Inledning
Över hela världen bygger företag och organisationer ut sina nätverk för att få möjlighet att överföra information i olika former till sina anställda, sina kunder och partners. Detta för med sig att oerhörda mängder känslig information skickas helt oskyddat på våra publika telefon- och datanät. Samtidigt har industrispionage tyvärr blivit en allt vanligare väg förbi dyrbart utvecklingsarbete.
Problemen har ökat i takt med den växande strömmen av elektronisk data som skickas idag. Skadan för ett företag som blir utsatt för denna form av illegal aktivitet är många gånger mycket svår att uppskatta i pengar.
Personlig integritet
I takt med bl a Internets allt ökande användning för all form av kommunikation växer också naturligtvis kravet från individen på att kunna skydda sig själv från myndigheternas övervakning. Frågor kring den personliga integriteten har blivit än mer aktuella, då personlig medicinsk och finansiell information skickas oskyddat över näten, ibland dessutom till fel mottagare.
Integritets- och skyddsfrågorna har i det moderna IT-samhället fått en undanskymd plats till förmån för alla de möjligheter den nya tekniken ger.
En av de allra viktigaste frågorna kring säker kommunikation och det största hotet mot densamma är avsaknad av medvetenhet. För det professionella affärsspionaget och för den militära underrättelsetjänsten finns det idag mycket kvalificerade metoder för att komma över känslig information.
Det säkraste sättet att skydda information som skall kommuniceras över de publika näten är med hjälp av kryptering. Kryptering av informationen ger ett mycket starkt skydd mot just illegalt intrång och avlyssning av datatrafiken. Dessutom finns möjlighet att med digitala signaturer ge mottagaren möjlighet att bedöma om informationen kommer från rätt avsändare och är autentisk.
Krypteringsteknik
Sedan ett antal år tillbaka har det pågått en allt intensivare diskussion kring användningen av kryptering. I flera länder med USA i spetsen har exportkontrollen successivt skärpts. Sedan den 1/1 1995 har nu även Sverige enligt lagen (SFS 1991:341, SFS 1994:2060 kompatibel med EC 3381/94) sällat sig till skaran av länder som vill kontrollera användningen av starka krypteringslösningar. Detta innebär att svenska användare av denna typ av system, oberoende av om det är en svensk eller utländsk produkt, måste få tillstånd att ta denna utrustning ut ur Sverige via ett s k slut- användarintyg. Dessutom måste alla utländska köpare av svenska krypteringar få samma tillstånd.
Här föreligger den egentliga målkonflikten mellan den enskilde och samhället. Var går gränsen mellan integritets-, säkerhets- och skyddsintresse å ena sidan och samhällets ovillkorliga krav att kunna kontrollera när misstankar om oegentlighet eller brottslig verksamhet föreligger.
Normbildningen för dessa avgöranden styrs i mycket hög grad av USA, som under hot av svartlistning kan pressa en tillverkare av krypteringssystem att ej leverera till vissa kunder eller länder som USA av någon anledning för tillfället bedömer som opålitliga (om det finns några handelsrestriktioner eller om man fått sälja avancerade vapen till landet ifråga).
Här finns f n hela f d Östeuropa och Baltikum som objektivt borde kunna få ett fullgott skydd åt öster, kan tyckas. Detta innebär att vi kan hamna i situationen att Sverige säljer JAS och ubåtar men att vi inte får exporttillstånd för vår egenutvecklade svenska patenterade kryptering.
Tyvärr hindrar kontrollen idag inte kriminella eller illasinnade nationer att komma åt starka krypteringar. Däremot kan enskilda individer och företag hindras från att använda den bästa tekniken.
Balansgången att ge myndigheterna möjlighet att utföra sina åtaganden och samtidigt tillvarata den enskildes integritet måste regleras i en lag. Våra svenska företags rätt att skydda sina affärshemligheter bör ligga hos oss här i Sverige (Europa) och inte i USA.
Slutsatsen är därför att det måste till en lagändring och undanröjande av nuvarande hinder. Annars riskerar myndigheter och företag att inte kunna utnyttja sina informationssystem internationellt med rimliga krav på säkerhet.
Följande bör göras:
* Satsa på utveckling av starka säkerhetslösningar för IT-samhället, både för skydd av den personliga integriteten och företags/organisationers känsliga information
* Driv en öppnare politik inom EU kring dessa frågor, eftersom detta inte är ett enskilt svenskt problemområde.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstiftning om kryptering.
Stockholm den 5 oktober 1996
Karin Starrin (c) Sivert Carlsson (c)