med anledning av prop. 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg
I propositionen föreslår regeringen en förändring i
Dennisöverenskommelsens vägdel i riktning mot en
långsiktigt hållbar trafiklösning för Stockholmsregionen.
Förslaget innefattar en förändrad omfattning och en ändrad
finansiering. Österleden och Västerleden med anslutningar
mellan väg E 4 söder om Stockholm och väg E 4 norr om
Stockholm utgår ur trafiklösningen. Beslut om Västerleden
fattas mot bakgrund av trafikutvecklingen och värderas i den
normala infrastrukturplaneringen. Det planerade vägtullssy-
stemet med vägtullar utanför Ringen genomförs inte.
Det är positivt att regeringen lyfter ut några av de värsta projekten ur
trafikplaneringen, bl a Västerleden och sträckan Hjulsta-Häggvik över
Järvafältets känsligaste avsnitt. Att placera Västerleden i den nationella
vägplanen innebär att projektet sannolikt aldrig kommer att genomföras på
grund av sin låga lönsamhet.
Riksdagen har tidigare i år beslutat om en ny infrastrukturpolitik som
bygger på de prioriteringsprinciper som Vägverket och Banverket
gemensamt har utarbetat. Verkens slutsats är att man per satsad hundralapp
bör kräva en samhällsekonomisk avkastning på minst 168 kr (nettonuvärde-
kvot 0,68).
Trots att de ekonomiska motiven för många av projekten i Stockholm är
obefintliga föreslår regeringen likväl att den lånegaranti som Dennispaketet
tidigare beviljades nu skall utvidgas så att de redovisade projekten kan
förverkligas.
När riksdagen 1994 beviljade den ursprungliga kreditgarantin var villkoret
dels att biltullar skulle införas i regionen redan två år senare, dels att
tullarna
skulle betala vägarnas drift och underhåll.
Nu backar regeringen och skriver att det föreslagna vägtullssystemet inte
skall införas samt att drift och underhåll för de nya vägarna skall bekostas
genom ordinarie anslag för drift och underhåll av statliga vägar. Detta är för
all del positivt, eftersom förslaget inte var bra, bl a gav det inte den
miljöstyrande effekt som man måste kunna kräva. Att de som åker runt
innerstaden skulle vara skyldiga att erlägga vägtull var feltänkt från början.
Däremot kan jag tänka mig att de som åker bil i innerstaden skall få betala
någon form av områdesavgift. Jag efterlyser konkreta besked om och i så fall
hur regeringen planerar införa bilavgifter i Stockholm.
Det finns i propositionen några vägprojekt som är sämre än de övriga vad
gäller samhällsnytta och miljöingrepp. Det är de tre delarna på Norrortsleden
(Edsberg-Väsjön, Väsjön-Täby Kyrkby och Täby Kyrkby-Rosenkälla).
Dessa projekt innebär oerhörda ingrepp i värdefulla natur- och kulturmiljöer
och skulle innebära mycket stora och permanenta förluster från rekreations-
och naturvårdssynpunkt i en region där den oexploaterade arealen beräknas
krympa med 2 kvadratkilometer årligen samtidigt som befolkningen växer
med 15 000-20 000 personer.
Mitt förslag är att Norrortsleden, i likhet med Västerleden, utgår ur
trafiklösningen och förs in i den statliga ordinarie vägplaneringen. Då får den
stå på sina egna meriter och värderas samhällsekonomiskt i likhet med alla
andra vägprojekt runt om i landet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lyfta ut Norrortsleden ur trafiklösningen för Stockholm.