Riksdagens beslut om avreglering av taxibranschen blev inte så komplikationsfritt, som reformens tillskyndare räknade med. Särskilt i storstadsområdena har etableringen av taxiföretag präglats av en oväntad mångfald, som också fört med sig kriminalitet i en utsträckning som knappast var väntad. Seriösa taxiföretag har sett sin lönsamhet minska radikalt medan åtskilliga så kallade friåkare tagit för sig av marknaden utan att sköta den ekonomiska redovisningen på tillfredsställande sätt. Länsstyrelser, polis och skattemyndigheter har inte haft - eller kunnat utnyttja - resurser för nödvändig kontroll av taxiverksamheten. En mängd konkurser har också givit till resultat att statliga lönegarantier utlösts medan konkurssatta företag fortsatt sin verksamhet med rensade skuldkonton.
Jag anser att en utredning behövs av hur avregleringen påverkat taxi- branschen. Det behövs en samlad bedömning av hur taxiföretag av olika storlek kan överleva, hur den inom taxiverksamheten florerande kriminella verksamheten kan stävjas och hur den taxiåkande allmänheten kan skyddas mot skrupelfria taxiförare, som debiterar hutlösa priser om kunden verkar godtrogen eller aningslös.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning av taxibranschen.
Stockholm den 6 oktober 1996
Carl-Johan Wilson (fp)