med anledning av skr. 1996/97 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1996
I enlighet med riksdagsordningens 10 kap. 1 § har regeringen
lagt fram en skrivelse om verksamheten i EU under 1996.
Skrivelsen redogör för EU:s och Sveriges agerande på en rad
områden under året.
Allmänna synpunkter
Miljöpartiet välkomnar regeringens skrivelse. Det är av vikt
att information om regeringens handlande i EU-frågan sprids
i större utsträckning. I vissa fall ges också relativt
uttömmande redogörelser, i andra fall ges dock alltför
summariska redogörelser för frågeställningarna. Också en
belysning av misslyckanden och bakslag behövs för att ge en
helhetsbild.
Sammanfattningsvis kan sägas att Miljöpartiet inte delar regeringens syn
på EU, dess effekter och de möjligheter Sverige har att påverka EU. Vi
kommer inte här att i detalj framföra våra åsikter om alla de sakfrågor som
EU behandlat under året och som tas upp i skrivelsen. Dessa har i regel varit
uppe till behandling i EU-nämnden. Några av frågorna kommer dock att
kommenteras nedan. EU-frågornas demokratiska förankring i allmänhet och
här speciellt deras riksdagsförankring i form av EU-nämndens arbete lämnar
i dag fortfarande mycket övrigt att önska, trots att vissa förbättringar har
skett efter konstitutionsutskottets genomgång av EU-nämndens arbetssätt
under 1996. Men mycket återstår ännu att göra.
EU fattar beslut på en rad olika områden. Dessa beslut har långtgående
konsekvenser för det svenska folket. Det vore därför på sin plats med en mer
ingående redogörelse över vilka effekter det svenska EU-medlemskapet har
haft. Konsekvensutredningarna om EU-medlemskapet gjordes innan Sverige
gick med i EU. Det är dags för en uppföljning och en djupare översyn av
konsekvenserna för och effekterna på det svenska samhället. Svenska
folkets förväntningar på EU-medlemskapet har inte alltid infriats. Resultaten
har överraskat och varit helt annorlunda än man tänkt sig; det visar t.ex. den
aktuella debatten om Systembolagets vara eller icke vara.
Sverige säger sig vidare vilja värna om öppenheten i ett EU-perspektiv.
Just därför vore det lovvärt om regeringen i sin skrivelse bättre hade
redogjort för det arbete som skett inom alla de arbetsgrupper inom rådet, som
i dag i princip står utan offentlig insyn. Det är ju intressant för en aktiv EU-
medborgare att veta vem som driver vissa frågor och vem och vad som är
den hindrande, stoppande faktorn vad gäller Sveriges arbete och förslag i
EU-instanserna.
Som en slags pendang till fjolårets skrivelse utkom en tunnare populär-
version som lämnades på "remiss" till svenska folket. Syftet var att
reaktionerna på denna skulle sammanställas i en skrift med titeln "Folkets
röst om EU". Svaren visade på en övervägande skeptisk inställning och när
skriften väl kom ut var titeln "Röster om EU". Trots denna sänkta ambitions-
nivå, och det faktum att inte skriften spreds i tillräckligt stor omfattning,
anser vi att den var viktig och nödvändig och hoppas att nästa liknande
initiativ sprids på ett aktivare och ambitiösare sätt och därmed också får en
stor och tydlig respons, så att befolkningens åsikter i EU-frågan verkligen tas
på allvar och kommer fram i samhällsdebatten.
Viktiga och avgörande
frågor i EU är EMU,
Schengensamarbetet och
regeringskonferensens
resultat
Miljöpartiet anser att Sverige inte ska gå med i EMU. Vi ser
det som ett högriskprojekt som är ytterligare ett steg på
vägen till ett mer federalt EU. Vi anser dock frågan vara så
viktig att den bör bli föremål för en folkomröstning.
När det gäller Schengen vill vi varna för en skönmålning av avtalet. Det
finns stora risker med Schengenavtalet, med hot om ökat inflöde av
narkotika och hot mot den personliga integriteten för stora grupper av
människor. Såväl EMU som Schengenavtalet har blivit föremål för motioner
från Miljöpartiets sida under den allmänna motionstiden, varför vi i dessa
sakfrågor hänvisar till dessa för en mer ingående redogörelse för våra åsikter.
Även den regeringskonferens som började under fjolåret, och som
fortfarande pågår, behandlades utförligt i en motion som svar på en skrivelse
från regeringen. Med tanke på de diskussioner som förs om ökat militärt
samarbete och ökade beslutsbefogenheter för EU, är följande rader i
regeringens skrivelse värda att uppmärksamma: "Såvitt i dag kan bedömas
torde inte från svensk sida behöva befaras ett förhandlingsresultat på något
område som direkt strider mot de egna intressena." Naturligtvis är det
positivt att det verkar bli goda förhandlingsresultat på de områden som
Sverige prioriterar i sitt arbete i regeringskonferensen. Sverige har lagt
förslag till fördragsändringar rörande sysselsättning, miljö, öppenhet och
jämställdhet. Men konferensen gäller också områden där andra medlems-
länders intressen inte överensstämmer med våra och där förhandlingsresulta-
ten kan ge avgörande negativa förändringar på system och regelverk i vårt
land. Sverige har tidigare krävt att beslut om flexibel integration skall fattas
med enhällighet av EU-länderna. Nu har Sveriges utrikesminister nyligen
förklarat att Sverige kan tänka sig att ge upp kravet på enhällighet, dvs att
avstå från den nationella vetorätten. Det är Miljöpartiets bestämda uppfatt-
ning att resultatet av regeringskonferensen måste bli föremål för en folkom-
röstning, något som kommer att ske i en rad övriga EU-länder. För de
alliansfria länderna är det nu aktuella förslaget om att försvarsalliansen VEU
skall integreras i EU ytterligare ett starkt skäl för en folkomröstning. EU får
ett nytt innehåll och en ny politisk funktion, som inte fanns med när Sverige
blev medlem i unionen.
Kostnader för EU
Även EU:s budget blir föremål för genomgång i regeringens
skrivelse. Där redovisas kostnaderna som tas upp i
budgetpropositionen utgiftsområde 27 och också återflödet
från EU-budgeten. Men någon komplett redovisning om hur
mycket EU-medlemskapet kostar Sverige görs inte. För att
det klart ska framgå vad det kostar Sverige att vara medlem i
unionen måste även ökade administrativa kostnader och
resekostnader tas med i beräkningen. Vissa ansatser till en
sådan redovisning finns i dag; Jordbruksverket planerar
enligt uppgift att utvärdera hur mycket EU-byråkratin kostar.
Djurskyddsfrågor
En stor del av skrivelsen upptas av redogörelsen för den inre
marknaden. Denna är också föremål för en separat skrivelse,
"Sverige, EU och handelspolitiken inför 2000-talet", och så
även en motion från vår sida, där vi tar upp djurskyddsfrågor,
som i regeringens EU-skrivelse har alltför liten plats. Detta
trots att Sverige i flera sammanhang framhålles som ett
föredöme när det gäller djurskydd och att Sveriges
handelsminister redan för två år sedan uttalade att
djurskyddsfrågor borde finnas med i WTO-avtalen. I
skrivelsen nämns att Sverige drivit frågan om ett förstärkt
djurskydd och vill ändra i fördragstexten, så att djur skall
betraktas som levande varelser och inte som varor. Också här
efterlyser vi att Sveriges ambitioner, eventuella framgångar
men också de bakslag man råkat utför, borde redovisas
tillsammans i en skrivelse av det här slaget.
Miljöfrågor
EU:s första handlingsprogram för miljön togs enligt
skrivelsen 1972. Först 20 år senare, 1992, lämnar
kommissionen fram en översynsrapport och ett förslag till
aktionsplan för det fortsatta genomförandet av planen. Enligt
skrivelsen är syftet att "påskynda genomförandet av EU:s
femte åtgärdsprogram för miljön". Formuleringen i sig ger en
svag antydan till kritik, och den kompletteras ytterligare med
att Sverige i förhandlingarna agerat för tydligare
målformuleringar och krav på att resultat skall vara
uppnådda inom en viss tid. Det finns all anledning att lyfta
fram alla de svenska insatserna i EU:s miljöarbete, även om
brister och kritik blir uppenbara då.
De grundläggande målen för unionens verksamheter omnämns på flera
ställen i EU-skrivelsen: solidaritet, fred, säkerhet samt sociala och ekonomis-
ka framsteg.
I avdelningen "Sveriges prioriterade frågor i EU" anges prioriteringarna
under förhandlingarna i regeringskonferensen, där Sverige föreslagit för-
dragsändringar till sysselsättning, miljö, öppenhet, krishantering inom den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. När det gäller det "vanliga"
EU-arbetet ingår ytterligare en rad områden. Med tanke på den betydelse som
miljöfrågorna har i dag, en betydelse som ökar i takt med de globala
miljöproblemen, borde Sverige arbeta för att ett femte grundläggande mål
läggs till de övriga och skrivs in i texten, nämligen miljön. EU har idag
ambitionen att föra en aktiv miljöpolitik, även om ständiga svagare
kompromisser oftast blir resultaten i besluten. Därför är det knappast kontro-
versiellt med ett femte nytt övergripande miljömål.
EU:s utvecklingssamarbete har målsättningar som stämmer överens med
de svenska biståndspolitiska prioriteringarna enligt skrivelsen. Det talas om
varaktig ekonomisk och social utveckling, integration i världsekonomin och
kamp mot fattigdomen. Demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna
nämns också samtidigt som man försiktigt talar om brister i effektivitet och
samordning och att EU:s arbete med livsmedelssäkerhet har problem. Av den
anledningen vill man "se mer av svenskt biståndskunnande i kommissionen".
Här saknas verkligen kommentarer om miljön och en hållbar utveckling. I
strategidokumentet för Sveriges agerande i EU:s utvecklingssamarbete, från
november 1996, framgår tydligt att EU:s ambitionsnivå ligger en bra bit
under Sveriges. Målet för svenskt agerande enligt strategidokumentet är att
stärka integreringen av miljöaspekter i EU:s utvecklingssamarbete. Sverige
bör i EU:s utvecklingssamarbete verka för att en miljöpolicy tas fram, att
miljökomponenten får genomslag i kommissionens landstrategiarbete, att
miljökonsekvensbeskrivningarna fortsätter och förstärks, att resultaten av
dem redovisas och att man följer upp resultaten från de internationella
miljökonventionerna. Det här är tydliga och viktiga förslag i den svenska
handlingsplanen. Biståndet är ett forum där miljökunnande och miljöansvar
på ett naturligt sätt blir en bas i det praktiska utvecklingssamarbetet, en
inspirationskälla och en förebild för utvecklingslandets miljöpolitik.
I avsnittet som behandlar livsmedel redovisas en rad viktiga förslag och
beslut, som t.ex. ursprungsmärkning, bestrålning och tillsatser. Ett avsnitt
handlar om dricksvatten. Enligt nya undersökningar av vattensituationen i
Europa framgår att vattenuttaget i Europa är större än regenerationen av nytt
vatten. Redan nu förnyas 30 % mindre än vad som används. Det är inte
längre enbart i från Europa avlägsna trakter som drabbas av vattenbrist, det
är alltså ett problem som finns i vår egen världsdel, även om vi ännu inte ser
det tydligt och upplever det som ett hot. Europas vattensituation är ett av
världens många vattenproblem, som måste tacklas med en global helhetssyn.
Miljöpartiet återkommer här med förslaget vi drivit vid olika tillfällen och
debatter i riksdagen, nämligen att den globala vattenförsörjningen måste upp
som en permanent punkt på säkerhetsrådets dagordning. Sverige som nu är
medlem av säkerhetsrådet bör föreslå detta.
Som Miljöpartiet redan nämnt är "Berättelsen om verksamheten i
Europeiska unionen under 1996" så omfattande, att en del av dess innehåll
redan varit uppe till diskussion i utskott och riksdag. Det finns också med i
motioner och har tagits upp i interpellationsdebatter och skriftliga frågor.
Denna motion tar därför endast upp en bråkdel av problemen och frågorna.
Angående bilaga 9.1 önskar vi en tydlig rättelse i betänkandet. Miljöpartiet
de grönas EU-representanter ingår i gruppen "De gröna i Europaparlamentet"
och inte i den grupp som anges i förteckningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en folkomröstning skall avgöra om Sverige skall gå med i
EMU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en folkomröstning skall ta ställning till resultaten av
regeringskonferensen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma med en redovisning av de faktiska
kostnaderna för EU-medlemskapet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall verka för att miljöfrågorna i EU får en större
tyngd och avgörande betydelse inom EU:s alla politikområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU skall verka för strängare miljö-, djurskydds- och
sociala regler utan att det uppfattas som handelshinder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU skall verka för att den globala
vattenförsörjningen kommer upp på säkerhetsrådets dagordning som en
permanent punkt.
Stockholm den 3 april 1997
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Per Lager (mp)
Peter Eriksson (mp)