Ordförandelandets utskottskansli har det administrativa ansvaret för samarbetet inom sitt område under ett år.
Samarbetet med baltiska parlamentariker
Parlamentariker från de baltiska länderna bör regelbundet inbjudas dels till Nordiska rådets session och dels till relevanta utskottsmöten för att stärka samarbetet mellan Norden och de baltiska staterna. Vid behov kan del av den årliga sessionen av Nordiskt råd ägnas åt en särskild baltisk samarbetssession. De baltiska parlamentarikerna skall vara välkomna att delta under hela mötet.
Utskotten avgör om baltisk närvaro är önskvärd vid ett visst sammanträde.
Aktiva partigrupper och effektiv rådsstyrelse
De 87 ledamöterna i Nordiska rådet skall agera främst genom sina partigrupper och inte i nationella delegationer. Partigrupperna skall kunna initiera förslag, som bereds av rådsstyrelsen.
Rådsstyrelsen består av proportionellt valda företrädare från partigrupperna. Alla medlemsländer skall vara företrädda i styrelsen. Rådsstyrelsen skall hantera den gemensamma administrationen och ekonomin. Den skall också bära ansvaret för de organ som är direkt underställda Nordiska rådet.
Ekonomi
Det är angeläget att Nordiska rådet arbetar effektivt. Samarbetet skall ge god valuta för pengarna. Administrationen av det löpande utskottsarbetet skall åvila ordförandelandets utskottskanslier/parlament. Fler parlamentariker kommer att involveras, vilket kan kosta mer, samtidigt bör administrationen kunna minskas.
Initiativrätt
Ärenden för rådets behandling initieras enligt följande:
- genom regeringarna - - genom utskotten i de nordiska parlamenten - - genom partigrupperna - Fortsatt förändringsarbete
De genomförda förändringar av Nordiska rådets organisation och arbetssätt som framgår av redogörelsen till riksdagen från Nordiska rådets svenska delegation kan enligt vår mening endast ses som ett viktigt första steg på vägen mot ett dynamiskt, aktuellt och slagkraftigt Nordiskt råd.
Förändringsarbetet bör därför fortsätta och bedrivas enligt de riktlinjer som vi här redogjort för. Vårt förslag har flera fördelar:
Relevanta nationella parlamentariker och Europaparlamentariker involveras inom sina ansvarsområden.
De verkligt ledande politiska företrädarna samlas till en betydelsefull politisk överläggning varje år.
Nordiskt samarbete blir en angelägenhet för alla parlamentariker och inte enbart för vissa särskilt utvalda. Onödiga och irrelevanta samarbetsformer och möten rensas ut.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om nominering av ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om riksdagsutskottens roll i det nordiska samarbetet
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om samarbete med parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförs om behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet.
Stockholm den 1 april 1997
Göran Lennmarker (m)
Inger Koch (m) Bertil Persson (m) Lars Hjertén (m) Sten Tolgfors (m) Hans Hjortzberg-Nordlund (m) Gustaf von Essen (m) Henrik Landerholm (m)