med anledning av prop. 1996/96:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg
Stockholm
Vi delar till fullo regeringens bedömning när det gäller de s k
Dennistullarnas olämplighet. De skulle inte medverka till
hållbara trafiklösningar i Stockholmsregionen. Riksdagens
beslut enligt skrivelse 1993/94:247 bör således upphävas.
Det är dock förvånansvärt att regeringen backar från kravet
på ett vägtullssystem utan att föreslå någon annan
finansieringsmetod. Vi är besvikna över att regeringen inte
lyckats prestera ett konkret förslag än.
De tekniska lösningarna för vägtullar/vägavgifter finns redan, och behovet
är mycket stort vad gäller såväl förbättrad stadsmiljö, minskade kostnader för
ohälsa orsakad av luftföroreningar och smidigare innerstadstrafik som av att
styra över resandet till kollektiva färdmedel. Detta innebär att infrastruktur-
satsningarna är fortsatt ofinansierade, trots att det är allmänt känt att
framför
allt storstadstrafikanterna inte betalar kostnaderna för trafiken och att
behoven av infrastrukturförbättringar egentligen inte tillgodoses med hjälp
av detta trafikpaket. Det är anmärkningsvärt att regeringen kan gå med på
kreditgarantier utan någon som helst säkerhet för att pengarna betalas
tillbaka. Vi förväntar oss att man från regeringens sida återkommer med
förslag om finansiering som på ett tydligt sätt styr över biltrafikanter till
det
kollektiva infrastrukturnätet.
Vänsterpartiet ställer sig mycket frågande till hur man kan bevilja
kreditgarantier utan att miljökonsekvensbeskrivningar tagits fram, något som
skall göras enligt naturresurslagen. Ett miljöprövningsprogram finns fram-
taget av en majoritet i Stockholms stad, vilket bör utgöra ett bra underlag till
miljökonsekvensbeskrivningar för de olika projekten. Med hjälp av dessa
kan man även finna andra, bättre alternativ i varje enskilt projekt. Vänster-
partiet är motståndare till att statliga kreditgarantier ges, men om sådana ändå
är aktuella måste det finnas tillfredsställande underlag, i form av miljö-
konsekvensbeskrivningar, att använda vid bedömning av projekt. I nuläget
finns inte sådana, och det är oacceptabelt att riksdagen skall tvingas ta
ställning i detta läge. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att åter-
komma med sådant underlag och tills vidare avslå regeringens yrkande nr 2.
Västerleden är utflyttad ur paketet som helhet och skall finansieras via den
nationella vägplanen. Vänsterpartiet föreslår att projektet som helhet
prioriteras och finansieras via den nationella vägplanen så länge det inte
finns motkrav på någon typ av bilavgiftsfinansiering. Skall vi satsa på nya
vägprojekt i Stockholmsregionen skall de vägas mot övriga vägsatsningar. Vi
ifrågasätter om den del av befolkningen som inte bor i Stockholmsregionen
är intresserad av att förbehållslöst finansiera Stockholmstrafiken och
vägprojekt, som dessutom inte når upp till den av riksdagen satta samhälls-
ekonomiska avkastningen på minst 168 kr. De vägar som kan bli aktuella att
bygga efter att kriterier om avkastning och krav på långsiktig hållbarhet
uppfyllts skall finansieras inom Vägverkets ordinarie verksamhet.
Göteborg
Vänsterpartiet har deltagit i konstruktiva samtal som lett till
att vi kunnat påverka det omarbetade förslaget till
trafiklösningar i Göteborg i positiv riktning. Detta förslag
innehåller jämfört med det tidigare bl a dubbelt så mycket
pengar till kollektivtrafiken - framför allt främjas det
miljövänliga alternativet spårvagn - samt en stor satsning till
förmån för arbetet med nollvisionen. Vi ställer oss bakom
detta förslag. Vårt krav på att finansieringen skall baseras på
någon form av miljöstyrande bilavgifter - inte vägtullar -
kvarstår dock fortfarande, och vi förutsätter att regeringen
kommer att ställa detta krav i de fortsatta diskussionerna.
Analyser gjorda av exempelvis SIKA har visat att om ökade satsningar på
kollektivtrafiken skall bli lönsamma och få över tidigare bilburna trafikanter
till det kollektiva nätet eller cykelnätet måste en sådan satsning kombineras
med någon form av ekonomiska styrmedel. Vänsterpartiet förespråkar någon
form av bilavgifter för att se till så att biltrafikanterna betalar sina egna
kostnader.
Infrastruktursituationen i Göteborgsregionen har stora brister i dagens
läge. Framför allt är det svårt att utifrån dagens förutsättningar utveckla och
öka det kollektiva åkandet. Tilläggas skall också att Göteborg inte tidigare
fått ekonomisk hjälp av denna storlek för infrastruktursatsningar.
Utbyggnaden av spårväg till Angered finansierades via staten med endast
5 %, att jämföras med Stockholm som på 40-talet fick stora statliga bidrag
för att bygga tunnelbanenätet. Vi vill också peka på den förändring som den
politiska majoriteten i Göteborg gjort jämfört med ursprungsförslaget, det så
kallade Adelsohnpaketet, vad gäller miljöhänsyn och styrning mot ökat
kollektivt åkande.
Allmänt
Vi håller naturligtvis fast vid de krav vi ställde på
infrastruktur och trafikplanering i vår motion (1996/97:T52)
angående infrastrukturpropositionen. Ett sätt att värna om
miljön är att införa regler om hur mycket av vår yta som får
avsättas för infrastrukturanläggningar. I städer och tätorter
skall den totala ytan av infrastrukturanläggningar inte öka.
Det innebär att i planering och byggande av en ny bilväg
skall vägas in att motsvarande eller mindre viktiga vägar tas
bort någon annanstans. På landsbygden bör som minimikrav
en kompensationsprincip användas. Om exempelvis
miljöklassade områden tas i anspråk måste nya områden med
samma kvaliteter tillskapas någon annanstans.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår propositionens yrkande 2 och av regeringen begär
förslag om finansiering som på ett tydligt sätt styr över biltrafikanter till
det
kollektiva infrastrukturnätet,
2. att riksdagen begär att regeringen ger lämplig instans i uppdrag att ta
fram miljökonsekvensbeskrivningar för planerade vägprojekt i Stockholm,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den av riksdagen satta samhällsekonomiska avkastningen på
minst 168 kr skall uppfyllas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de vägar som kan bli aktuella att bygga i Stockholmsregionen
skall finansieras inom Vägverkets ordinarie verksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall ställa krav på regionen att fortsätta diskutera
miljöstyrande bilavgifter som grund för finansiering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i planering och byggande av en ny bilväg skall vägas in att
motsvarande eller mindre viktiga vägar tas bort någon annanstans,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att om miljöklassade områden tas i anspråk måste nya områden
med samma kvaliteter tillskapas någon annanstans.
Stockholm den 10 juni 1997
Karl-Erik Persson (v)
Hans Andersson (v)
Lennart Beijer (v)
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Per Rosengren (v)
Hanna Zetterberg (v)
Johan Lönnroth (v)