med anledning av prop. 1996/97:80 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1996
EU:s medlemsländer har slutit flera avtal med icke-
medlemsländer. Avtalen gäller i huvudsak handel och
ekonomi, men omfattar också samarbete i kulturella och
sociala frågor. Man har upprättat associationsavtal till olika
länder i Östeuropa, t.ex. Lettland och till vissa
medelhavsländer, t.ex. Tunisien. I och med att man önskar
knyta OSS-länderna närmare EU har s.k partnerskaps- och
samarbetsavtal avtal mellan EU och deras medlemsstater
upprättats. I alla avtalen nämns de mänskliga rättigheterna i
de inledande artiklarna. I oktober behandlades
associationsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och
Marocko, och fyra partier röstade mot att Sverige skulle
underteckna avtalet. I EU:s utrikesutskott röstade en
tredjedel av ledamöterna också mot avtalet. Skälet var det
samma i båda fallen: Marockos ockupation sedan 20 år
tillbaka av Västsahara, bristande respekt för såväl FN:s
resolutioner som de mänskliga rättigheterna.
I avtalet med Marocko är artikeltexten svagare än i övriga avtal. Man
nämner där mänskliga rättigheter som en "inspiration för gemenskapens och
Marockos inrikes- och utrikespolitik och en väsentlig beståndsdel i avtalet".
I andra avtal talar man om dem som en bas, en grund för samarbetet. Är det
en brist på kommunikation mellan avtalskonstruktörerna som gör, att man
inte har samma skrivningar om mänskliga rättigheter i avtalen eller är det ett
olycksfall i arbetet?
I partnerskaps- och samarbetsavtalen avtalen med de fyra OSS-länderna
Uzbekistan, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, som nyligen varit uppe
för beslut i riksdagen, poängteras de mänskliga rättigheterna tydligare. Snart
blir ett avtal aktuellt med Slovenien. Med tanke på EU:s engagemang i just
frågor av detta slag, som har resulterat i skarpa uttalanden mot vissa länders
brist på respekt för de mänskliga rättigheterna och i ett par fall resulterat i
sanktioner, borde det ligga i unionens intresse att i alla avtal speciellt fram-
hålla och betona rättigheterna med dem med samma skrivning. EU:s upp-
fattning om vad respekt för de mänskliga rättigheterna innebär måste förut-
sättas vara konstant och inte skifta i takt med om det t.ex. är ett
associtions-
eller partnerskapsavtal som ingås eller med vilket land man skall sam-
arbeta.
FN:s förklaring och konventioner om vad mänskliga rättigheter innebär
förändras inte till innehållet utan är absolut. Att olika länder är på olika
avstånd från målet ändrar inte på målets innehåll eller de krav som ställs för
att målet skall anses uppfyllt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU bör verka för att associeringsavtalen,
partnerskaps- och samarbetsavtalen eller liknande avtal som EU ingår med
andra länder har samma skrivning om respekten för de mänskliga
rättigheterna.