Svensk åkerinäring präglas av påfallande fragmentering. Enligt Åkeriförbundets statistik är närmare 13 000 företag verksamma inom branschen. Av dessa har 57 procent av företagen endast ett fordon och 91 procent har färre än 6 fordon. Endast 3,5 procent av företagen har fler än 10 fordon. Branschens småskaliga karaktär är således uppenbar.
Inom åkeribranschen förekommer det dels ren ekonomisk brottslighet, dels ekobrottsrelaterade oegentligheter såsom brott mot överlastbestämmelser, brott mot kör- och vilotidsbestämmelser, hastighetsöverträdelser, brott mot miljöbestämmelser och brott mot löne- och anställningsvillkor.
Den uttalade småskaligheten har vidare lett till undermålig lönsamhet vilket bl.a. resulterat i att fordonsparken i dag uppvisar stora kvalitativa brister. Antalet anmärkningar och underkännanden vid fordonsbesiktningar är också alarmerande stort. Mångfalden av små företag gör att företagen i hög utsträckning blir anonyma. Effektiva myndighetskontroller omöjliggörs.
För att komma till rätta med problemen inom åkeribranschen bör effektiva etableringströsklar införas. Genom Sveriges medlemskap i EU gäller numera att åkare måste kunna uppvisa en kapitalstock per fordon på 30 000 kronor. Inom unionen har föreslagits att detta belopp, vilket är ett minimibelopp, borde höjas till ca 100 000 kronor. Till detta har åkarnas internationella organisation. IRU, ställt sig positiv.
Inom unionen har flera stater valt att lägga sina krav långt högre än EU:s minimikrav. Redan idag har t.ex. Portugal ett krav på ca 2,5 miljoner kronor i baskapital, Italien ca 540 000 kronor och Nederländerna ca 185 000 kronor. Ytterligare länder har valt att lägga sig högre än EU:s minimikrav.
Den nyligen presenterade yrkestrafikutredningen (SOU 1996:93) föreslår, mot bakgrund av branschens oförmåga att leva upp till lagar och bestämmel- ser, att de svenska kraven bör fastställas till 100 000 kronor för de två första ekipagen och till 50 000 kronor för varje därtill kommande fordon. Detta torde motsvara de kommande minimikraven inom EU. Förslaget innebär visserligen en skärpning av kraven, men det kan sättas i tvivelmål huruvida de föreslagna ekonomiska kraven är tillfyllest eller inte.
Det finns flera vägar att gå. Ett alternativ kan vara att komplettera de ekonomiska kraven med att åkeriverksamhet skall bedrivas i aktiebolagsform, ett annat kan vara att höja beloppen utöver utredningens förslag.
Det viktigaste är dock att se till att lagar och förordningar följs, varför en höjning av kapitalstocken och en skärpning av kraven inom åkeribranschen är nödvändig för att få bukt med de oegentligheter som idag råder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kapital inom åkeribranschen.
Stockholm den 4 oktober 1996
Sylvia Lindgren (s) Sven-Åke Nygårds (s)